Släpp tandskammen – så får du råd att fixa fina tänder
Skam är en förlamande känsla. Den har som ”jobb” att få oss att undvika resten av gruppen, för att inte väcka mer anstöt än nödvändigt, och gör oss därför onödigt passiva.
Så vad händer med den som skäms för sina tänder?
– Ja, har man en riktigt dålig tandrad så undviker man ofta sociala möten överhuvudtaget. Man vill till exempel inte äta tillsammans med andra, trots att delade måltider är en viktig social upplevelse för de flesta. Och en sån sak som att etablera en ny relation känns ju otänkbart när man har en mun man skäms över, berättar Björn Klinge, övertandläkare och professor i parodontologi och författare till boken Din hälsa sitter i munnen (tillsammans med journalisten Pamela Andersson).
En ond cirkel
Han vet vad han pratar om. Som ett socialt experiment lät han ta fram en lösgom som fick det att se ut som att han själv saknade flera tänder, och fick uppleva det där skrämmande när människor liksom ryggar tillbaka i fasa när man öppnar munnen. För den riktigt dåliga tandraden säger trots allt saker, även om mycket är rena fördomar. Visserligen har socialt utslagna personer ofta dålig tandhälsa, men alla med dåliga tänder har inte drogproblem eller bor på gatan. Bakgrunden till att man har tappat eller fått dra ut tänder är betydligt mer komplex så.
Tandvårdsbidraget – så mycket pengar får du Den 1 juli varje år får du ett allmänt tandvårdsbidrag. Det finns som ett tillgodohavande hos Försäkringskassan: Från och med det år du fyller 24 till och med det år du fyller 29 är bidraget 600 kronor per år. Från och med det år du fyller 30 till och med det år du fyller 64 är bidraget 300 kronor per år. Från och med det år du fyller 65 är bidraget 600 kronor per år.
– Både karies och parodontit (tandlossning) har till exempel en väldigt stark ärftlig belastning. Och med dessa gener så måste man ju sköta sig extra noga, men det har man kanske varken tid eller råd till. Är man ensamstående trebarnsmamma så har kanske barnens dyra hockeyutrustning fått gå före de egna tandläkarbesöken, spekulerar Björn.
Tandvårdsbidraget – så mycket pengar får du
Den 1 juli varje år får du ett allmänt tandvårdsbidrag. Det finns som ett tillgodohavande hos Försäkringskassan:
- Från och med det år du fyller 24 till och med det år du fyller 29 är bidraget 600 kronor per år.
- Från och med det år du fyller 30 till och med det år du fyller 64 är bidraget 300 kronor per år.
- Från och med det år du fyller 65 är bidraget 600 kronor per år.
Ett överhoppat tandläkarbesök blir förstås lätt en ond cirkel som leder till ännu sämre tänder. Tankarna på att ”det kommer säkert bli både dyrt och göra ont” gör det enklare att sticka huvudet i sanden, än att lägga det på kudden i tandläkarstolen.
Forskning visar också att varannan vuxen känner obehag inför sitt tandläkarbesök, och ungefär fem procent lider av svårare tandvårdsrädsla, som inte sällan bottnar i en traumatisk tandläkarupplevelse i barndomen. Och under tiden man skjuter på besöken så kan bakterierna under tandköttskanten (som det krävs en professionell rengöring för att få bort) leda till ännu mer inflammation, vilket gräver djupare tandköttsfickor och på sikt gör så att tanden kan bli lös och faktiskt lossna. En lindrig förlust, trots allt. För i värsta fall riskerar man livet, eftersom det finns tydliga samband mellan att ha en tandlossningssjukdom och risken för hjärtinfarkt, och samma sak gäller cancer och demenssjukdomar.
Björn Klinges första råd till dig vars tandskam leder till utebliven tandvård blir alltså ett resolut: Vänta inte längre utan gå och ta tag i det, för hela din kropps skull!
– Gå iväg och få en undersökning gjord och be att få ett kostnadsförslag på vad som behöver göras. Det betyder inte att man sedan måste gå igenom ingreppen, och man kan till och med gå till en annan tandläkare för att få en ”second opinion” om man vill det. Vad man gör är att man diskuterar igenom vad som kan göras utifrån dina egna förutsättningar. Du har kanske varken råd eller lust att göra ett inplantat, men då kan man kanske klistra på en bro eller en löstand, eller göra någon slags avtagbar konstruktion som funkar för just dig, förklarar han.
Det går alltså att göra något åt mer än man tror. Till exempel är det aldrig för sent att börja med tandreglering och få rättat till tänder som sitter snett. Och en rotfyllning gör inte alls så ont som man kan tro, vilket också är en gammal fördom från tand- läkarmottagningar från förr.
– Många är också rädda för att få skäll när de väl tar sig till tandläkaren, men i modern utbildning så talar vi mycket om att inte skuldbelägga patienter, utan i stället uppmuntra och ge stödbehandling, så att patienten känner att ”det här fixar jag!”, säger han.
Till syvende och sist handlar det också om egna insatser. Det är aldrig för sent att börja lära sig hur man till exempel borstar tänderna.
– Standardrekommendationen är två minuter, två gånger om dagen med två centimeter tandkräm på borsten. Men vi vet ju att många borstar högst 45 sekunder och då blir det inte rent, summerar Björn Klinge.
