Okända badtunnesjukan – så undviker du att bli smittad
En badtunna vilken lyx! Men den kräver också ett visst mått av arbete för att hålla vattnet fräscht, så att du och dina medbadande inte riskerar att drabbas av badtunnesjukan.
De säkraste sätten att förhindra att vattnet blir äckligt i förtid, är att använda filtrering, klor eller annat bakteriedödande medel.
Tänk dock på din badtunnas vatten aldrig blir renare än vad du själv gör det till. Om du äter chips i poolen, inte duschar före, eller går i med smutsiga fötter, så är det smart att byta vatten ofta.
Töm det gamla badvattnet, spola med rent vatten och skrubba väggarna och sätena rena med tallsåpa. Det går också bra att använda högtryckstvätt. För om badtunnans inre är smutsigt så spelar det ingen roll hur rent vattnet du tappar upp är. Din badtunna kommer ändå att kännas ofräsch.
Badtunnesjukan – Pseudomonasfollikulit
För att veta om vattnet håller god kvalitet bör du hålla koll på exempelvis pH- och klorvärde genom teststickor. Sköter man inte detta kan bakterier frodas och man kan drabbas av badtunnesjukan, pseudomonasfollikulit.
Sjukdomen orsakas av en bakterie som finns i jord och färskvatten. Blöt hud gör det lättare för bakterien att tränga in i hårsäckarna. Åtsittande badkläder ger den en gynnsam miljö. Om man har badat flera och suttit i badtunnan länge ökar risken för att drabbas.
Symtom
Symtomen kommer efter åtta timmar till två veckor – oftast i form av utslag på rumpa och mage. Men vissa får även utslag i ansiktet, på händerna och fötterna. De kliar oftast.
Utslagen behöver ingen behandling utan försvinner vanligtvis av sig själva efter två till tio dagar och kommer sällan tillbaka.
Andra vanliga åkommor är feber, huvudvärk, hosta, buksmärta, ömmande bröst och illamående. I värsta fall kan man drabbas av lunginflammation.
Enligt Läkartidningen är badtunnesjukan relativt vanlig, men eftersom man sällan behöver uppsöka sjukvård finns ingen studie på exakt hur vanlig den är.