Ny superfästing i Sverige – så ser den ut!
Den är nästan två gånger så stor som en vanlig svensk fästing, rör sig som en spindel och den har ögon. Varje år liftar den till Sverige med flyttfåglar, men nu varnar forskare för att superfästingen hyalomma kan bli bofast och börja sprida sig i här.
Hittills har man hittat två arter av hyalommafästingen i Sverige: flyttfågelfästingen och hyalomma rufipes, som också kallas hairy hyalomma, eftersom den har hår på delar av kroppen. De har hittats främst i mellersta och södra Sverige, men även i Gävle och södra Norrland.
Så känner du igen superfästingen
När hyalomma är blodfylld kan vara två centimeter lång. Det betyder att den är nästan dubbelt så stor som en vanlig fästning. Fästingen skiftar i brunt och har randiga ben. Den är också känd för att vara snabbare än den fästing vi är vana vid i Sverige och den springer gärna i kapp sina offer, främst hästar och kor. Men den kan även attackera människor och föra över smittor som blödarfeber och rickettsios.
Man har inte sett att den har blivit bofast och börjat sprida sig i Sverige ännu.
– Än så länge överlever de förmodligen inte vintrar i tillräcklig utsträckning, men inom några decennier har de antagligen bildat permanenta populationer som fortplantar sig här på grund av det allt varmare klimatet, säger fästingforskaren Thomas Jaenson på Uppsala universitet till SVT Nyheter.
Om man blir biten av en hyalomma ska man ta bort den på samma sätt som man tar bort vanliga fästningar. Ju förr den tas bort, desto mindre är risken att smittas av en fästingburen sjukdom.
Tajgafästing sprider farlig TBE
En annan fästing som sprider sig i Sverige är den så kallade tajgafästingen. Den har kommit österifrån till Norrlandskusten, men har nu spridit sig även till Norrlands inland. Taigafästingen kan bära med sig ett farligare TBE-virus med högre dödlighet än den vi har i Sverige. I vissa fall har dödligheten varit 30 procent bland de som insjuknat. Den TBE som sprids av svenska fästingar har en dödlighet på 1 procent.
Förutom TBE kan tajgafästingen bära på borrelia och fästingfebern anaplasmos. Forskarna tror att tajgafästingen har kommit till Sverige via älgar, harar och fåglar som varit i infekterade områden i Baltikum och Ryssland. Fästingen är nära släkt med den vanliga fästingen i Sverige. Det är därför svåra att skilja på dem med blotta ögat. Den trivs i områden med fuktig, tät blandskog av gråal, asp, rönn, björk, gran och tall. Det TBE-vaccin som används i Sverige hjälper även mot den farligare TBE-smittan.
Foto: Giulio Grandi /Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA/TT
