Så vet du om du är i klimakteriet

När en kvinna hamnar i klimakteriet varierar. Det beror helt enkelt på hur lång tid det tar innan ägganlagen försvinner. Redan vid födseln innehåller äggstockarna en stor mängd omogna ägg, så kallade ägganlag. När ägganlagen tagit slut får man sin sista mens, det vill säga menopaus.

Detta kan hända en kvinna redan i 40-årsåldern eller så sent som vid 57 år. I genomsnitt brukar kvinnor ha sin sista mens i 51-årsåldern. Klimakteriet kallas den årslånga period innan och efter menopaus. Barnmorskan Lotta Hasselberg som driver Klimakterieportalen säger såhär:

– Klimakteriet är hela den period när hormonerna börjar svänga, det spelar ingen roll om du då fortfarande har regelbunden mens, tills östrogenet hamnar på en stadigt låg nivå efter sista mensen.

Ålder och klimakteriet

Och det kan vara en turbulent och föränderlig tid för många kvinnor. Lotta Hasselberg menar att åldern eller var man befinner sig i perioden inte är avgörande för om man kan få hjälp.

– Berättar man om sina besvär och får höra att man är ”för ung för klimakteriet”, så betyder det att det råder kunskapsbrist inom vården. Då gäller det att öka kunskapen, säger hon.

Och det var med just det motivet som hon tillsammans med några andra startade Klimakterieportalen

Blossom Tainton om sina svåra klimakteriebesvär

Läs mer

– Jag har jobbat många år som barnmorska och träffat kvinnor i olika skeden i livet. Och jag har fått många frågor om klimakteriet – det finns en stor kunskapslucka både bland befolkningen och inom vården. I Klimakterieportalen har vi samlat all information och gjort den lättillgänglig. Ökar man kunskapen så ökar man kvinnors välbefinnande, här får man veta vad man kan göra åt sitt eventuella dåliga mående.

Många bekymrade över sexlivet

Hon berättar att många kvinnor undrar över symtom och förändringar i kroppen som minskad sexlust, torra slemhinnor, humörsvängningar och vart de kan vända sig. Som det ser ut nu är det i första hand till vårdcentralen eller en gynekolog. På några platser i landet, som i Malmö, finns renodlade klimakteriemottagningar.

Den stora hormonella förändringen när man närmar sig menopaus är att kroppen producerar mindre östrogen, vilket påverkar såväl slemhinnor som skelett, hjärna och kroppstemperatur. Många drabbas av värmevallningar och de kan vara så kraftiga att man vaknar och behöver byta lakan om natten. Andra problem som kan uppstå är sömnstörningar och nedstämdhet. Men framförallt är många bekymrade över sexlivet, förklarar Lotta Hasselberg.

– Det handlar mycket om lustproblematik, vart ska man söka hjälp, vad beror det på. Vanligast problemen är torra slemhinnor som i sin tur ger urinvägsinfektioner, smärta och obehag, vaginalsex kan bli svårare. Av den anledningen kan lusten sänkas.

Att sexlusten per automatik skulle sänkas när östrogennivån sjunker stämmer inte, det är ofta andra faktorer som spelar in.

– Man kan känna sig avsexualiserad eller mindre attraktiv när fertiliteten försvinner och fetter omplaceras på kroppen. Även huden förändras och en del går lättare upp i vikt. Dessutom påverkas humöret av hormonerna som svänger. Men för en del ökar lusten när de inte behöver oroa sig för att bli gravida och slipper preventivmedel.

Enligt en undersökning från Kantar Sifo som genomförts på uppdrag av Doktorn.com hade hela 64 procent av de som kommit in i klimakteriet minskad sexlust och var tredje kvinna hade inte haft sex alls det senaste året.

Nästan var sjunde kvinna uppgav att de upplevt torrhet vid sex.

