Ping, 65, tvingades springa på toa 30 gånger om dagen

Livet har alltid snurrat fort för Ping Sidbo, 65. Hon hade ett kul, men rätt stressigt, jobb som fastighetsmäklare hemma i Linköping och många fartfyllda fritidsintressen som hon delade med maken Larsa, 67. Stugan vid havet, gymträning och motorcyklarna var tre av dem. Någon stressmage har hon aldrig haft.

– Jag började alltid morgonen med en kopp starkt kaffe och hade en plåtmage som skötte sig som en klocka, säger Ping.

Det var när hon började trappa ner inför pensioneringen för två år sedan som magen började bråka med henne. Ping drabbades av upprepade diarréer. Hon blev trött och håglös och gick ner i vikt.

– Diarréerna var besvärliga. Jag jobbade ju fortfarande och blev tvungen att berätta för arbetskompisarna vad det berodde på ifall jag plötsligt rusade iväg från ett möte. Det handlade om ett akut toabesök!

Missa inte: Antiinflammatorisk kost – här är maten du ska satsa på

Doktorns uppmaning: Ändra kost

Magbesvären eskalerade under några månader. Doktorn rådde henne att ändra kost, att utesluta exempelvis mjölkprodukter. Hon fick lämna avföringsprov och genomgå en endoskopiundersökning av tarmen. Då togs bland annat ett vävnadsprov, för att utesluta tjocktarmscancer.

– Jag skulle få svar efter sex veckor och det var en plåga att vänta på svaret. Oj, vad dålig jag var under de där veckorna. Det var sommar och jag satt på mulltoan på vårt landställe hela dagarna. Jag överdriver inte när jag säger att jag bajsade 30 gånger om dagen. Många gånger bajsade jag på mig innan jag hann till toaletten, det var fruktansvärt!

Tappade matlusten och rasade i vikt

När Ping inte satt på toa låg hon och grät, tills hon somnade helt utmattad. Hela hennes kropp krampade, det var som att drabbas av sendrag från topp till tå.

Ping berättar att hon inte hade någon matlust och rasade i vikt, trots att hon försökte få i sig näringsdrycker.

Larsa blev väldigt orolig för sin vanligtvis så pigga fru som nu mådde så dåligt.

– Hon sjönk ihop och till slut bestod Ping bara av två stora ögon, säger han.

Kroniskt inflammerad tjocktarm: Mikroskopisk kolit

Han följde med henne på alla läkarbesök och undersökningar och var Pings bästa stöd när hon mådde som sämst. Livet som pensionärer blev ju inte alls som de hade tänkt sig! Motorcyklarna fick stå kvar i garaget och det sociala paret kunde inte längre gå på krogen och hälsa på hos vännerna som de brukade.

– Jag lämnade inte hemmet utan toapapper i fickan och så fort vi åkte iväg med bilen hade jag med mig ett nödkit med extra trosor, våtservetter och papper, ifall jag skulle bajsa på mig. Efter sex veckor ringde jag till sjukhuset och grät desperat. Nu skulle ju proverna vara analyserade och jag måste jag få veta vad det var, jag måste få hjälp, säger Ping.

Till slut fick hon svar på vad hon drabbats av – mikroskopisk kolit, en kroniskt inflammerad tjocktarm.

Fick alternativ medicin mot mikroskopisk kolit

– Jag hade aldrig hört talas om sjukdomen förut. Som tur är fick jag hjälp av en fantastisk mag expert. Jag har ringt honom många gånger och tjutit i telefonen. Till en början fick jag pröva att ta kortisontabletter. De hjälpte tyvärr inte. Det gjorde inte heller den alternativa medicinen som jag fick i droppform. Inte förrän jag fick kortison i granulatform blev jag bättre. Magen stabiliserade sig och bit för bit fick jag tillbaka mitt liv.

I dag åker Ping och Larsa på sina Harley Davidson-motorcyklar igen och de ägnar dagar och kvällar åt att renovera den gamla badhusbyggnaden de köpt som sommarstuga i Loftahammar.

