Koll på blodet – vad betyder dina värden
Somliga går på regelbundna hälsoundersökningar, ofta genom jobbet, medan andra är hänvisade till primärvården. Känner man sig frisk och inte tillhör någon riskgrupp finns det sällan någon anledning att kolla sina värden. Det viktigaste är i stället att fundera över sina levnadsvanor och tänka igenom vad man kan göra förebyggande för att slippa få problem med till exempel högt blodtryck eller höga kolesterolvärden. Det menar Malin Skogström, allmänläkare i Malmö som också arbetar på Hälsoenheten samt på ett kunskapscentrum för levnadsvanor.
…det finns några få riskfaktorer vi inte kan göra något åt…
– När det handlar om sjukdomar så finns det några få riskfaktorer vi inte kan göra något åt: kön, ålder och ärftlighet. Men sedan finns det ett stort spann som vi kan påverka och på så sätt minska våra risker, säger Malin Skogström.
Sitta är det nya röka
Råden som ges är för de flesta välbekanta. Det handlar om att sluta röka, dra ner på alkohol, äta nyttigare, öka sin fysiska aktivitet och minska sitt stillasittande.
– Man talar i dag om att ”sitta är det nya röka”. Många sitter stilla upp emot tio timmar per dag, och gör man det innebär det en oberoende riskfaktor, oavsett hur mycket fysisk aktivitet man ägnar sig åt i övrigt. Kroppen behöver vara i rörelse regelbundet för att alla processer, till exempel de som tar hand om blodsocker och blodfetter, ska fungera optimalt. Någon minuts bensträckare en gång i halvtimmen, behöver vi alla ha, säger Malin Skogström.
Vad betyder de olika värdena i vårt blod?
Men i de lägen då blodet ändå kontrolleras – vad säger de olika värdena om vår hälsostatus?
Blodtryck – när är det för högt?
Blodtrycket är ett mått på det tryck som uppstår i blodkärlen när hjärtat pumpar runt blodet i kroppen. Är trycket för högt får hjärtat jobba hårdare och blodkärlen tar skada, vilket på sikt kan leda till sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och skador på njurarna.Trycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) och anges i två värden, ett som visar på det övre trycket (när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod) och ett som visar på det undre trycket (när hjärtat slappnar av och fylls med blod). Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg. Vid mätningen får man en blodtrycksmanschett runt armen och får oftast ligga eller sitta ner. Det luriga är att många går med högt blodtryck utan att veta om det. I vissa fall kan man få symptom som huvudvärk och trötthet, men oftast märker man inget alls.
– Alla vuxna bör kolla sitt blodtryck någon gång, men ligger det normalt behöver man oftast inte göra någon ny kontroll på flera år. Har man däremot släktingar som redan i 50-60-årsåldern har insjuknat i hjärt-kärlsjukdom är det viktigt att kontrollera sitt blodtryck med viss regelbundenhet, samt se över sin livsstil, säger Malin Skogström.
Vanliga riskfaktorer
Vi vet att 10 procent av dagens 30-åringar och hälften av 60-åringarna har ett förhöjt blodtryck. Utöver ärftlighet är vanliga riskfaktorer ålder, rökning, höga kolesterolvärden, diabetes, övervikt, felaktig kost, hög alkoholkonsumtion, stillasittande eller högt saltintag. Ett enstaka förhöjt blodtryck kan orsakas av att man är stressad eller har ansträngt sig strax före mätningen och ofta gör man därför flera kontroller, ibland över ett helt dygn.
– Ligger det fortsatt högt är alltid det första rådet att förändra sina levnadsvanor. Har man till exempel övervikt och går ner tio kilo kan man ofta sänka de där 10 mmHg som behövs för att blodtrycket ska normaliseras. Undantaget är de individer som redan vid de första mätningarna uppvisar ett kraftigt förhöjt blodtryck. Då behöver man oftast redan från start en kombination av läkemedel och stöd för att förändra sina levnadsvanor.
Blodsockret – hur mäter man?