Maria Montazami: ”Jag skäms inte för klimakteriet”

Läs mer

– Börja med att köpa receptfria östrogenpreparat, det finns en mängd lokalt verkande, man tar det som ett slidpiller. Det brukar ge effekt efter en månad, och så fortsätter man behandla med det två gånger i veckan. Många gör det resten av livet. Det går också att få östrogen i tablettform eller via huden. Allt funkar inte för alla, man får prova sig fram, tipsar Lotta.

”Var inte rädd för östrogen”

Hon tycker det är olyckligt att många ser östrogenbehandling som en sista utväg istället för att gå igång med det direkt.

– Många tänker ”Jag får väl stå ut med det här, det är en naturlig fas i livet”. Finns det hjälp att få – ta den! Man ska inte vara rädd för hormoner. Det kan vara som natt och dag och förändra måendet i ett slag, säger hon.

En annan vanlig kommentar Lotta ofta hör från kvinnor i klimakteriet är ”Varför har ingen berättat hur det är, min mamma eller min mormor?”.

Faktum är att det för en del kvinnor, speciellt ur äldre generationer, är genant att tala högt om klimakteriet. Och kanske går de i tysthet och lider. Just därför är det så viktigt att vårdpersonal törs fråga patienterna om eventuella besvär menar Lotta.

Vad kan hjälpa mot besvären?

Så vet du att du är i förklimakteriet

Läs mer

– Många som drabbas av sömnproblem och nedstämdhet blir också hjälpta av östrogen. Även styrketräning kan minska vallningar, motion ger oss bättre psykiskt välmående. Man kan även testa akupunktur, hormon-yoga, avslappning, mindfulness.

Man räknar med att runt 75 procent av alla kvinnor upplever besvär kring klimakteriet, medan resterande 25 procent knappt märker av det.

Lotta själv tillhör den lyckliga skaran som inte har upplevt några större besvär. Hon är däremot mycket fascinerad över hur koppen fungerar och hur mycket hormoner påverkar oss. Och glad över att som hon uttrycker det ”finns en hajp kring klimakteriet”.

– Tänk att det är en naturlig fas i livet, hjälp finns att få, stå på dig!

Tecken på att du är i klimakteriet:

• Glesare och rikligare mens
• Värmevallningar
• Svettningar
• Ledvärk
• Torra och rinniga ögon
• Humörsvängningar
• Sömnproblem
• Torra och sköra slemhinnor i slidan
• Urinvägsbesvär

Behandling med östrogen

• Rekommenderad behandling för klimakteriebesvär är östrogen i kombination med progesteron (gulkroppshormon) för kvinnor som har kvar livmodern.
• I Sverige kan man i dag få bioidentiskt östrogen, men bioidentiskt progesteron förskrivs än så länge endast på licens – vilket kan vara en tidskrävande process. Fördelen med bioidentiskt progesteron kontra syntetiskt progesteron, gestagen, är att många slipper besvärliga biverkningar. Ett alternativ är att ta gulkroppshormonet via en hormonspiral som får verka lokalt.
• I bland annat Tyskland, Frankrike och USA är det vanligt att gynekologer skriver ut bioidentiskt progesteron men i Sverige är inte alla läkare villiga att söka licens för preparatet då man inte anser det vara tillräckligt utrett ännu. Möjligheten att få bioidentiskt progesteron kan också variera beroende på vilket landsting du tillhör. Våga stå på dig!
• En konsekvens har blivit att kvinnor själva köper hormonpreparat direkt på nätet, vilket man från vårdens håll starkt avråder från.
• Vissa studier har visat en ökad risk för livmodercancer med bioidentiskt progesteron i kombination med östrogen. Andra studier har visat att det minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer.
• I de nya riktlinjerna har man slopat tidsgränsen på max fem års östrogenbehandling, nu är det upp till varje enskild läkare i samråd med kvinnan att bedöma hur länge medicineringen ska pågå.

Källor: Svd, Dagens medicin, Läkartidningen