3 skäl att fixa tänderna du inte är nöjd med
1. Att våga le och skratta är viktigt, inte bara för självförtroendet utan också för hälsan i stort. När vi skrattar sjunker blodtrycket, smärta lindras och immunförsvaret stärks.
2. Inflammation i munnen stannar inte där, utan påverkar resten av kroppen. Det finns därför ett samband mellan dålig tandhälsa och flera andra sjukdomar som har med inflammation i kroppen att göra.
3. Oavsett om det är rättvist eller inte, så blir vi bedömda utifrån vårt utseende, och dåliga tänder fungerar som en särskild sorts markör, som kanske kan göra att du inte får jobbet du vill ha eller lägenheten du söker.
Så får du råd att fixa tänderna
- En undersökning och ett kostnadsförslag på vad som behöver göras kostar inte så mycket. Till detta kan du också använda det så kallade allmänna tandvårdsbidraget, som är 600 kronor per år från och med året du fyller 24 år till och med det året du fyller 29. Från och med året du fyller 30 till och med det år du fyller 64 är bidraget 300 kronor och från och med året du fyller 65 är bidraget 600 kronor per år. Men kom ihåg att du måste själv säga till att du vill använda ditt tandvårdsbidrag som delbetalning, och begär alltid ett kostnadsförslag på behandling.
- Har du någon sjukdom eller medicinering som gett dig sämre tandhälsa (till exempel Sjögrens syndrom, Crohns sjukdom eller frätskador på tänderna efter en ätstörning) så kan du också vara berättigad till det särskilda tandvårdsbidraget, som är 600 kronor per år och avsett för förebyggande tandvård, exempelvis rengöring. Detta kräver dock ett läkarintyg.
- Bidraget ”Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning” kan vara aktuellt för dig som lider av långvarig sjukdom som gjort det svårt för dig att sköta tänderna. Det berättigar dig till nödvändiga lagningar, rotfyllningar och utdragningar av tänder, avtagbara proteser, men ingen estetisk tandvård. Ansök på särskild blankett som din läkare fyller i, och om du beviljas bidraget så kostar tandvården lika mycket som vanlig sjukvård, det vill säga att högkostnadsskyddet gäller.
- Har du inga bidragsberättigande skäl så kan en del tandläkare erbjuda delbetalning, vilket kan göra kostnaden lite lättare att bära.
- Och har du inga pengar alls så kan bidrag från fonder vara en utväg. Ditt lokala bibliotek kan hjälpa dig att söka i databaserna!
- Inte något för alla, men en populär trend på sociala medier är så kallad ”crowd funding”, för att samla in pengar till nödvändiga och kostsamma behandlingar. Då ger främlingar dig pengahjälp eftersom de ömmar för din situation. Om du vill prova, så svälj stoltheten och be kanske ett barnbarn eller annan yngre person om teknisk hjälp? Många i samhället lider med de pensionärer som inte har råd med tandvård!
Tips! På tandpriskollen.se kan du jämföra priser på behandlingar hos olika tandläkare i din närhet. Myndigheten TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) står bakom tjänsten.
Dålig tandhälsa kan bero på:
Generna. Både karies och tandlossning kan gå i släkten. I vissa familjer får man aldrig hål i tänderna. Hos andra kan en kraftigare inflammationsreaktion leda till att man vid tandlossningssjukdom förlorar så mycket käkben att man tappar tanden.
Sjukdomar och medicinering. Särskilt av de slag som orsakar muntorrhet, till exempel Sjögrens syndrom, diabetes och MS. Bra salivproduktion är ofta en nyckel till tandhälsa.
Oro och ångest. Psykiskt utmattande perioder påverkar både matvanor och tandvårdsrutiner.
Rökning. Detta är en stor och viktig riskfaktor när det gäller tandlossningssjukdomar, så om du är rökare, tänk extra noga på att gå till tand- hygienisten och ta bort tandsten. Och förstås: sluta helst att röka överhuvudtaget. Även e-cigaretter är mycket skadligt.
Fetma. Påverkar också uppkomsten av tandlossning, troligen beroende på att fettvävnaden producerar och läcker ut inflammationsämnen (adipokiner).
Överhoppade tandborstningar ibland. Kliniska studier visar att farliga bakteriebeläggningar kan observeras redan efter 24 timmar. Så tänk på att borsta tänderna även när du har en krasslig dag.
Tandskam är inget nytt
Även om det förr var vanligare att man tappade både en och tre och kanske alla sina tänder, så har den jämna, vita tandraden trots allt varit ett ideal. När den amerikanske presidenten George Washington tillträdde sitt ämbete 1789 så hade han faktiskt bara en enda tand kvar i munnen. Om porträtt skulle målas så stoppade man därför bomull i kinderna på honom, för att ansiktet inte skulle se så hopsjunket ut. Men helt bra blev det ju inte, kan man se på målningar...
Även i ”fina” familjer så var alltså dålig tandhälsa mycket vanligt. Detta kunde få konsekvensen att man exempelvis dinerade var och en på sitt håll, så kunde alla plocka med sina lösgommar bäst de ville, och sedan samlades man i salongen för att mestadels dricka och möjligen stoppa i sig något som kunde sväljas helt!
