Så vet du om din perfektionism är farlig för dig
Att man vill göra bra ifrån sig är förstås inte dåligt. Perfektionism är en mäktig drivkraft mot livets alla stordåd. För det blir ju fint hemma när perfektionisten får inreda. Kakorna blir precis som på bilden och dessutom goda. Den stickade tröjan får exakt lika långa ärmar. Och chefen är förstås nöjd med allt noga utfört arbete som dessutom är dubbelkollat tre gånger ...
Men det är när perfektionismen inte är anpassningsbar som problemen hopar sig. När det trots sju sorger och åtta bedrövelser inte tillåts några halvmesyrer. Lakanen ska ändå manglas, fast förkylningen står i kroppen. På jobbet ska man fortfarande ”hinna klart”, även om arbetsbördan har tredubblats på sista tiden. En planerad tre rätters-middag går inte under några omständigheter att styra om till hämtpizza. Nej, The Show Must Go On! Även om primadonnan har börjat visa tecken på utmattningsdepression ...
Se mer. Stina brände ut sig och blev biodlare:
Rädd att misslyckas
Forskning visar nämligen att perfektionism också kan vara relaterat till psykiska problem som ångest och oro, och detta gäller särskilt om man har ett slags perfektionism som kretsar kring rädsla för ”misslyckanden”.
– Vi som forskar kring det här brukar nämligen dela upp perfektionismen i två olika rubriker. Den ena sidan kallar vi ”perfektionistisk strävan”. Då ställer man höga krav på sig själv, vilket inte i sig behöver vara dåligt, förklarar Alexander Rozental, legitimerad psykolog och forskare vid Karolinska Institutet, med erfarenheter av studier kring perfektionism.
En perfektionistisk strävan är till exempel vanligt bland elitidrottare, där höga krav på sig själv är något av en förutsättning.
– Men sedan har vi den andra sidan av myntet, som kallas ”perfektionistisk oro”, och då är perfektionismen mer kopplad till rädsla för vad som kommer att hända om man inte lever upp till sina högt ställda krav. Vilka slags ”katastrofer” kommer att inträffa då? Och det är den ängsliga sidan av perfektionismen som har kopplingar till ångest, oro och depressionsproblematik.
Drabbar kvinnor
Eftersom perfektionism inte är en sjukdomsdiagnos, mer ett slags karaktärsdrag, så är det svårt att avgöra var gränsen mellan sund och osund sådan går, men generellt – har du börjat må dåligt, fått ont i magen, svårt att sova, har tankar som mal i huvudet och märker att det hela börjar gå ut över dina relationer, så kan du må bra av att försöka skruva ned kraven på dig själv.
– Man får helt enkelt gå till sig själv och fundera på konsekvenserna, som att man upplever stress i samband med prestationer, eller att man får problem med att göra saker färdigt i tid eftersom det alltid måste göras ”helt perfekt” innan man lämnar ifrån sig det, eller att man måste dubbelkolla på ett sätt som gränsar till tvångshandlingar. Vi vet också att fler kvinnor än män söker hjälp för de här problemen, vilket kanske kan handla om kraven på prestation inom olika arenor. Kvinnor ska inte bara prestera på jobbet, utan även i hemmet, med barnen, och rent kroppsligt se ut på ett visst sätt, medan män traditionellt har haft mindre stress på sig att excellera inom samtliga livsområden, förklarar Alexander.
Perfekt klient
Sjukskrivningsstatistiken när det gäller stressrelaterade sjukdomar talar också sitt tydliga språk. Störst risk att drabbas av utmattningssyndrom har kvinnor mellan 36 och 45 år med minst två barn och som arbetar inom vård, omsorg och skola. Men det är inte bara samhällsstrukturer som påverkar. Mycket av perfektionismen tror man har genetiska orsaker.
– Man brukar säga att det rör sig om en kombination av olika sårbarhetsfaktorer, där flera troligen är genetiska. Vissa barn vill tidigt att saker ska göras på ett visst sätt. De gillar att vara noggranna och att det finns en symmetri i uppgifterna. Om sedan föräldrarna själva är perfektionister så fungerar de som rollmodeller för barnet. Det är också vanligt att hela samhället uppmuntrar det här beteendet, eftersom perfektionism i stort betraktas som positivt, förklarar han.
Om man som vuxen ändå känner att man vill tona ner sin prestationsångest, så finns det flera sätt att jobba på (se nästa sida: ”Lev livet lite mer lagom”).