Ping, som är tacksam över att ha fått sitt liv tillbaka, säger att sjukdomen har gjort att hon och Larsa kommit varandra närmare än någonsin.

– Larsa har fått torka mig i rumpan och han har sett hur jag ser ut inuti då han varit med på endoskopin. Man kan säga att han känner mig utan och innan nu för tiden, skojar Ping som nu ser fram emot vinterns resa till Nya Zeeland och Australien för att hälsa på hos dottern My. En många timmars lång flygresa som nu är möjlig att genomföra.

Av: Birgitta Lindvall Wiik

Bild: Kai Rehn

Överläkaren: Mikroskopisk kolit kan misstas för IBS

Andreas Münch är överläkare och expert på mikroskopisk kolit vid Linköpings universitetssjukhus.

Vad är mikroskopisk kolit?

– Det är en inflammatorisk tarmsjukdom som finns i två varianter (kollagen och lymfocytär kolit). Många patienter med mikroskopisk kolit får felaktigt diagnosen IBS, men vid IBS förekommer ingen inflammation. Patienter som får den felaktiga diagnosen IBS ordineras fiberpreparat, vilket inte hjälper vid mikroskopisk kolit. Därför vill jag understryka att alla som lider av långvariga diarréer, det vill säga mer än fyra veckor, ska begära en koloskopi med biopsitagning. Ifrågasätt diagnosen IBS!

Vilka är symtomen för sjukdomen?

– Karakteristiskt är vattniga diarréer som kommer plötsligt och gör vardagslivet besvärligt för patienten. Trängningar och läckage från tarmen är vanligast. Livskvaliteten för patienterna blir kraftigt försämrad då man undviker sociala sammanhang och isolerar sig. Magsmärtor och viktnedgång förekommer också, oftast på grund av att patienten slutar äta för att begränsa problemen med diarréer.

– Sjukdomen ger dock inga blödningar från tarmen, som exempelvis vid Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.

Är sjukdomen vanlig?

– Vi räknar med 12–14 fall per 100 000 personer varje år. De flesta är kvinnor och många blir sjuka i 60-årsåldern, även om sjukdomen också förekommer både hos yngre kvinnor och män. Mikroskopisk kolit är vanligare än Crohns sjukdom.

Varför drabbas man av mikroskopisk kolit?

– Orsaken till sjukdomen är okänd, möjligen har det med den höga hygieniska nivån i vår västerländska livsstil att göra. Sjukdomen förekommer exempelvis inte i Afrika, där människor utsätts för fler infektioner som bygger immunförsvaret. För kollagen kolit har man dock funnit tydliga genetiska avvikelser som kan bidra till sjukdomen.

Hur ställs diagnosen?

– Diagnosen går enbart att ställa genom analys av vävnadsprover från tarmen. Dessa prover tas vid koloskopiundersökning. Därför är det så viktigt att denna undersökning görs. Många av mina patienter har lidit alldeles för länge i onödan!

Vilken hjälp finns att få?

– Det finns mycket effektiva läkemedel som hjälper 80 procent av patienterna. De behandlas med ett kortsionpreparat som verkar lokalt i tjocktarmen och sedan bryts ner i levern. Preparatet tas alltså inte upp av kroppen i övrigt. Vi ger medicinen antingen som en tvåmånaderskur eller som en långtidsbehandling i låga doser.

Går mikroskopisk koli att bota?

– Nej, det är en kronisk sjukdom. Men det går att få mycket god lindring med hjälp av mediciner. Har du trots det mer än tre tarmtömningar per dag, varav en är vattnig, anser man att sjukdomen är aktiv. Då ska du söka vård.

Kan man själv lindra besvären, med till exempel kost?

– Det finns tyvärr inga livsstilsförändringar som hjälper, däremot bör man undvika att ta Ipren och Voltaren, samt vissa antidepressiva läkemedel som kan förvärra diarréerna. Andra smärtstillande mediciner, som innehåller paracetamol, funkar.