Pollenallergi – så behandlar du besvären bäst
Är din förkylning egentligen en allergi? Så kan det vara, för även om de flesta blir allergiska i unga år, är det inte ovanligt att få allergi som vuxen.
– Det gäller speciellt när det är höga pollenhalter. Jag tycker att det har blivit mer vanligt bland vuxna, eller så har den vuxna befolkningen blivit mer varse att det kan vara allergi de lider av, säger Ulla Nyström, specialistläkare och forskare inom astma och allergi, som tar emot patienter online via Allergikliniken.
Hur vet jag om det är allergi eller förkylning jag fått?
– Har du inga anhöriga eller vänner med allergi i din närhet så kan det vara svårt att se sambandet med höga pollenhalter. Men försök se om du kan relatera besvären till pollensäsongen och observera när du har mer symtom, om snuvan till exempel kommer när du är utomhus eller när någon klipper gräset.
Går det att förebygga pollenallergi?
– När det gäller allergi beror det mesta på ärftlighet. Men något i vår miljö påverkar också. Det finns en del teorier om vad, bland annat hygienhypotesen – att vi har för rent omkring oss och utsätts för för lite smuts och smittoämnen, så att immunsystemet blir understimulerat. Våra bakterier i tarmen är viktiga för immunsystemet och det pågår olika studier för att ta reda på vilka bakterier som är viktigast. Sannolikt gäller det att ha rätt sammansättning av de olika tarmbakterierna.
Men var man bor kan också ha inverkan.
– Pollenmolekylerna binds gärna till föroreningar i luften, så bor man i en stad eller nära bilvägar så är det lättare att bli känslig. Misstanken finns att stress också kan påverka.
Därför ökar allergierna
Astma och allergi ökar i Sverige och i hela västvärlden. Även människor som immigrerar från fattigare länder utvecklar allergier snart efter att de anlänt. Hygienhypotesen utgår från att vi har det för rent omkring oss och utsätts för för lite bakterier och smittoämnen. Vi tvättar och behandlar bort de mikro-organismer och bakterier i tarmen, i kroppen och på huden som kan hjälpa oss att stimulera immunsystemet och skydda oss mot allergier. Att tidigt utsättas för bakterierna, till exempel genom vaginal födsel, minskar risken att utveckla allergier, liksom att inte tidigt i livet ha fått antibiotika som slår ut bakterier.
Om jag är känslig för pollen, ska jag då vänja kroppen genom att utsätta mig för pollen?
– Nej, om du känner av symtom så gör inte det. Det ökar bara på inflammationsgraden. Undvik det du är känslig för så mycket som möjligt.
Om jag har pollenallergi, när ska jag börja behandla?
– Börja när du har symtom, de nya läkemedlen som finns på marknaden verkar fort. Men gå inte och vänta på att det ska bli värre – eller gå över. Då ökar inflammationen i luftvägar, näsa och svalg. Men se gärna över vilka läkemedel du använder, det är vanligt att gå runt med gamla ineffektiva preparat. De flesta allergimedicinerna är numera receptfria i små förpackningar.
Hur behandlar jag bäst?
– Börja med lokal behandling i näsan med kortisonsprej. Det är väldigt viktigt att du sprutar in den på rätt sätt, sprutar du bara rakt upp hamnar det mesta på nässkiljeväggen och det är inte där du är svullen – dessutom kan blodkärl ta skada. Du kan kombinera nässprejen med antihistamintabletter. Det är också en bra idé att prova några olika preparat och se vilken sort du har bäst effekt av.
Har man mycket besvär från ögonen lägger man till ögondroppar. Kortisonsprej i näsan hjälper dock i de flesta fall även mot ögonbesvären.
– Får du besvär med hosta och pip i luftrören så uppsök vårdcentralen och kolla så att det inte är astma på gång. 20 till 30 procent av alla med pollenallergi drabbas av astma och ju tidigare du får vård desto bättre.
Kan min allergi försvunna lika plötsligt som den kom?
– Det kan absolut gå över men det brukar ske gradvis, ofta efter 50 års ålder. Få 65-åringar lider av hösnuva. Så det finns bra saker med att bli äldre.
Det verkar som att de med pollenallergi går en ljus framtid till mötes i vår?
– Absolut. Har man bara rätt behandling och är noggrann med den får de allra flesta väldigt bra effekt.
Så sprejar du rätt!
1. Böj huvudet framåt.
2. För in spetsen av sprayflaskan i näsborren så att spetsen riktas diagonalt uppåt och bakåt. Detta lyckas bäst om du använder högra handen för att spruta in läkemedlet i den vänstra näsborren och den vänstra handen för högra näsborren.
3. Spruta in jämnt och andas samtidigt in genom näsan. Andas ut genom munnen när du har tagit läkemedlet.
4. Upprepa i den andra näsborren.
Så behandlar du din allergi
Det här är Ulla Nyströms bästa råd:
- Kortisonsprej i näsan. Låt täppan tina upp med smidig sprej, det finns receptfritt i små förpackningar, till exempel Nasonex. Men var noga med att spruta in den på rätt sätt.
- Nässköljning – effektivt både mot förkylning och kroniska inflammationer. Blanda 5 dl kranvatten med 1 tsk vanligt bordssalt och värm upp till kroppstemperatur, häll in i ena näsborren med nässköljare/näskanna (finns på apotek). När hälften av vattnet runnit igenom, snyt dig. Upprepa sedan i andra näsborren.
- Skyddande nässprejer, som BLOX4 Allergy, bildar en skyddande hinna över nässlemhinnan som blockerar allergener som pollen och kvalster innan de får fäste.
- Kombinera med antihistamintabletter, som Cetirizin eller Desloratadin, de är effektiva mot ögonbesvär, nysningar och rinnsnuva. De är receptfria i små förpackningar men har man en lång säsong kan man få dem på recept.
- Ögondroppar – finns receptbelagda men börja med en natriumkloridlösning och skölj ögonen ofta.
- Tabletter mot astma, som Montelukast, förbättrar symtomen även vid säsongsbunden allergi. Det kan en läkare lägga till behandlingarna med nässprej och antihistamin.
Källor: Ulla Nyström, Astma- och Allergiförbundet, 1177.se, pollenkoll.se
