Selma: Bakterien på Bali höll på att ta livet av mig
Hon visste inte hur illa det var. Hon kände bara att hon hade så fruktansvärt ont att hon stundtals ville lämna sin egen kropp.
När Selma Selimbasic, 21, och fästmannen Enis, 27, semestrade på Bali drabbades Selma av en elakartad bakterie som kunde ha kostat henne livet.
– Jag låg på hotellrummet och vred mig av smärta, berättar hon. Jag trodde inte att man kunde ha så ont. När jag kom hem och sökte vård gjorde sjukvården först en dundermiss, men nu är jag tack och lov på bättringsvägen.
Selma är uppvuxen i Gnosjö men sedan två år tillbaka bor hon och Enis i Halmstad, där han jobbar och hon studerar.
Hon läste tidigare till gymnasielärare, men lärardrömmen fick ett snabbt slut.
– Jag praktiserade i en högstadieklass och blev väldigt illa bemött. Eleverna var nonchalanta och satt med sina Ipads och kollade på Youtube i stället för att lyssna. Då frågade jag mig själv: Är det så här jag vill ha det i framtiden?
Hon kom fram till att så inte var fallet och bestämde sig för att läsa till sociolog i stället. Under studietiden ville hon ta en paus och hon och Enis bestämde sig för att göra en drömresa.
I april 2017 åkte de till Bali i tre veckor.
Öppet sår i låret
Den första tiden levde de som i paradiset. Det var klarblå himmel, strålande sol och fantastiska utflykter.
– Vi besökte ett mäktigt vattenfall, en skog som var full av apor och vi red på elefanter. Efter tio dagar fortsatte vi till Giliöarna, berättar de.
Öarna var som en dröm med kritvita stränder, men efter tre dagar började den vackra drömmen förvandlas till en mardröm.
– Jag vaknade på morgonen och kunde varken sitta eller gå, så ont hade jag i låret. Vi trodde först att jag hade fått en finne och försökte klämma på den.
– Men inget hände, det blev i stället ett öppet sår och vi insåg att vi måste åka tillbaka till Bali. På Giliöarna fanns inga läkare.
Selma sökte på internet i ett försök att få veta vad hon hade drabbats av. Hon ringde även till sin moster som är sjuksköterska.
– Hon rådde mig till att inte kontakta någon läkare på Bali. Detta eftersom jag hade en öppen infektion och var mottaglig för alla typer av bakterier. Hon tyckte det var bättre att söka vård i Sverige.
Försvunnet provresultat
De följande dagarna låg Selma och vred sig av smärta i väntan på att få komma hem. Men hur skulle hon klara den långa flygresan när hon nu också hade hög feber?
– Jag hade en enorm tur, mitt i eländet. Hela flyget var fullbokat, men bredvid våra platser fanns en tom stol. Det innebar att jag kunde lägga upp mitt ben. På så vis klarade jag den 17 timmar långa resan till Köpenhamn.
Sedan väntade tåg till Halmstad och därefter besök på vårdcentralen. Det togs en odling och hon fick antibiotika, samt sina stora och djupa sår omlagda.
– Jag blev också ordinerad vila och åkte hem i förvissningen om att det nog skulle ordna sig.
Smärtan fanns dock kvar och Selma hade så ont att hon grät. Nya kontakter med vårdcentralen togs, men hon uppmanades bara att avvakta.
Snart fick hon en ny böld som sprack upp och blev infekterad. Och hon hade ännu inte fått veta resultatet av odlingen.
– Till slut satte Enis ner foten. Han ringde vårdcentralen för att få veta vad odlingen visade.
Enis fick då reda på att sjukvårdspersonalen inte kunde hitta odlingen. Ett stort misstag hade begåtts.
Han insåg att Selma behövde omedelbar läkarvård och fick bära ut henne till bilen och köra henne till vårdcentralen.
– Där jag fick träffa en annan läkare som omedelbart remitterade mig till akuten, säger Selma.
Har blivit stark
Efter att Selma fått träffa en hudläkare och en kirurg stod det klart att hon måste opereras.
– Då hade jag en puls på 150 och var riktigt dålig.
Selma opererades och när hon vaknade kändes det som hon hade eldsvåda i hela kroppen. Mamma Mersiha och pappa Erdin var där, fästmannen och svärföräldrarna likaså, och när hon såg sin mamma gråta insåg hon hur allvarligt det var.
– Jag kunde ha dött, säger hon stilla. Men livet segrade. Det är inte många som kan förstå den smärta jag kände. Jag skrek så att jag tappade rösten.
Sakta återvände Selma till livet och smärtan klingade av. Hon fick veta att hon drabbats av MRSA-bakterien, som antibiotika inte biter på och som hindrar sår från att läka.
MRSA är en hudbakterie som kan bäras av både människor och djur. Bakterien överförs genom direktkontakt med till exempel djur eller indirekt via kläder och andra textilier som har förorenats.
– Efter tre dagar på sjukhuset fick jag komma hem. Nu har jag inte ont längre, även om mina sår ännu inte är läkta.
Sommaren 2017 blev en stor erfarenhet för Selma.
– Det jag har gått igenom har förändrat mig. Tidigare var jag tyst och tillbakadragen, men sedan jag fått möta orättvisa har jag blivit riktigt stark. Det har fått mig att växa och jag vågar mer och tar ofta initiativ. Nu ger jag mig inte.
Detta är MRSA
En bakterie av typen gula stafylokocker som är motståndskraftig mot många olika sorters antibiotika.
Förekommer på huden, i näsan och i svalget.
Kan ge feber, bölder, sårinfektion, hårsäcksinflammation eller eksem.
Måste enligt smittskyddslagen anmälas av behandlande läkare.
Är vanligare i andra länder, men har ökat i Sverige de senaste åren.
Källa: Vårdguiden
Text: Anna Lindau Backlund