– Vill man gå i terapi så finns det bra möjligheter att få hjälp, så man är alltså inte dömd att fortsätta med det här beteendet. Man ska bara vara uppmärksam på att perfektionismen kan ge sig tillkänna i terapirummet också. Det finns en tendens att perfektionister vill vara perfekta klienter också, vilket kan göra att psykologen får arbeta lite mer för att bygga den terapeutiska relationen, förklarar Alexander Rozental.
6 beteenden i riskzonen
1. Du har en svart-vit verklighetsuppfattning.
När det gäller dina prestationer så har du antingen ”lyckats” eller så har du ”misslyckats”, inga gråzoner finns.
2. Ditt egenvärde är prestationsbaserat.
Det duger inte att ”bara vara”, utan du hänger upp din identitet på det du gör bra i livet. Du är den där som alltid briljerar i köket, vilket gör det problematiskt när du inte lever upp till dina egna högt ställda krav, för vem är du då? Blev tårtan inte riktigt som du ville? Då slänger du hellre än att servera!
3. Du lider av uppskjutarsjuka.
Eftersom den kvalitet du vill leverera är så orimligt hög så tenderar du ibland att aldrig bli klar med saker ...
4. Du undviker att prova nya saker.
Med för mycket perfektionism i ryggsäcken finns det också en risk att din väg genom livet blir ganska smal. Ställs du inför en situation där du misstänker att du kanske inte kommer att glänsa, så avstår du hellre än att våga prova, vilket i längden får dig att missa mycket roligt i livet.
5. Din perfektionism är inte flexibel.
Även om omständigheterna är svåra så känns det svårt för dig att sänka dina höga krav. Även vid sjukdom och privatlivskaos, så ska du prestera som vanligt.
6. Du tror att det bara är tillfälligt.
Ett vanligt sätt för perfektionister att lura sig själva, är genom tankefällan ”det är bara just nu som det är lite mycket ...”. I stället för att se stressande, högpresterande beteenden som en del av ett livsmönster, så tänker man: ”Det är bara för att det snart är jul/semester/påsk/valfritt svepskäl som det är lite jobbigt.”
Lev livet lite mer lagom – 3 goda råd
1. Vidga dina vyer!
Om du är perfektionistiskt lagd så har du ofta en omedveten inställning att alla andra betraktar världen med precis samma kritiska ögon som du själv. Kanske tänker du att det är väldigt viktigt att ha välstädat hemma när andra ska komma på besök, för annars kommer de att tänka att du är en person som inte får ihop sitt liv ...
För att vidga din syn på vad som är ”normalt”, ta upp frågan med personer runt omkring dig. ”Hur ser du på att bjuda hem andra när det är lite stökigt hemma?” Målet är att få dig att förstå att att det finns en hel gråskala därute, och att människor kan ha väldigt olika syn på vad som exempelvis är socialt accepterat stök.
2. Utmana dig själv!
Prova att utmana dig själv på ett område där du tidigare har velat leverera perfekt resultat. Vad händer om du till exempel lämnar kvar lite disk på diskbänken när du ska bjuda hem folk? Blir det generade blickar upp i taket? Eller lägger folk inte ens märke till det?
Målet är att du ska kunna bli lite mer flexibel i din perfektionism, och uppleva att det faktiskt inte blir katastrof när du inte lever upp till dina egna högt ställda krav. Gör samma sak när det gäller andra petnoga beteenden. Kanske känner du behov av att flera gånger dubbelkolla utfört arbete innan du lämnar ifrån dig det? Bestäm dig för att du bara får kolla en gång!
3. Ta gärna hjälp av andra!
Om du kan tänka dig att gå till en psykolog, så finns det god terapeutisk behandling att få för en perfektionism som skenat och gjort dig ångestfylld och utmattad. Kontakt med vårdcentralen kan ge remiss! Att till exempel undvika sociala media (och den jämförelsesjuka som triggas då) är annars ett vanligt råd i behandlingssammanhang. Att skaffa en hobby som du upplever som helt fri från prestationsångest är också ett tips som ges.
Lästips! Vill du läsa böcker som ger mer inspiration så tipsar psykologen Alexander Rozental om När perfekt inte duger: strategier för att hantera perfektionism av Martin M Antony och Richard P Swinson (Natur & Kultur) och Overcoming Perfectionism av RozShafran, Sarah J Egan och Tracey D Wade (på engelska).
