PMS-akuten: Så slipper du dina hormonsvängningar

Nästan alla kvinnor påverkas av den. Vissa knappt alls, medan andra faller handlöst rakt ner i mörkret. Oavsett hur du själv påverkas sätter menscykeln avtryck på halva mänskligheten halva livet. Ofta från yngre åldrar än man tror.

– Pms och den svårare varianten pmds kan börja tidigt, men det kan ta tid innan man kopplar ihop det med menscykeln, säger Marie Bixo, läkare, medicine doktor, specialist och professor i obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet.

Forskning kring hormoner och hjärnan

Hon har arbetat med hur hormoner påverkar hjärnfunktionen och psyket hos kvinnor i hela sitt yrkesverksamma liv, från första forskningsprojektet på 1980-talet.

– Det forskas för lite på området. Det finns fortfarande mycket vi inte vet om hormonernas inverkan.

Det är också fortfarande vanligt att kvinnor inte förstår att deras humörsvängningar hänger ihop med menstruationen. Studier pekar på att varannan drabbad inte söker hjälp.

Stress förvärrar

Stress förvärrar oftast hormonernas påverkan på kvinnors mående.

– Därför är det relativt vanligt att söka för pms först när man har fått barn. Då finns det inte längre tolerans för raseriutbrott eller depressioner. Men man kan ha haft besvären länge.

Pms och pmds

Runt 10 procent av alla svenska kvinnor söker hjälp för pms, medan 2–5 procent beräknas ha den svårare varianten pmds. Kartläggningar tyder på att 75 procent av alla kvinnor känner av svängningar fysiskt eller psykiskt.

– Diagnosen pmds innebär att det påtagligt påverkar livet – socialt, relationer, arbetet … Många av kvinnorna isolerar sig socialt och tackar nej till upplevelser under perioden.

Det är viktigt att prata om det i nära relationer, menar Marie.

– Vissa kvinnor vill göra slut en gång i månaden men när mensen väl kommit känns det bra igen. Så man ska absolut berätta öppet i familjen så att alla vet vad som händer. Nästa steg är arbetsplatsen men alla vågar inte berätta om hur de mår. Det är också en balansgång. Det handlar inte om att sjukförklara kvinnor, på samma sätt som att kvinnor kan ha legitima skäl att bli arga eller ledsna – det går inte att bortförklara med menscykeln.

Men vissa kvinnor drabbas inte alls av humörsvängningar.

– Vi vet inte varför. Men det har inte med hormonnivåerna att göra. Vi jobbar enligt teorin att det bildas nedbrytningsprodukter av gulkroppshormon före mens – vilket det gör hos alla kvinnor. De kan ha väldigt kraftfulla effekter i hjärnan, och vissa kvinnor reagerar svårt på just dem.

Får fel diagnos

En bra början till att ta kontroll över humörsvängningarna är att ta på vad som händer och när, tipsar Marie.

– För humördagbok. Fyll i hur du mår varje dag. Det är viktigt att ha en skala för varje dominerande symtom – som nedstämdhet eller aggressivitet. Bara att göra det hjälper många. Du får bättre kontroll på förloppet och förstår vad som händer.

Det finns dessutom fler bra skäl att föra dagbok över sitt mående. Om du inte vet att symtomen uppträder cykliskt kan du riskera att få en felaktig diagnos. Symtomen – nedstämdheten och ångesten – är lika svåra som och liknar dem vid en depression. Kvinnor har till och med felaktigt fått diagnosen bipolär sjukdom.

– Det finns kvinnor som har riktigt svåra besvär som självmordstankar, raseriutbrott, våldsamhet eller får stark ångest och måste åka in akut till psyket.

Efter mensen är de helt besvärsfria. Man tror nästan inte på att omställningarna kan vara så kraftiga förrän man träffat dem, och egentligen är det bara genom att kartlägga symtomen vi kan ställa rätt diagnos.

Hur länge den jobbiga perioden under menscykeln varar är individuellt – för vissa rör det sig om två dagar, andra två veckor.

Symtomen accelererar fram till mensen

– Det vanliga är att symtomen accelererar fram till mensstarten då det kan förändras väldigt fort. Vissa kvinnor kan känna på en timme hur det släpper. Men reaktionen ska vara borta senast på dag fyra efter mensstart för att det ska klassas som pms.

