Nya mediciner hjälper patienter med Chrons

Varje år drabbas ungefär 2 500 personer av allvarliga inflammatoriska tarmsjukdomar. De vanligaste är ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Crohns är en sjukdom som kan se ut på många sätt. En del får den lindrigt och klarar sig med en enkel behandling, ibland ingen behandling alls mellan skoven. Andra måste ha en kraftfull behandling redan från början. Vanliga symtom är diarré, magknip efter maten och att gå ner i vikt.

Det har tyvärr visat sig att allt fler drabbats av Crohns sjukdom de senaste åren.

– Orsaken vet vi inte riktigt, men vi tror att kostvanor spelar en roll, säger Stefan Lindgren, professor i medicin vid Lunds universitet och överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.

Rapid Step Up ger effekt

Det positiva är att möjligheterna till behandling blivit bättre.

– Vi har fått en hel arsenal av läkemedel med olika verkningsmekanismer. Det börjar oftast lika för alla. Då börjar vi med ett läkemedel, fungerar inte det går vi till nästa. Några patienter förlorar den positiva effekten efter något eller några år, och då får man gå till nästa medicin.

Det kallas för Rapid Step Up, att snabbt utvärdera effekten och sedan gå vidare.

– Det är också mycket viktigt att patienterna tar den ordinerade medicinen i rätt doser. Innan man skiftar kan man pröva att gå upp i doser eller tätare doser. Idag får patienter med inflammatorisk tarmsjukdom allt större ansvar att själva ta hand om sin sjukdom, att inom vissa ramar själva ta beslut om att öka, minska, lägga till eller byta mediciner. De kan även ta vissa enkla prover själva och skicka in digitalt till sin mottagning. Det är mycket uppskattat, berättar Stefan Lindgren.

Nya läkemedel vid tarmsjukdom

1. Biologiska läkemedel verkar genom att hämma en del av immunförsvaret. Ett exempel är Stelara.
2. Integrinhämmare är senaste läkemedelsbehandlingen vid inflammatorisk tarmsjukdom. Det är en ny typ av biologiskt läkemedel som ska dämpa inflammationen i tarmen. Effekten kan komma olika snabbt för olika personer, för vissa kan det dröja upp till tio veckor. Målet med behandlingen är att ge en långsiktig effekt så att man kan leva som vanligt och slippa skov trots sjukdom. Medicinen ges som dropp på sjukhus varannan månad. Entyvio är den enda integrinhämmaren som används i Sverige, men fler är på gång.
3. TNF-hämmare dämpar den inflammatoriska aktiviteten som håller sjukdomen igång och symtomen lindras. Det är ett mycket bra medel – 70 procent får effekt och ca 50 procent blir helt symtomfria. Ännu finns en viss osäkerhet om TNF-alfahämmarnas långtidseffekter.

Vad kan man göra själv för att lindra tarmbesvär?

• Ät mycket grönt, frukt och fibrer och mindre animaliskt protein och fett.
• Prova probiotika, ny forskning visar att det kan ha viss effekt. Sedan tidigare vet man att personer med inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns och ulcerös colit har brist på vissa hälsosamma och inflammationsdämpande tarmbakterier och samtidigt har mer av andra skadliga bakterier.
• Testa dig fram vad du kan äta. Har du förträngningar i tarmen bör du undvika mat som är svår att smälta. Det kan annars öka risken för tarmvred. Exempel på sådan mat är svamp, citrusfrukter och sparris. En del blir sämre av kryddstark, friterad och fiberrik mat samt av mjölkprodukter. Alkohol kan också göra att du får mer symtom. Kontakta en dietist om du behöver kostråd.
• Ta tillskott. De flesta med Crohns sjukdom bör ta folsyra dagligen. Det beror på en kombination av sämre upptag av näringsämnen och att användning av vissa läkemedel kan blockera effekten av folsyra.
• Sluta röka. Rökare löper betydligt större risk för att sjukdomen ska blossa upp än personer som inte röker.
• Rör på dig. Fysisk aktivitet kan ha en förebyggande effekt.
• Undvik onödig och långvarig antibiotikabehandling, som åstadkommer störningar i tarmfloran. Inflammatoriska tarmsjukdomar blir allt vanligare.

