Semesterakuten: Värmebölja, fästingbett och solskydd
Är vi sämre rustade för värme i Sverige?
Alla människor har i stort sett samma fysiologiska system, men i många andra länder är de vana att hantera värmen och håller sig i skuggan, har på sig genomsläppande ljusa kläder, skyddar huvudet och dricker mycket.
Vad händer med kroppen vid en värmebölja?
Våra kroppar fungerar som en värmepanna, vi tillverkar hela tiden värme och om vi inte blir av med den så slutar våra medicinska system att fungera. Avkylningen sker genom att skicka ut varmt blod till huden, framför allt i tårna och fingrarna, och då behöver hjärtat pumpa fortare.
Vilka drabbas hårdast av värmen?
Äldre, hjärtsjuka och spädbarn. Många äter också läkemedel som är vätskedrivande, som exempelvis blodtryckssänkande medicin, och bör därför vara extra observanta på tecken för vätskebrist.
Vad kan hända om man dricker för lite?
Man kan få vätskebrist, vilket kan vara allvarligt. Men det kan även leda till urinvägsinfektion, då bakterier riskerar att gro till sig och få fäste i urinblåsan.
Är det bra att svettas?
Ja, det hjälper till att reglera vår kroppstemperatur, men det kräver också att cirkulationsapparaten har tillräckligt med blod att pumpa runt. Och är du uttorkad räcker inte blodvolymen till och du kan svimma.Medför svettandet några nackdelar?Hur reagerar kroppen på vätskebrist?Läs mer
Svamp gillar fukt och värme. Sedan kan det bli rubbningar i saltbalansen. Det luriga är att om det blir för mycket salthalt i blodet så blir vi genast törstiga, men om salthalten är för låg i blodet märker vi inte det på samma sätt. De som äter läkemedel kan behöva tillsätta en knivsudd med salt i vattnet för att komma tillrätta med saltbalansen. Och ha som måttstock att kissa åtminstone tre–fyra gånger per dag.
Hur kyler vi bäst av oss?
Genom att sova utan täcke, sätta in en fläkt i sovrummet och använda sig av blöta lakan, vid behov. Prioritera att kyla ner händer, fötter och huvud.
Finns det andra besvär som ökar i takt med värmen?
Till exempel sommarmagsjuka, vilket vanligtvis uppstår av felaktig hantering av mat. Risken ökar då att smittas av bakterier som stafylokocker, som tillverkar ett slags gift i solskenet.
Källa: Henrik Sjövall, professor och överläkare.
Foto: Unsplash.com och Privat
Gör så här om du blir fästingbiten!
- Ta bort fästingen så snart som möjligt eftersom borrelia och anaplasmabakterier överförs efter 1–2 dygn. Bär fästingen på TBE- virus överförs smittan dock redan efter kort tid.
- Använd en finspetsig pincett eller en fästingborttagare och dra försiktigt rakt ut. Se till att få bort hela fästingen, annars ökar risken för att få en fästingöverförd infektion.
- Tvätta såret. Om du inte får bort hela fästingen, vänta några dagar, så du sedan kan ta bort de delar som är kvar i huden.
- Kontakta läkare om det uppstår en rodnad som är större än fem centimeter efter 1–4 veckor, eller om du får feber, huvudvärk eller andra symtom.
Källor: Fästing.nu och Naturhistoriska riksmuseet
Slipp matförgiftning
- Tvätta händerna innan du börjar laga mat eller ska äta.
- Tvätta råa grönsaker innan de serveras.
- Tillred allt kött noga.
- Förvara rått kött separat från andra råvaror.
- Diska knivar och skärbrädor efter att du har hanterat kött eller grönsaker.
- Använd olika skärbrädor för kött och grönsaker.
Skydda din hud mot solen
- Undvik att vara på stranden mitt på dagen när solen är som starkast – mellan klockan 11 och 15.
- Tänk på att det är extra viktigt att skydda barn eftersom deras hud är känsligare. Äldre barn ska helst inte vara avklädda i solen mer än högst en halvtimme och barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus överhuvudtaget.
- Använd solkräm på rätt sätt. Kläder är det bästa solskyddet, så se solkrämen som ett komplement. Smörj in dig innan du vistas i solen, och sedan minst var tredje timme om du badar eller svettas mycket.
Källor: Doktorn.com, Cancerfonden