Så håller du kroppen pigg när du blir äldre

Måste du stanna och pusta vid raska promenader, undviker du flåsiga trappor och har rentav slutat springa ikapp bussen (det kommer ju en ny om tio minuter)? Verkar sträckor som du förr studsade uppför numera som ganska motiga uppförsbackar? Det kan ju hända att trapporna blivit högre och backarna brantare. Eller att du fått sämre ork, även om du lever ungefär som förr.

Det händer med kroppen när du blir äldre

Enligt Carlo Fimiani, internmedicinare med neurologi och psykiatri som inriktning vid Skånes universitetssjukhus, förändras kroppen med åren. Men han vill inte kalla det åldrande.

– Det är ett negativt laddat ord i dag – det är snarare en naturlig mognadsprocess, säger han.

Får vi automatiskt mindre ork i takt med vår ”naturliga mognadsprocess”?

– Det stämmer. Vi når en fysisk topp runt 30 års ålder och efter 35–40 börjar funktionen av olika organ minska. Det hela är en långsam process som innebär en ökning av funktionerna under ungdomen och därefter ett avtagande.

– Man brukar dock säga att mognad innebär en ökad vishet. Mekanismerna bakom detta innebär att vår kapacitet till inlärning brukar minska efter 40–45 års ålder, samtidigt som förmågan att kunna bearbeta de lärdomar och erfarenheter som vi har samlat ökar. Hjärnan är på det viset ett kapitel för sig, i jämförelse med kroppens andra organ, förutsatt att sjukdomar som exempelvis stroke eller demens inte drabbar den.

Vad är det egentligen som händer i oss med åren?

– Egentligen blir alla kroppens funktioner långsamt lite sämre. Hur snabb processen är beror på ett samspel mellan arvsmassa och miljömässiga faktorer. Till exempel påverkas konditionen genom att lungorna får mindre kapacitet. Röker du är lungfunktionen redan nedsatt, men exponering för mikropartiklar i stadsmiljö ger också effekter.

Läker inte kroppen skadade celler av sig själv?

– Vi tycks ha en inneboende biologisk klocka som säger när en cell ska dö och när den ska förökas. Den avger signaler som aktiverar åldrandeprocessen och reparationsprocesserna börjar då bli sämre. Men det kan vara så att negativa miljöfaktorer också bidrar till att kroppen inte längre orkar reparera sig lika bra.

Men åldras alla på samma sätt? Vissa äldre har ju fantastiskt starka hjärtan, till exempel?

– Efter 35 års ålder visas de allra första tecknen på att hjärtat blir mindre töjbart och stelare. Men det finns förstås 80-åringar som har hjärtan som presterar på topp – även om de inte längre är som när de var 35.

Muskelstyrkan då, kan jag behålla den upp i åren?

– Musklerna agerar lite annorlunda eftersom de börjar ändra sin sammansättning vid 35–40 års ålder.

Så vi åldras hela tiden utan att märka det. När blir det kännbart i kroppen?

– Det tar tid. Alla har till exempel någon form av föråldrande av ryggraden redan vid 35–40-årsålder, det går att se på magnetröntgen. Men man märker inte av det. Processen blir för de flesta märkbar runt 60-årsåldern.

Hur kan jag motverka processen?

– Genetiska faktorer påverkar förändringarnas hastighet. Det kan du inte göra så mycket åt. Men det finns också miljöfaktorer som påverkar. Om du röker eller vistas i en miljö där folk röker blir förloppet exempelvis hastigare än om du lever i en ren miljö. Vi påverkas också av stadsmiljö och partiklar från däck, hjul och metaller som finns där. Och om din kost är fel och främjar utvecklingen av diabetes eller om du är överviktig, påverkas åldrandets process snabbare.

Så jag ska undvika gifter och dålig mat. Mer då?

– Bra mat och motion skyddar kroppen och gör att du påverkar hastigheten av funktionsnedsättningen och åldrandet. Motion är bra i alla åldrar och situationer, även för dig som fått en stroke. Om du går, springer eller simmar spelar ingen roll, bara du rör dig.