Intensiteten kan variera beroende på yttre påverkan men även utan den. Hormonnivåerna kan också variera från gång till gång hos samma kvinna. Och så fortskrider det fram till förklimakteriet – med eventuella uppehåll för graviditeter och amningsperioder.

Du vet att du är i förklimakteriet när menscykeln börjar hacka – det betyder att östrogennivåerna går ner.

– Svettningar och värmevallningar börjar och humöret påverkas, man kan bli deprimerad eller lättirriterad. Men man kan faktiskt gå igenom klimakteriet och må prima också.

Svettningarna kommer av att östrogen är en mekanism som påverkar termostaten i hjärnan – när nivåerna går ner tror hjärnan att det är jättevarmt fast det inte är det.

Men det finns hopp. Förklimakteriet och klimakteriet är en övergångsperiod mellan regelbunden mens till ingen mens som pågår i många år. Väl inne i klimakteriet kan det faktiskt bli bättre med humöret eftersom hormonnivåerna då är låga men stabila.

– Men man behöver inte ha besvär hela tiden. Medelperioden att ha symtom är ungefär två år – och alla har inte heller svettningar medan det finns de som fortsätter svettas i tjugo år eller mer.

Gladare med åren

75 procent av alla kvinnor känner av något symtom under klimakteriet. Efter klimakteriet väntar ett lugnare liv för de allra flesta.

– Man kan få andra besvär, som torra slemhinnor, men humörmässigt blir det lugnt, man mår bättre och blir gladare. Det kan vara skönt att veta.

Men för den stora majoriteten kvinnor som periodvis befinner sig i hormontumultet finns det ingen anledning att lida i tysthet, anser Marie.

– Alla ska göra symtomkartläggning först för att få bättre koll på läget och det kan räcka för vissa. Men har man besvär som stör det dagliga livet ska man söka hjälp hos en gynekolog som är intresserad av hormoner. Det är inte alla som har kompetensen, tyvärr. Vissa kvinnor möts fortfarande av en överslätande attityd.

Antidepressivt läkemedel

Förstahandsbehandlingen är ett antidepressivt läkemedel.

– Premalex är utprovat för detta och det tar man när symtomen börjar. Det fungerar, är testat i studier och godkänt i Sverige. Men det har tyvärr också biverkningar.

Detsamma gäller även konkurrenten p-piller.

– P-piller kan vara en framkomlig väg, framför allt de nya kombinerade med låga hormondoser. Det fungerar eftersom när man hämmar ägglossningen så försvinner symtomen. Men man tillför ju hormoner också, vilket kan ge biverkningar. Jakten på ett optimalt läkemedel pågår, berättar hon.

– Om vi lyckas attackera orsaken i stället, hittar en substans som blockerar nedbrytningen av gulkroppshormonerna, finns det stora möjligheter. Det pågår studier här i Sverige och i flera europeiska länder, så vi har kanske ett riktigt bra läkemedel om tio år.

Marie anser att acceptans och normalisering skulle göra livet lättare för drabbade kvinnor.

– De flesta kvinnor känner av menscykeln på något vis. Det är helt normalt. Kvinnor är inte styrda av sina hormoner, men de kan få ett mycket bättre vardagsliv om symtomen tas på allvar och de får rätt hjälp.

Det här är pms

● Pms står för premenstruella spänningar och orsaken är delvis oklar. Men eftersom symtomen börjar efter ägglossning och upphör vid mensstarten tros gulkroppshormon (gestagen) ha med orsaken att göra.

När gestagenet bryts ner bildas andra ämnen som allopregnanolon, som i sin tur negativt kan påverka GABA-systemet – som dämpar och lugnar humöret. Kvinnor som är känsliga för allopregnanolon kan drabbas av pms eller pmds, premenstruellt dysforiskt syndrom, som är en svårare form av pms. Besvären blir ofta starkare med åren.

Har du hormon-humör?

● Humörsvängningar kan ha många orsaker, alltifrån stress och sömnbrist till sjukdomar. Bästa sättet att veta om de beror på hormoner är att föra humördagbok. Skriv upp dina symtom på en femgradig skala varje dag, baserad på dina reaktioner – som nedstämdhet, aggressivitet, ångest. Är resultatet tydligt cykliskt så är det hormonerna som gäckar dig.

Text: Petra Olander Foto: IBL/Shutterstock