Lotta drabbades av en depression: Det svarta hålet har läkt
Lotta var högpresterande. En glad, social person som aldrig sa nej. När depressionen slog till tog det lång tid innan hon förstod vad det handlade om.
– Jag ramlade ner i ett mörkt hål, säger Lotta Nilsson Norberg, som i dag är 46 år.
Den mörka perioden varade i flera år och under tiden prövade Lotta olika behandlingar. Vändpunkten kom med psykoterapin.
– Jag har lärt mycket om mig själv och blivit starkare som person, säger hon.
Lotta har alltid haft många järn i elden och trivts med det. Hon jobbar som ljudtekniker i Stockholm och sjunger i band och hade tidigare egen firma och frilansade bland annat som filmrekvisitör, festfixare och inredare.
När Lotta blev dålig hade hon just flyttat ihop med en ny man. Bakom sig hade hon ett långt förhållande med pappan till den då 11-årige sonen. Förändringen kunde ha varit positiv, men blev i stället den som utlöste depressionen.
– Efteråt har jag insett att det var mycket som hade samlats på hög, säger Lotta. Separationen tippade mig över kanten.
Sömnsvårigheterna hade hon känt av sedan tidigare. Men då hade hon bitit ihop och kämpat lite till. Nu tog plötsligt kämpaglöden slut.
– Ingenting var roligt längre, säger Lotta. Livet kändes meningslöst och jag var oerhört olycklig, men förstod inte varför. Jag grät och grät, sov mycket, åt lite och var extremt trött.
Blev korttidssjukskriven
I början gick Lotta på stödsamtal hos en sjuksköterska, blev korttidssjukskriven i olika omgångar och fick antidepressiva läkemedel. Men hon mådde inte bättre och hon tyckte inte att medicineringen hjälpte. De korta sjukskrivningarna blev närmast ett stressmoment. Skulle hon hinna bli frisk på sex veckor?
Vändpunkten kom när hon började gå i psykoterapi. Hon fick också en längre sjukskrivning på ett år som minskade stressen att bli fort frisk.
I samtalen med psykoterapeuten, som pågick under flera år, hittade Lotta en trygghet som gjorde att hon vågade gräva djupt i sig själv och bygga upp sig på nytt.
– Det svarta hålet inom mig har läkts – inifrån, säger Lotta.
Nu kunde hon äntligen förstå anledningarna till utmattningen och depressionen. Att allt hängde ihop.
Handlade om låg självkänsla
– För mig handlade det i grunden om låg självkänsla och rädslan för att bli avvisad, säger Lotta.
När behovet av bekräftelse är stort och man vill bli omtyckt av alla, men inte kan tycka om sig själv, då blir livet besvärligt. Lotta hade också svårt att ta konflikter, svårt att säga nej, svårt att vara nöjd med sig själv och sin insats. Hon hade alltid känslan av att hon var tvungen att göra mer.
Genom psykoterapin förstod hon att hon verkligen dög och sakta men säkert byggdes självkänslan upp. Nu har hon blivit bättre på att hantera sina egna, inre krav.
– Då är det också mycket lättare att hantera de yttre kraven, säger hon.
Lottas förebyggande råd
1. Var snäll och förlåtande mot dig själv.
2. Gör inte saker du inte vill eller orkar.
3. Sätt gränser och säg nej, även om det känns svårt.
4. Ta tid för dig själv.
5. Känner du dig uppgiven, att allt är meningslöst? Vänta inte. Sök hjälp!
Psykiatrikern: Fysisk aktivitet kan hjälpa mot tidig depression
Att känna sig lite deppig och nere kan alla göra, men en äkta depression kräver behandling. Depression är en folksjukdom, säger Mårten Gerle, psykiatriker och sakkunnig på Socialstyrelsen.
Den psykologiska behandlingen har framförallt utvecklats under de senaste åren. Patienterna har också fått bättre möjligheter att medverka i behandlingen. Trots det är det många som inte söker hjälp.
– Delvis ligger det i depressionens natur med oföretagsamhet och sänkt självkänsla, säger Mårten Gerle. Men det kan också vara en generationsfråga. Äldre personer har ibland svårt att prata om personliga problem. Att drabbas av depression är inget att skämmas över. Kalla det i stället en kemisk obalans i hjärnan eller en förkylning i själen. Depression kommer i många olika former och kan vara dödlig om den inte behandlas. Runt 1500 personer i Sverige tar livet av sig varje år. De flesta av dem har tidigare visat tecken på depression.
Varför blir vi deprimerade?
– Den senaste forskningen är spännande. Det finns en teori om att en inflammation i kroppen kan skapa depression. Om det stämmer skulle man kunna ordinera smärtstillande som Magnecyl och Ipren mot inflammationsframkallad depression. Traumatiska livshändelser, som att förlora någon närstående, kan vara utlösande. Även större förändringar som egentligen skulle vara positiva, tex att flytta, få nytt jobb eller att bli förälder kan orsaka en depression. Depression är också vanligt i samband med fysiska sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, Parkinsons sjukdom och demens. Det finns också depressioner som verkar uppstå utan orsak. Varför vissa personer drabbas, men inte andra, kan bero på en viss medfödd sårbarhet.
Hur vet jag att det är en depression?
– Vanliga och tidiga symtom på depression är sömnsvårigheter och ångest.
