Ny studie ska ge bättre medicin mot sköldkörtelsjukdomar
Levaxin har traditionellt sett varit den mest föreskrivna medicinen för kvinnor med sköldkörtelproblem som hypotyreos. Samtidigt har medicinen varit kritiserad eftersom många patienter upplevt biverkningar som försämrat deras livskvalitet. Biverkningar som till exempel extrem trötthet och viktuppgång.
Sköldkörtelförbundet menar att behandlande läkare, generellt sett, ser för ensidigt på behandlingen. Det vill säga att de anser att behandlingen gått bra om blodvärdena normaliseras. Och en sådan bedömning tar inte tillräcklig hänsyn till symptomlindring hos patienterna.
– Sjukvården behöver bli bättre på att fokusera på patientens symtom och inte bara behandla efter blodproverna, säger Anders Palm, ordförande i Sköldkörtelförbundet, i ett pressmeddelande.
Efterlyser forskning som kan undersöka preparaten
Enligt förbundet har det dock skett en dramatisk förändring i vilka mediciner som skrivs ut för patienter med underfunktion i sköldkörteln, eller hypotyreos. På tre år (2013–2016) har förskrivningen av läkemedel innehållande naturligt sköldkörtelhormon (NDT) ökat med 249 procent och Liotyronin har ökat med 213 procent.
Under samma period har standardmedicinen Levaxin endast ökat med nio procent. Men ökningen måste sättas i relation till att de två alternativen enbart står för två procent av förskrivningen mot hypotyreos. Sköldkörtelförbundet tolkar dock ökningen av alternativen till Levaxin som att läkarna blivit bättre på att individanpassa vården.
– Att förutsätta att ett och samma läkemedel ska passa för nära en halv miljon patienter, är långt från individanpassat vård, säger Anders Palm som samtidigt efterlyser forskning som kan undersöka hur preparaten påverkar patienters mående och symtombild.
Studie över sex år med hundratals patienter
Den forskning som Sköldkörtelförbundet efterlyser kan dock vara på gång i Norge, rapporterar statliga televisionen NRK.
Läkaren Lars Omdal på Balderklinikk i Oslo menar att problemet med att patienter inte blir bra med Levaxin är omfattande och påverkar tusentals.
Han planerar en klinisk studie som ska omfatta flera hundra patienter och löpa över sex år. Tanken är att jämföra två behandlingar. En med Levaxin och en med en kombination av Levaxin och Thyroid.
Det norska läkemedelsverket är positiva till studien.
– Vi är för all forskning som kan kasta ljus över vilken behandling som är den bästa, säger Steinar Madsen, avdelningschef på Statens legemiddelverk till NRK.
Vad är hypotyreos?
Sköldkörteln, som sitter på framsidan av halsen, producerar hormoner som är centrala för så gott som alla kroppens funktioner. Om det inte produceras tillräckligt mycket hormoner, kan man drabbas av hypotyreos. Det leder till låg ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv.
Det finns flera olika typer av hypotyreos. Det vanligaste är att bristen på hormoner beror på kronisk sköldkörtelinflammation, som långsamt försämrar dess funktion.
Vissa patienter har i stället en ökad produktion av hormon. Det kallas Graves sjukdom.
Tidiga symptom på hypotyreos:
Trötthet eller mindre ork
Depression
Koncentrationssvårigheter
Frusenhet
Senare symptom på hypotyreos:
Torr hud och torrt hår
Förstoppning
Viktökning
Minnessvårigheter
Långsam hjärtrytm
Ont i leder och muskler
Svårare att få barn
Om du har haft hypotyreos en längre tid utan att få behandling kan du få en svullnad i ansiktet och din röst kan bli mörkare.
Hypotyreos kan leda till struma, förstorad sköldkörtel. Då kan man känna ett tryck på halsen. Ibland kan man själv känna på halsen att sköldkörteln vuxit.
Mediciner mot sköldkörtelsjukdomar:
Levaxin (Levotyroxin): Innehåller en syntetisk variant av sköldkörtelhormonet (T4). Cirka 440 000 personer i Sverige medicinerar med Levaxin.
Liothyronin: Innehåller syntetisk variant av aktiva sköldkörtelhormonet T3. Cirka 8000 personer i Sverige medicinerar med Liothyronin.
Läkemedel med naturlig sköldkörtelhormon (NDT): Var standard fram till 80-talet när Lexaxin tog över. Utvinns från gris och innehåller alla de sköldkörtelhormoner som en sköldkörtel producerar. Är idag ett licenspreparat som cirka 800 personer får utskrivet till sig.
Källa: Sköldkörtelförbundet som hänvisar till statistik från Socialstyrelsen