Vaccinforskaren är sommarvärd: Viruset har förföljt mig i mina drömmar
Som att vara första människan att landa på månen. Det säger Mikael Dolsten, forskningschef vid Pfizer, om känslan när han och resten av forskningsteamet fick beskedet att deras vaccin blivit godkänt.
Se också: Alla sommarvärdar 2021
Kampen mot det fruktade coronaviruset var äntligen på rätt väg!
Mikael Dolsten, 62, är docent och adjungerad professor i immunologi, och har bland annat arbetat som rådgivare åt Obama, tillsammans med Joe Biden kring Cancer Moonshot och är den som lett utvecklingen av Pfizers och BioNTechs corona-vaccin.
För Mikael, som alltså följt arbetet mot pandemin bakom kulisserna, har det senaste 1,5 året varit ”både skräckfyllt och samtidigt oförglömligt”:
– Varje dag har varit en jätteutmaning, där vi arbetat till bristningsgränsen för att komma på en lösning på så kort tid som möjligt. Det har varit ett intensivt arbete, från tidig morgon till sen kväll, och viruset – denna osynliga fiende – har till och med förföljt mig i mina drömmar.
Det blev tidigt en personlig kamp, och ett hot, för Mikael, som är född och uppvuxen i Halmstad, men nu bosatt i New York, där Pfizer har sitt huvudkontor nära Grand central station.
– Grannar, vänner och bekanta blev sjuka. Och när jag gav mig ut för att jogga på kvällarna, för att hämta lite ny kraft efter en lång arbetsdag, körde kylbilar med döda förbi – det fanns ju inte plats på sjukhus och bårhus för alla döda. Det är svårt att inte bli påverkad då.
Och han, som själv varit med att ta fram ett 30-tal olika läkemedel, säger sig aldrig känt av en sådan press, och på samma gång ett sådant enormt engagemang.
Pratade med Trump i Vita huset
En minnesvärd och avgörande händelse var besöket i Vita huset.
– Jag var inbjuden tillsammans med ett 10-tal andra personer från tech- och läkemedelsindustrin, för att vi tillsammans med politikerna skulle diskutera vad vi kunde göra och hur vi skulle kunna samarbeta under pandemin. Det var med blandade känslor jag gick dit; hur skulle ett möte med politiker kunna föra saken framåt?
Det var första måndagen i mars förra året, minns Mikael, och viruset hade börjat härja i USA. Dåvarande president Trump var en av personerna i Ovala rummet.
Vem är Mikael Dolsten?
Född: I Halmstad 1958.
Familj: Hustru Catarina, tre vuxna barn – Josefin, Simon och Gabriel.
Bostad: I hus i Scarsdale utanför New York, samt lägenhet på Manhattan.
Yrke: Docent och adjungerad professor i immunologi. Internationell forskningschef vid Pfizer.
Fritidssyssla: Racketsporter, ”hanging out” med familj & vänner .
Senast lästa bok: Elon Musks biografi.
Favoritplats i Sverige: Lund (bröllopet; mina 3 barn föddes där) och Tylösand - Frösakull stranden en solig dag.
Aktuell: Som sommarvärd i P1, den 4 juli.
– Med allt som hänt och sagts under den administrationen fanns så klart en del farhågor, men det var ett bra möte, alla visade sig från sin bästa sida. De lyssnade på oss och uppmuntrade oss att arbeta tillsammans. Det kändes som att vi stod inför en gemensam fiende, som inför ett världskrig.
Jag hoppade upp ur stolen och tackade gud.
Med över 100 miljoner smittade var ett fungerande vaccin enda räddningen. Och tack vare goda samarbete och den nya tekniken (mRNA-tekniken, som man för övrigt tror ska kunna användas även mot cancer, influensa, malaria och HIV i framtiden) lyckades man med det tuffa uppdraget, i kampen mot klockan.
– Det har varit ett maratonlopp, med ständigt nya delmål. Och samtidigt har det känts som ett kall.
Jubel när resultatet för coronavaccinet kom
Inte konstigt då att spänningen var enorm då Mikael och hans närmaste kollegor, efter att under lång tid ha arbetat på skilda håll, den 8 november samlats i ett rum för att iklädda masker lyssna på den oberoende styrkommittén, som via Zoom skulle meddela resultaten från den avgörande Fas-3-studien.
– Jag är upplärd att inte låta känslorna styra, men det var svårt, jag visste att så mycket stod på spel, för miljontals människor.
Kollegorna i rummet följde varje ansiktsuttryck från medlemmarna i kommittén, med nerverna på helspänn.
– När beskedet kom, att resultatet visade på mer än 90 procents vaccineffekt, hördes ett jubel i rummet. Jag hoppade upp ur stolen och tackade gud.
Mikael känner nu stor optimism inför framtiden, även om det finns ett stort arbete kvar med att få ut vaccinet globalt.
– Hur löser vi den globala vaccinkampen? Förmodligen måste vi återvaccinera med en tredje dos och kanske även en fjärde. Men hur? Det är nästa uppgift vi har framför oss.
Vad vill du säga till den som tvekar att vaccinera sig?
– Att vaccinera sig är alltid ett personligt beslut och det är viktigt att människor känner sig trygga med att ta vårt vaccin. Därför vill jag uppmana att man läser på och bildar sig en uppfattning både kring hur vaccinet fungerar och förstår hur vi har arbetat med att ta fram vaccinet. Även om det har gjorts rekordsnabbt, så är det med högsta vetenskapliga noggrannhet, utan att tumma på säkerhet, effekt och kvalitet i något steg.
Det är något Mikael kommer att berätta mer om i sommarprogrammet i juli. Han påpekar att det krävs att så många som möjligt vaccinerar sig, för att vi ska bli av med smittan.
Vi har en bevisad stor nytta och en risk som är mycket låg.
– Utan vaccination skulle vi inte kunna återvända till ett normalt liv. Allt har risker. Det finns risker med att dricka alkohol, att röka, äta rött kött och på den skalan ligger vaccin mycket bättre till för vi har en bevisad stor nytta och en risk som är mycket låg.
Vad kan du säga om ”livet efter vaccinering” – vad kan man tillåta sig att göra och inte, när man fått sina två doser?
– Vi är många som längtar efter återgång till ett mer normalt liv, att umgås med släkt och vänner, gå på idrotts- och kulturevenemang eller resa. Det är ännu för tidigt att deklarera seger över viruset, men vi ser fler och fler effekter från länder som kommit långt och vaccinerat stora delar av befolkningen. Som till exempel Israel, som gått från tusentals sjukdomsfall per dag till tiotal idag och i stort sett öppnat upp samhället igen. Det är hoppfullt.
– Det handlar om att hålla smittspridningen på en låg nivå och att fortsätta att följa myndigheternas råd och rekommendationer. Vi vet ännu inte hur länge immuniteten håller, men jag skulle tro att det mest sannolika är att man behöver vaccinera sig upprepade gånger, liknande säsongsinfluensan.