Kan jag tänka mig yngre?

– Det finns absolut starka psykologiska aspekter i åldrandet. Vi lever i en tid då man vill placera åldrar i olika fack – barndom, ungdom, ålderdom – med den unga, friska och framgångsrika människan som ideal. Det kan leda till negativa psykologiska effekter hos dem som blir äldre och i förlängningen även till minskad upplevd ork. Man definierar sig själv som ”gammal”, vilket många har svårt att acceptera, varför olika skönhetsoperationer har blivit aktuella i dag. Att acceptera sin ålder och sitt utseende är svårt men det är den enda vägen till att känna välmående.

Ska jag alltså förbereda mig på att bli äldre?

– Det är bra att redan som ung få insikten om att ålderdomen normalt ingår i livets process, annars får man en chock när man blir äldre. Banala krämpor börjar inträffa mitt i livet och ett litet yrselanfall kan leda till en psykologisk kris för den som har ett stelt ungdomsideal, och som betraktar åldrandet som ett nederlag. Ett annat bra sätt att hålla orken uppe är att hitta mening med livet. Äldre människor kan ha viktiga praktiska funktioner i familjer och generellt i samhället. Att känna sig behövd hjälper och främjar orken eftersom livet får en mening.

När ska jag söka läkare för min minskade ork?

– När den dåliga orken kommer plötsligt. När du blir mer andfådd eller trött från en vecka till en annan. Åldrandet är per definition en långsam process. Men det är inte fel att göra en läkarkontroll. Åldern är sjukdomars största riskfaktor. Man kan bromsa utvecklingen, men de kommer när man blir äldre.

5 vägar till mer kraft!

● Motionera gärna varje dag genom att aktivera hela kroppen, som vid promenader och simning.

● Ät mer mat baserad på bra råvaror och mindre av socker och tillsatser.

● Försök andas frisk luft så mycket det går (skog och hav) och undvik rök och luft med mycket partiklar.

● Tänk dig pigg – aktivera dig i roliga, meningsfulla aktiviteter, träffa familj och vänner och gärna unga

människor.

● Släpp idén om att du är gammal och orkeslös – du bär på erfarenheter som berikar dig och din omgivning – låt dig själv blomma.

Det här kan trötthet också bero på

Blodbrist

De röda blodkropparna har till uppgift att transportera syret från inandningsluften till alla delar av kroppen. Syre behövs för de flesta av kroppens funktioner, som blodbildning, ämnesomsättning och energiproduktion. Det gör att brist på röda blodkroppar kan ge många olika typer av symtom.

Vanliga symtom vid blodbrist är bland annat att du känner dig trött och orkeslös, har svårt att koncentrera dig eller känner dig yr. Blodbrist kan även bero på att du har för lite vitamin B12.

Diabetes

Typ 2-diabetes kommer oftast i vuxen ålder. Diabetes kallades tidigare för sockersjuka eftersom det finns mycket socker i blodet. Vid typ 2-diabetes ökar blodsockervärdet oftast under flera år. Symtomen kommer därför långsamt och kan vara olika starka. Många vet inte om att de har typ 2-diabetes. Vanliga symtom är bland annat att du blir trött och kraftlös, mer törstig, kissar mer och får sämre syn.

Sköldkörtelrubbning

Hypertyreos, överskott av sköldkörtelhormon, kan ge många olika symtom. Besvären kan komma smygande och många tror felaktigt att de beror på stress, hög arbetsbelastning eller vanlig trötthet. Ibland är sköldkörteln förstorad och kan då ibland, men inte alltid, kännas som ett tryck på halsen. Ofta triggas rubbningen av hormonsvängningar vid graviditet, i klimakteriet och vid stress.
Källa: Vårdguiden

Text: Petra Olander
Foto: Shutterstock, privat

Läs också: Så gör du slut med tröttheten