Ny mottagning utreder fästingfall
Trötthet, huvudvärk, ont i kroppen och feber. Många dras länge med besvär efter fästingburna infektioner. Misstanken väcks att problemen beror på en infektion efter ett fästingbett som inte läkt ut och att man har borrelia, tbe, rickettsia eller andra fästingsjukdomar.
– De som kommer hit har haft årslånga problem med allt från oklar värk, trötthet, huvudvärk samt led och muskelvärk. Alla har dragits länge med vad de misstänker är symtom från borrelia eller annan fästingburen infektion. Tidigare prover har inte kunnat ge något tydligt svar på de långdragna kroniska besvären och behandlingar har inte hjälpt. När man inte får någon tydlig diagnos känner man sig hjälplös. Gemensamt för alla är att de inte har blivit bättre, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar och överläkare på Akademiska sjukhuset.
Hösten 2015 började mottagningen ta emot de första patienterna. Det är män och kvinnor i alla åldrar, från 20 och upp till 80 år, och de remitteras hit från hela landet.
– Ofta har man sökt svar på nätet och tagit kontakt med läkare för att få nya antibiotikakurer trots att de gamla inte hjälpt. Här får de möjlighet att bli grundligt utredda av experter och gå till botten med problemen, säger Björn Olsen.
De flesta har inte borrelia
Efter tre år har omkring 300 patienter med misstänkta fästingburna infektioner blivit utredda. Bara tio av dem har haft en pågående fästingburen infektion som behöver behandlas. Björn Olsen är själv förvånad över att de funnit så få fall av fästingburna sjukdomar.
– Vi väntade oss visserligen få fall, men inte riktigt så här få. Vi lutar oss mot fakta som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och vad som står i behandlingsriktlinjerna. Något fler än hälften av våra patienter har en historia av någon fästingburen infektion, men som är läkt. Det betyder att en stor andel av våra patienter inte haft haft borrelia eller någon annan fästingburen infektion.
– När de får beskedet att de inte har några tecken på aktiva infektioner har många kunnat släppa misstankarna och ”gjort slut” med sin borrelia och då har vi i alla fall tagit bort det spöket, säger Björn Olsen.
I dag får personer som har borreliainfektion behandling med antibiotika i 10-14 dagar. Många mår fortfarande dåligt efter behandling och har problem med bland annat trötthet, ledvärk och muskelvärk.
– Det finns många rykten om hur borrelia ska behandlas och vilka effekter långvarig antibiotikabehandling har, vilket skapar förvirring. En inflammation kan ta över efter infektionen. Den lägger sig helt spontant, även om det kan ta tid. En del kan tidigare ha fått upprepade behandlingar med antibiotika under längre tid och upplever att de mår bättre. Men vissa antibiotika har även en antiinflammatorisk effekt och därför mår man sannolikt bättre, säger Björn Olsen.
Bidrar till forskningen
Hos drygt hälften av patienterna som utretts på Akademiska sjukhuset har man konstaterat tecken på inflammation av oklar orsak. I några enstaka fall har andra diagnoser kunnat ställas, som MS och hypofystumör. De allra flesta får dock ingen förklaring på sina besvär.
– Vi ser däremot att många har tecken på inflammation i kroppen, men vi vet inte vad den beror på. Det skulle kunna vara så att infektionen startat en reaktion i immunförsvaret men själva infektionen finns inte kvar, säger Björn Olsen.
Man har även funnit att omkring var femte patient har olika typer av antikroppar i blodet som är riktade mot den egna kroppens muskler eller bindväv. Omkring hälften av patienterna med muskelantikroppar hade haft en fästinginfektion tidigare. De kommer att utredas vidare i en studie.
När den här typen av antikroppar upptäcks i den vanliga vården remitteras de ofta vidare till reumatologen.
– Vi har tagit hjälp av reumatologisk expertis för att få klarhet i varför så många av våra patienter har dessa antikroppar, säger Björn Olsen.
Patienter som utreds vid kliniken bidrar även till forskning. Forskarna vill hitta bättre diagnosmetoder och öka kunskapen om de här sjukdomarna.
Vad krävs för utredning på mottagningen?
För att bli utredd på CVI-mottagningen krävs att:
- Man ska ha haft besvär eller sökt hjälp längre än sex månader.
- Remiss från distriktsläkare eller infektionsklinik och misstanke om att man exponerats av fästingar.
- Varje remiss ska godkännas av läkare på CVI-mottagningen.
Så går det till när en patient utreds
Patienterna utreds grundligt för:
- Infektioner från borrelia, tbe, rickettsia, anaplasma, babesia och fästingfeber. Bland annat tas lumbalpunktion för att utesluta neuroborrelios.
- Neurologiska, reumatiska och immunologiska sjukdomar.
- Patientens HLA utreds, som påverkar förekomsten av vissa sjukdomar.
- Man går igenom levnadsvanor och sjukdomshistorik för att hitta orsaker till nacksmärta, muskel- och ledvärk.
- Alla prover analyseras och bedöms av minst tre läkare på kliniken och andra specialister om det behövs.
- Om man hittar en pågående infektion från en fästing så behandlas den.
- Hittar man något som tyder på en annan sjukdom remitteras patienten vidare.
- En del av proverna används även för forskning.
- Utredningen tar omkring sex veckor.
Svårt att diagnostisera borrelia
Alla får inte ett rött hudutslag som är det tydligaste tecknet på borrelia. Symtomen är ofta diffusa, särskilt hos barn. Tar man provet för tidigt har inte antikroppar hunnit utvecklats och provsvaret blir negativt. Testet kan inte alltid visa om man har en gammal eller en pågående borreliainfektion som behöver behandlas. De flesta borreliainfektioner läker ut av sig själv. Provsvaren tolkas och behandlas också olika i de nordiska länderna.
Till skillnad från TBE, virusorsakad hjärninflammation, finns det ännu inget vaccin mot borrelia. Borrelia går att behandla med antibiotika. Infektionen kan också gå över av sig själv.
Infektionsläkare i norden arbetar just nu med att ta fram gemensamma riktlinjer för hur borreliainfektioner ska definieras, diagnostiseras och behandlas.
Av Margaretha Eldh