Vad gör jag om jag börjar känna mig nedstämd?
– Gå en extra promenad eller ring det där samtalet till en vän som du skjutit på. Ibland kan det räcka med att ändra sina vanor, sova mer och motionera oftare. Fysisk aktivitet kan hjälpa mot en tidig depression.
När ska jag söka vård?
– Om du känner dig nedstämd, haft sömnsvårigheter och andra symtom under minst två veckor bör du kontakta en vårdcentral.
Vad finns det för hjälp att få?– Det finns olika behandlingar beroende på hur svår depressionen är. Antidepressiva läkemedel och psykoterapi brukar ge god hjälp. Riktigt svåra depressioner kan behöva ECT-behandling, elektrokonvulsiv behandling.Pyssel och färg hjälpte Hanna ur depressionenLäs mer
Hur fungerar antidepressiva läkemedel?
– Vid en depression har det inträtt kemiska förändringar i hjärnan och signalsubstanserna har kommit i obalans. Antidepressiva läkemedel får dem i balans igen. Signalsubstanserna styr vårt stämningsläge, våra känslor och hur vi reagerar på stress. De gör det möjligt för hjärncellerna att tala med varandra.
Olika former av depressioner
LINDRIG DEPRESSION: Du mår dåligt inombords men kan fortfarande utföra vardagssysslor och arbeta. Det kräver dock att du anstränger dig och biter ihop.
Behandling: Psykoterapi. Självhjälpsböcker kan vara bra och effekten förstärks vid kontakt med terapeut.
SÄSONGSBUNDEN DEPRESSION: Ungefär som lindrig depression men uppstår höst, vinter och/eller vår.
Behandling: Som lindrig depression. Man kan också behandla med ljusterapi, även om effekten har diskuterats. Johannesört är ett naturpreparat som kan hjälpa.
MEDELSVÅR DEPRESSION: Vardagslivet fungerar inte längre. Du sover dåligt och klarar inte av att arbeta eller umgås med vänner.
Behandling: Kombination av antidepressiva läkemedel och psykoterapi.
SVÅR DEPRESSION: Du slutar att äta, dricka och sköta din hygien. Stannar i sängen och kan inte företa dig något. Starka självmordstankar är vanliga.
Behandling: Om antidepressiva läkemedel inte hjälper kan man använda ECT, elektrokonvulsiv behandling. Elektrisk ström skickas genom hjärnan och framkallar ett epileptiskt anfall. Urladdningen bidrar till att återställa balansen i hjärnans signalsubstanser.
UTMATTNINGSSYNDROM: Har oftast koppling till arbetet. Stress utan tillräcklig tid för vila och återhämtning kan ge en stor trötthet samt minnes- och koncentrationssvårigheter. Vissa blir deprimerade, men inte alla.
Behandling: Psykoterapi och/eller läkemedel beroende på om depressionen är lindrig eller medelsvår. Vid enbart utmattning hjälper det ofta att byta arbetsmiljö.
KBT kan hjälpa
En av de psykologiska behandlingar som används vid mild till måttlig depression är KBT, kognitiv beteendeterapi. I KBT arbetar man med att förändra och ifrågasätta negativa tankar och beteenden.
Vissa landsting erbjuder tio samtal hos ackrediterad terapeut mot patientavgift, via rehabgarantin. Remiss krävs.
Du kan också söka hos privata terapeuter som brukar ta från 700 till 1200 kronor i timmen.
KBT brukar vanligtvis omfatta mellan tio och tjugo samtal.
Testa dig själv!
Känner du igen minst fem av de här symtomen under två veckor ska du söka läkare. De två första kriterierna måste alltid ingå.
1. Du är nedstämd eller irriterad under större delen av dagen.
2. Det du tyckte var roligt tidigare är inte kul längre.
3. Du saknar aptit och går ner i vikt. Men det kan också vara tvärtom att du börjar tröstäta och går upp i vikt.
4. Du sover dåligt och vaknar flera gånger per natt.
5. Du rör dig långsammare och är mindre livlig.
6. Du känner dig svag och energifattig.
7. Du har en känsla av att vara värdelös och bär på obefogade skuldkänslor.
8. Du har svårt att koncentrera dig, tänka och ta beslut.
9. Du tänker på döden och funderar på att ta livet av dig.
Tips! På internet finns ett självskattningstest som även används av läkare. Sök på MADRS-test eller gå in på här.
Så kan du förebygga depression
Motion: Minst en halvtimme tre gånger i veckan har antidepressiv effekt.
Kost: Mycket frukt och grönsaker.
Måttligt med alkohol: För mycket kan utlösa depression.
Ha roligt: Sjung, dansa och måla.
Koppla av: Läs och lyssna på musik.
Hälsosamt att vistas utomhus
Att vistas utomhus och pyssla i trädgården är nyttigt för hälsan. Lövskog är till exempel en läkande miljö. Många landsting har sina egna rehabiliteringsträdgårdar som tar emot patienter, tex Alnarps rehabträdgård i Skåne och Göteborgs botaniska trädgård i Västra Götaland.
Hit kan du vända dig om du vill veta mer:
www.balansriks.se
www.hjalplinjen.se
www.rsmh.se
www.hjarnkoll.se
www.1177.se
Av Else-Marie Lundin
Foto: Theresia Köhlin, Shutterstock