Lotta efter cancern: Idag prioriterar jag annorlunda
Lotta överlevde magsäckscancer
Hon var bara 42 år när läkar en släppte bomben: ”Du har magsäckscancer.”
I ett slag förbyttes Lotta Fjällborgs sorglösa tillvaro med familj, jobb, vänner och träning mot dagar fyllda av läkarkontakter, sjukhusbesök, cellgiftsbehandlingar, operationer och nya behandlingar.
– Många som behandlas för och överlever cancer hävdar att de förändras som personer, men jag är exakt samma människa som tidigare med den skillnaden att jag tvingats lära mig leva med biverkningarna vilket bidragit till att jag i dag prioriterar annorlunda. För mig har det blivit mycket viktigare att få tillbringa tid ute i naturen med min man och Tikko, vår hund, att läsa böcker av Nobelpristagare eller ta en fika med grannen.
– Sådana saker som jag inte ägnade så många tankar åt tidigare har i dag fått en helt ny mening. Vissa känner att de vill bestiga Kilimanjaro eller göra något annat spektakulärt och det är helt okej, men det är inget som lockar mig, säger Lotta som dagligen kämpar för att försöka få upp vikten efter cellgiftsbehandlingarna då hon förlorade en hel del kilon.
Opererade bort magsäcken
Det är nu drygt fyra år sedan läkarna tvingades operera bort hela magsäcken och delar av tunntarmen vilket har försvårat näringsupptaget. Som om det inte räckte med kirurgiska ingrepp har hon även avlägsnat livmodern på grund av myom.
– Att man plockar bort något på insidan syns ju inte alltid på utsidan. Som gammal elitidrottare var jag redan ganska smal och jag hade alltså inte mycket att ta av när sjukdomen slog till. När jag mådde som sämst var jag övertygad om att även om jag klarade av cancern skulle jag dö av undernäring. Därför fick jag näringsdropp på nätterna i ett halvår.
Oönskat viktras
För att se till att ständig näring tillförs måste hon äta mellan åtta och tio gånger om dagen.
En oönskad effekt, förutom viktraset, av sjukdomen och behandlingarna är de konstant dåliga blodvärdena som gör henne extremt trött.
– Min trötthet är svår att dölja, eftersom den påverkar mitt liv i högsta grad, säger Lotta som innan cancern slog till arbetade som glasögondesigner i Paris och senare som optiker i Kiruna.
Stressar inte längre
Men att jobba som optiker skulle hon aldrig klara av så i dag har det glassiga jobbet som glasögondesigner ersatts av ett mer stillsamt arbete som butiksbiträde i en hantverks butik med samiskt hantverk.
– Jag trivs jättebra. Efter många år av sjukskrivning som verkligen tärt på både ekonomi och självkänsla känns det fantastiskt att få komma tillbaks till arbetslivet. Det är viktigt för den egna identiteten och självkänslan.
Affären har dessutom blivit som en frizon för Lotta.
– Det är så skönt när jag är där för då kan jag tänka bort min sjukdom och låtsas att jag är frisk. Här stressar man inte heller, som i mitt tidigare liv som optiker, säger Lotta som kan mycket om den norrbottniska kulturen.
– Att få jobba med vackra saker är läkande för själen och en viktig del av min både fysiska och mentala rehabilitering, säger Lotta, som får vänta ytterligare ett år innan hon kan friskförklaras efter sin cancerdiagnos. Men än så länge har allt sett bra ut på de regelbundna kontroller hon genomgår.
– Det gäller att vara cool och hoppas att allt ska gå bra.
Men lika skönt som det är att vara i en situation där ingen känner till hennes sjukdomshistoria, lika jobbigt är det att höra folks kommentarer att ”du som ser så frisk ut kan väl inte vara sjuk”.
Eget rehabcenter
Svårigheten med att få rehabilitering där hon bor har gjort att Lotta skapat ett eget rehabschema.
– Jag har börjat med yoga och tillbringar mycket tid hos en tjej som startat ett ljuscafé. I början låg jag bara och tog igen mig samtidigt som jag lät ljusterapin fylla mig med ny energi. Otålig som jag är tyckte jag det tog jättelång tid innan jag började känna mig bättre, men min man såg mina enorma framsteg och peppade mig att fortsätta med yogan och ljusterapin, säger Lotta som ger en känga till sjukvården för att den saknar rehab för kvinnor som haft magsäckscancer.
– Det tycker jag är helt bedrövligt, säger hon och passar på att efterlysa ett bättre omhändertagande av anhöriga till cancer patienter.
Hon menar att det är tack vare sin man, Per som hon klarat av att ta sig tillbaka till livet.
– Utan honom vete tusan om jag mått så bra som jag gör i dag. Han har funnits där för mig hela tiden, pysslat om och sett till att jag inte har ont eller känner oro. Han är värd en stor guldstjärna, säger Lotta.
Trodde loppet var kört
Troligtvis är det få av alla som får ett cancerbesked som bara rycker på axlarna och krasst konstaterar att ”det här ska jag greja”. Mer sannolikt är att dödsångesten och depressionen hugger tag i en och man tänker ”varför just jag”. Lotta är inget undantag. När hon fick sin diagnos trodde hon att loppet var kört.
I dag vet hon att det inte är en framkomlig väg för att övervinna sin sjukdom, att lägga sig ner och tycka synd om sig själv, även om det är en naturlig första reaktion. Hon tvivlar inte en sekund på att hon kommer att kvala in i kategorin ”vi som överlevt cancern” när hon friskförklaras om ett år.
– En cancerdiagnos ändrar livet men det betyder inte per automatik att livet ändas, avslutar Lotta.
Det här är Lotta Fjällborg
Ålder: 45.
Familj: Maken Per, samt ett bonusbarn.
Bor: I lägenhet i Kiruna samt i stuga i Lannavaara.
Gör: Affärsbiträde, turistguide.
Fakta om magsäckscancer
Varje år upptäcks nästan 1 000 nya fall av magsäckscancer i Sverige. Magsäckscancer är ovanlig före 50 års ålder. Det är något vanligare att män får sjukdomen än kvinnor.
Smärta i maggropen, obehagskänsla och uppkördhet – samma symtom som vid magkatarr eller magsår – kan vara de första tecknen på att något är fel. För andra kan det märkas som en plötslig viktnedgång.
Källa: cancerfonden.se