Heidi Helenius: ”För första gången på tio år mår jag bra”

Heidi Helenius, 35 år, är projektledare på ett stort flygföretag. Hon bor i ett hus på landet i halländska Onsala med man och tre barn, Edwin 12 och tvillingarna Alexina och Celvin 9 år. För tio år sedan fick hon plötsligt ont i magen.

– Det var starka magsmärtor, som strålade ut i ryggen. Ofta kom de i samband med att jag hade ätit någon fet mat. Min gallblåsa opererades bort eftersom man trodde att jag hade gallsten. Men inga stenar hittades.

Och magsmärtorna fortsatte, till slut så starka att Heidi låg på badrumsgolvet och det blev ambulans till akuten, där man konstaterade att hon hade tarmvred. Man opererade bort en bit av tarmen och såg då att hon hade Crohns sjukdom.

– Jag låg inne nästan en månad, för det blev komplikationer. Tvillingarna var då bara fyra månader gamla och det var en jobbig period för min familj.

Heidi prövade en rad mediciner, bland annat TNF-hämmare som Humira och Remicade. Men de gav biverkningar, bland annat ”somnade” hennes vänstra sida så att man misstänkte stroke. Det blev också en ny operation i tunntarmen, där det blivit för trångt av ärrbildningar.

Ljusningen kom när hon för drygt ett år sedan fick pröva en relativt ny medicin som heter Stelara.

– Det är i form av injektioner som jag tar själv var åttonde vecka, i låret. Jag har inte känt några biverkningar alls. Och jag har inga symtom alls från min mage och tarm, efter att inte ha varit symtomfri på tio år. Jag är förstås oerhört glad.

Josefin Wedin: ”Nu orkar jag allt jag vill”

Josefin Wedin, 37 år, bor i Hammarö nära Karlstad, med sina två barn, Ella 12 och Alice 5. Josefin var frisk som en nötkärna fram till 19 års ålder och levde ett aktivt tonårsliv. Men på våren år 2000 tog livet en annan vändning.

– Jag kunde springa på toa 40 gånger om dagen. Så fort jag tog en klunk vatten var det dags. Till slut var det bara blod i toaletten. Jag fick också migrän och ont i alla leder. Jag gick ner i vikt eftersom kroppen inte kunde ta till sig någon näring.

När Josefin skulle ta studenten var hennes blodvärden katastrofalt låga och hon vägde 42 kilo. Hennes grovtarm och tunntarm var såriga och inflammerade. Först fick hon diagnosen ulcerös colit. Hon behandlades med kortison och en dag före studentexamen kunde hon åka hem från sjukhuset.

– Jag kunde faktiskt vara med på examen, även om jag var svag och mager som en fågelunge.

Under åren har skoven av sjukdomen kommit med jämna mellanrum. 2011 inleddes en period med täta skov.

– Jag mådde aldrig riktigt bra. Min läkare var bekymrad, jag hade prövat alla mediciner. Jag visste att jag antagligen aldrig kunde bli helt botad, det är ju en kronisk sjukdom. Men samtidigt tyckte både jag och min doktor att jag borde kunna få en behandling som höll mig symtomfri mellan skoven.

2014 föddes andra barnet och Josefin mådde åter sämre. Men så fick hon prova en ny medicin som heter Entyvio.

– Det är ett dropp som jag i början fick lite tätare, men nu går jag var åttonde vecka. Det fungerar hittills jättebra och jag märker inte av några biverkningar.

Jag jobbar heltid, tränar och orkar i stort sett allt jag vill.

Av Susanna Hauffman

Foto: Shutterstock/TT

Läs också:

Anders har Crohns: Den nya medicinen gav mig livet åter

5 vanliga tarmsjukdomar

Maten du ska välja och undvika vid IBS