Blodsockret mäts genom ett stick i fingret eller armen och framför allt för att kontrollera om patienten har diabetes. Sjukdomen finns i två varianter, diabetes typ 1 där kroppen slutar producera insulin och diabetes typ 2 där insulinet inte är lika verksamt. Vanliga symptom vid diabetes är trötthet, försämrad syn, ökad törst och en tendens att kissa oftare och mer. Diabetes typ 1 är till viss del ärftlig och drabbar oftast yngre personer, även om den förekommer i alla åldrar. Patienten har vanligen låg eller normal vikt. Diabetes typ 2 debuterar sällan före 20 års ålder och risken ökar med åldern. Den drabbade har ofta övervikt, framför allt i form av bukfetma, och andra ohälsosamma levnadsvanor. Även här är ärftlighet en riskfaktor. Vid diabetes typ 1 krävs livslång behandling med insulin i kombination med goda levnadsvanor, medan man vid diabetes typ 2 i stor utsträckning kan påverka sina blodsockervärden själv genom ändrade matvanor och regelbunden fysisk aktivitet.
Sänka sina blodsockervärden
– Att gå ner i vikt och att sluta röka är också bra för den som vill förebygga diabetes typ 2 eller sänka sina blodsockervärden, säger Malin Skogström.
Det ”blodsockerfall” många säger sig uppleva då och då – med symtom som illamående, svaghet och darrighet – är i de flesta fall i stället en hungersignal, då en frisk person utan diabetes inte kan få för lågt blodsocker. Blodsockernivån varierar beroende på när, vad och hur mycket man ätit och kan dippa inom normalkurvan, men att äta regelbundna måltider och undvika alltför mycket snabba kolhydrater håller den stabil.
Blodvärdet – vad mäter man?
Lågt blodvärde kan ligga bakom symptom som trötthet, huvudvärk, yrsel och andfåddhet i kombination med exempelvis rikliga menstruationer eller besvär med tarmarna.
Det som mäts, genom ett stick i fingret eller armen, är mängden hemoglobin i blodet. Hemoglobinet behövs för att transportera syre till kroppens celler och för att det ska bildas krävs järn, vitamin B12 och folsyra.
Kan tyda på vätskebrist
Högt blodvärde kan tyda på vätskebrist eller på att patienten röker. Lågt värde kan bero på järnbrist, brist på vitamin B12 eller folsyra och olika typer av cancer.
– Rent generellt kan sägas att om man mår bra och äter en hälsosam och varierad kost så brukar också blodvärdet hålla sig normalt, säger Malin Skogström.
Blodfetter – hur förbättrar man dem?
I blodet finns det två typer av fett, kolesterol och triglycerider. Blir det för mycket av dessa fetter i blodet kan de börja lagras på insidan av kärlen, vilket sedan kan leda till olika typer av hjärt-kärlsjukdomar. Har man hjärt-kärlsjukdom, diabetes, övervikt, högt blodtryck eller släktingar som haft problem med hjärtat eller förhöjda blodfettsnivåer i tidig ålder (före 65 år bland kvinnor och 55 år bland män) är det bra att hålla ögonen på sina blodfetter – särskilt om man är rökare. Höga halter ger inga särskilda symtom, utan upptäcks bara vid blodprov. Värdena kan skilja sig åt från tillfälle till tillfälle och tas därför oftast flera gånger. Tillhör man ingen särskild riskgrupp, men ändå får lite högre värden, behöver man oftast inte oroa sig.
Tillhör en riskgrupp
– I första hand är det förändrade levnadsvanor som gäller även här. För de som tillhör en riskgrupp kan det vara aktuellt att kombinera livsstilsförändringar med läkemedel som sänker kolesterolet.
Malin Skogströms erfarenhet är att de flesta är glada för att det faktiskt finns saker de själva kan göra för att förbättra sina värden. Hon skulle dock gärna se fler förebyggande åtgärder på ett samhälleligt plan.
– Jag saknar en bredare diskussion kring folkhälsan och vad vi tillsammans kan göra för att bryta den negativa trenden med till exempel stillasittandet. Hur kan vi, med gemensamma krafter, vaccinera oss mot framtida sjukdom? Det behöver vi prata mer om i Sverige.
Text: Linda Unnhem
Foto: Shutterstock/TT
Bra livsmedel för blodet
- Grönsaker/rotsaker
- Frukt och bär
- Baljväxter som ärtor och bönor
- Fisk och skaldjur
- Fullkornsprodukter
- Magra mejeriprodukter
- Vegetabiliska oljor
Ät mindre av
- Sockerrika livsmedel
- Salt
- Charkprodukter av nöt- gris- och lamm
- Hårt stekt kött
- Feta mejeriprodukter
- Undvik tobak och alkohol
Källa: Livsmedelsverket