Ny studie visar att träning kan hjälpa mot IBS
Ungefär 10-15 procent av den vuxna befolkningen är drabbad av IBS som är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder överkänslig tarm. IBS kan räknas som en av de stora folksjukdomarna och typiska symtom är magknip, diarré, gaser och tillfällig förstoppning.
Elisabet Johannesson är fysioterapeut och har under under flera år forskat på sambandet mellan IBS och fysisk aktivitet. I arbetet med sin doktorsavhandling följde hon en grupp om 102 IBS-patienter, 81 kvinnor och 21 män. Forskningen genomfördes vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och vid Alingsås lasarett.
Vid studiens start fick deltagarna i studien svara på frågor om sina IBS-besvär, bland annat om smärta, problem med magen och livskvalitet. Halva gruppen lottades till att öka sin fysiska aktivitet och andra halvan till att leva som vanligt. Bägge grupperna fick stödjande telefonsamtal av en fysioterapeut.
De patienter som skulle börja motionera mer, fick tips om träningsformer som passade dem i deras vardag. ”Receptet” var 20-60 minuter måttlig till hård konditionsfrämjande aktivitet tre till fem gånger i veckan. I vissa fall handlade det om att börja träna – exempelvis cykla, gå på gympapass eller promenera. De som redan hade en rutin där de motionerade, fick istället råd om utökad träning.
IBS-besvär minskade med träning
Av dem som motionerat mer tyckte 43 procent att IBS-besvären minskat. De upplevde en stabilare tarmfunktion, mindre smärtor och svullnad, bättre kontroll och möjlighet att påverka sin situation. Det gällde även personer med diarrédominerad IBS.
– Tidigare studier har visat att fysisk aktivitet gör att passagen genom magtarmkanalen ökar. Det gäller även gaser. Det kan vara en av förklaringarna till att försökspersonerna upplevde mindre smärtor och ”ballongkänsla”, berättar Elisabet Johannesson.
Med fortsatta tester, frågeformulär och djupintervjuer studerades också långtidseffekterna, drygt fem år efter första studien.
– Den ökade fysiska aktiviteten visade sig ha gett effekter på flera plan. Patienterna hade mindre ångest och depressionssymtom, mindre trötthet och till viss del bättre livskvalitet, berättar Elisabet Johannesson.
En anledning till att fysisk aktivitet kan vara så effektiv vid IBS, är att motion gör att kroppen kan förbränna energi mer effektivt och att blodcirkulationen och tarmrörligheten förbättras. En annan anledning är att fysisk aktiviet kan minska spänningar och stress i kroppen. Bland IBS-patienter är det vanligt med ytlig andning, stress och spänd mage.
Vad är IBS och vem drabbas av IBS?
- IBS är en förkortning för engelskans irritable bowel syndrome. På svenska kallas sjukdomen irriterad tarm eller ballongmage.
- Både kvinnor och män drabbas och det finns troligen en genetisk, ärftlig faktor. Det är vanligt att IBS förekommer hos flera medlemmar i samma familj.
- Det vanligaste är att sjukdomen debuterar i 30 till 40 årsåldern, men både yngre och äldre kan insjukna.
- Sjukdomen kännetecknas av magont, förstoppning, diarré och gaser i magen.
- Ibland kan patienterna känna andra symtom som hjärtklappning, svettningar, huvudvärk, trötthet och urinträngningar.
- IBS är ofarligt, men kan vara väldigt besvärligt att leva med och påverka livskvaliteten.
Källa: Sahlgrenska Akademien
Tre vanliga orsaker till IBS
Tidigare har många läkare hävdat att IBS är en så kallad psykosomatisk sjukdom – det vill säga att psykisk stress är orsak till de kroppsliga besvären. Idag har man omvärderat den uppfattningen och hittat många andra tänkbara orsaker:
1. Förändrad rörlighet i tarmen. De normala sammandragningarna i tarmen (som ska föra avföringen framåt) kan utlösa spasmer som orsakar smärtor, diarré eller förstoppning.
2. Ökad känslighet mot den utvidgning av tarmen som orsakas av gaser under matsmältningen. Tarmen kan inte riktigt anpassa sig till trycket och reagerar med smärta och kramper.
3. En inflammatorisk process i tarmens nervsystem. Denna inflammation kan ha uppstått efter en svår maginfektion (maginfluensa eller turistdiarré). Infektionen startar en reaktion i tarmens immunförsvar, och sedan blir inflammationen kvar i tarmväggen och slemhinnan.
Kan man bli helt fri från IBS?
Det är för tidigt att säga, säger forskarna. Det är inte omöjligt att det en dag kommer mediciner som kan läka ut eventuell inflammation i tarmen för gott, men de andra orsakerna är svårare att komma åt.
Av Susanna Hauffman
Foto: Shutterstock/TT