Ny medicin hoppas kunna stoppa Alzheimers sjukdom
Runt 100 000 personer i Sverige lider av Alzheimers sjukdom och cirka 15 000 insjuknar varje år. Risken att drabbas ökar med stigande ålder, och i de högre åldrarna, över 75 år, insjuknar fler kvinnor än män, varför vet inte forskarna.
Första tecknet är att man får problem med närminnet. Man kan också få svårigheter att hitta i miljöer där man tidigare rört sig obehindrat. I ett senare skede får man även svårt att hitta orden och förstå vad omgivningen säger.
Orsak Alzheimers sjukdom
Orsaken bakom sjukdomen är en ökad mängd av proteinet beta-amyloid. Det bildas små klumpar – plack – vid hjärnans nervtrådar. Placken bildas först i den del av hjärnan som kallas hippocampus och sprider sig efterhand till andra delar, vilket resulterar i att nervceller förtvinar och dör.
Forskar på verklig bromsmedicin
En förödande sjukdom som det än så länge inte finns någon bot mot. De mediciner som idag finns på marknaden är så kallade kolinesterashämmare. Ett läkemedel som aktiverar patienterna och gör att de under några månader får en bättre tillvaro och i vissa fall kan klara sig utan hjälp eller särskilt boende under en kortare tid.
– Vi är glada att de här läkemedlen finns, men vi behöver något mycket bättre, säger Lars Lannfelt, seniorprofessor och läkare vid Uppsala universitet, som initierat ett forskningsprojekt, där man tagit fram embryot till en ny medicin mot Alzheimers sjukdom.
Förhoppningen är att det nya fyndet ska leda fram till en verklig bromsmedicin, men också ett botemedel mot sjukdomen i framtiden.
Det verksamma ämnet är en antikropp, kallad BAN 2401, som ges i form av dropp var fjortonde dag. Antikroppen eliminerar det skadliga förstadiet till proteinet beta-amyloid och skyddar hjärnans nervceller.
Studien är en så kallad fas 2-studie och gjord i samarbete med sju andra europeiska länder. Cirka 800 patienter med tidig Alzheimer och lindrig kognitiv störning, ett förstadium till sjukdomen, deltog i studien.
Ny medicin visar lovande resultat
Under de 18 månader som studien pågick bromsades försämringen av sjukdomen med upp till 47 procent hos de patienter som fick antikroppen, jämfört med placebo. Man såg också en positiv påverkan på biomarkörer i ryggvätskan, vilket konkret innebär en bromsning av sjukdomsförloppet.
– Under åren har det gjorts många misslyckade försök för att få fram en ny medicin mot Alzheimer. Men det här är det mest lovande resultat som någonsin redovisats i en studie.
2022 ska studien vara avslutad och Lars Lannfelt som startade forskningen kring BAN 2401 redan 1999, ser optimistiskt på framtiden.
– Om fyra år tror jag vi har ett registrerat läkemedel mot Alzheimers sjukdom. På sikt tror jag också att vi kommer att kunna behandla patienter i ett tidigare skede, vilket skulle innebära att man skulle kunna stoppa sjukdomsförloppet helt så att sjukdomen inte bryter ut.
Av Kristina Müller
Foto: TT/Shutterstock, Privat