Så fixar du sömnen när vi går över till sommartid
Natten mot 25 mars klockan 02.00 infaller sommartid. Då är det, som alla vet, dags att ställa om klockan. Eftersom det är mänskligt att fela så brukar detta innebära att folk rannsakar sina minnen efter knep att komma i håg vad det är som ska göras. Ska klockan ställas fram en timme eller tillbaka? Det verkar inte spela någon roll hur många gånger det görs, det sitter aldrig.
”Om jag nu ska ställa fram utemöblerna ska jag då ställa tillbaka moraklockan, eller hur var det nu?”.
Som tur är finns det stabila minnesknep att luta sig emot för den frågande. Men summan av kardemumman är i alla fall att vi ska få en timme mer sol eller ljus om dagarna. Alltså ställer vi fram klockan en timme.
Det här fibblandet med tider är dock inte helt okontroversiellt. Frågan har till och med tagits upp på högsta politiska nivå. För svensk del har infrastrukturminister Thomas Eneroth har uttalat sig positiv till att ha sommartid året om.
Majoritet vill ha sommartid
Enligt en undersökning som DN/Ipsos låtit genomföra med drygt 1000 svarande svenskar är en majoritet (37 procent) för att ha sommartid året om. 29 procent tycker att vi ska ha vintertid året om och 26 procent tycker att vi ska ha det som i dag.
Folkets åsikt och forskningen går stick i stäv i den här frågan.
Arne Lowden är docent i psykologi vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och forskar om hur vi påverkas av sömn och ljus. Och han menar att det bästa, ur ett folkhälsoperspektiv, vore att gå tillbaka till normaltid, det vill säga vintertid, året om.
Arne Lowden hänvisar i DN till en mängd olika forskningsstudier som pekar på de negativa konsekvenserna med omställningen.
– Att tappa en timmes sömn på våren när man ställer fram klockan ökar tröttheten. Det gör att risken för trafik- och arbetsplatsolyckor ökar något, säger Arne Lowden till tidningen.
Men sommartiden har så klart positiva effekter också i och med att vi får en timme mer ljus på eftermiddagen. Mer ljus som innebär att vi kan vara ute mer i det fria. Den förlorade timmen på morgonen överväger dock i balansen.
Arne Lowden anser att den nuvarande ordningen med sommar- och vintertid är den näst bästa lösningen ur ett folkhälsoperspektiv. Orsaken är att vi vid återgången till vintertid får en timmes mer ljus på morgonen, enligt Arne Lowden.
Viktigt morgonljus
Morgonljuset är viktigt för vår biologiska klocka, speciellt under de mörka månaderna.
– Det skickar signaler till hjärnan att avsluta den ”biologiska” natten. Vi kan ju se att ohälsotalen ökar på hösten och vintern på grund av bristen på ljus, säger Arne Lowden till DN.
Den vinsten är också anledningen till att sömn- och ljusforskaren inte tror på en lösning med sommartid året om. En sådan lösning, som alltså är populärast i undersökningen, ger positiva effekter på våren men blundar för morgonljuset under de mörka årstiderna.
Tidsomställningar är dock, när allt kommer omkring, något de flesta ställs inför titt som tätt. Till exempel efter flygresor eller efter en lång natt av fest eller vak.
Och där finns det metoder för att komma ikapp och ställa om. Så om man är känslig för den stundande tidsomställningen så kan man förbereda sig genom att gå och lägga sig lite tidigare några dagar i följd. På det sättet vänjer kroppen sig.
– Så gör man i kliniska sammanhang för att behandla sömnstörning. Patienten går och lägger sig en kvart tidigare varje dag i stället för att bara plötsligt en dag gå och lägga sig en hel timme tidigare, säger Arne Lowden till DN.