Hylla hullet! Därför är fett bra för hälsan
Vårt kroppsfett har en rad viktiga uppgifter: Det håller oss varma, det är en stötdämpare som skyddar organ och kroppsdelar mot slag och skav och det är en livsviktig energireserv. Vår fettväv utsöndrar också många hormoner, till exempel sådana som påverkar ämnesomsättning, immunförsvar och blodtryck. Utan fett, inget liv.
– Under evolutionen var det en stor fördel att kunna lagra energi i form av fett för sämre tider. Det var en viktig överlevnadsmekanism, och den har vi fått i arv. Egentligen borde vi ju vara stolta över den förmågan, säger Mikael Rydén, professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
I dag är det dock inte många som ser på sitt kroppsfett med stolthet. Tvärtom. Vi har fått lära oss att all övervikt är farlig och att vi lever längre om vi äter så få kalorier som möjligt.
Helst ska vår fettprocent vara så låg att magrutorna syns, särskilt under bikinisäsongen. För det måste man komma ner i en fettprocent på runt 15 procent, vilket är en bra bit under de 20–30 procent en kvinna brukar ha. Men att ha en för låg fettprocent är inte bra för hälsan.
– Det är lika skadligt att ha för lite fett på kroppen som att ha för mycket. Båda sakerna kan leda till sjukdom, säger Mikael Rydén.
För lite fett påverkar könshormonet östrogen negativt och hänger bland annat ihop med hormonrubbningar och att mensen blir oregelbunden. På längre sikt kan det orsaka benskörhet och benbrott. Det kan också leda till brist på vitaminer och andra näringsämnen.
Man vet också att personer som helt saknar fettväv får höga blodfetter och oftare drabbas av hjärtsjukdom. Både för mycket och för lite fett ökar alltså risken för hjärt-kärlsjukdom.
Bukfetma farligast
I dag ingår fettprocentmätningar ofta som en del av hälsokontroller. Men metoderna är många, ger olika resultat och är inget mått på att man är frisk.
– Fettprocenten säger ingenting om var på kroppen fettet sitter. Man kan ha en låg fettprocent, men om allt fett sitter på magen är det inte bra för hälsan på sikt.
I sin forskning har Mikael Rydén tittat på fettvävens betydelse för sjukdomar som typ 2-diabetes.
Det som ger oss sjukdomar beror på hur mycket fett vi har, men också på var på kroppen vi lagrar det. Att lagra fett kring rumpa och lår är inte lika ohälsosamt som att samla på sig fett kring magen.
Men att ha valkar på magen behöver inte automatiskt betyda att man har eller kommer att lida av någon sjukdom, särskilt inte om man ligger på ett BMI under 30, som är gränsen för vad som räknas som fetma.
– 30 procent av dem som räknas som feta har normala värden av blodfetter, blodtryck och blodsocker. De förefaller helt friska, men det är inte samma sak som att de inte kan utveckla hjärt-kärlsjukdom med tiden, förklarar Mikael Rydén.
Särskilt bra för äldre
Människor är sannolikt olika känsliga för mängden kroppsfett. Har man typ 2-diabetes i släkten är det viktigare att hålla vikten nere. Om midjemåttet överskrider en meter i omkrets ökar nämligen risken för typ 2-diabetes markant.
Samtidigt tycks européer tåla att ha ett något högre BMI än till exempel japaner innan vi utvecklar sjukdomar. Och är man över 70 år gammal är fetma – hör och häpna – bra för hälsan.
– Paradoxalt nog verkar fetma som ett skydd mot sjukdomar när man är över 70 år gammal. Fetma är mer skadligt när man är yngre.
Det är svårt att veta exakt hur mycket eller lite kroppsfett en enskild individ ”tål”innan det blir ohälsosamt. Så hur ska man tänka om man vill vara på den säkra sidan? Hur mycket kroppsfett är lagom?
– Jag tycker visserligen inte att man ska stirra sig blind på siffror, men några bra riktmärken för kvinnor är att hålla midjemåttet under 80 centimeter, inte ha ett BMI över 25 och att röra på sig 150 minuter i veckan, säger Mikael Rydén.
8 fördelar med kroppsfett
- Fettväven räknas som ett eget organ. Här produceras bland annat hormoner som östrogen och leptin. Fettväven är viktig för sammanlagt 600 olika hormoner och enzymer.
- De ämnen som finns i vårt fett är viktiga bland annat för aptiten och immunförsvaret. Undernäring är en orsak till att många i fattiga länder dukar under i relativt harmlösa infektioner.
- Att kunna lagra fett var en förutsättning för att överleva under evolutionen. Än i dag fungerar fett som en viktig energireserv i dåliga tider.
- Fett har en isolerande förmåga och håller oss varma.
- Hade vi inte fett på baken skulle vi snabbt få skavsår när vi sitter. Det skyddar oss också mot stötar och slag.
- Utan den fettkudde vi har i handflatan hade vi sannolikt inte lärt oss att bruka hammare och andra redskap. Det hade helt enkelt gjort för ont om vi inte haft lite fett som skydd för benhinnor och nerver i handen.
- Våra inre organ skyddas av fettväv. Det gäller till exempel njurarna och ögonen.
- Att kvinnor har en större fettreserv än män har genetiska orsaker. En kvinnokropp behöver en viss mängd kroppsfett för att tillverka viktiga hormoner i kroppen. Utebliven mens kan till exempel bli följden av för hård bantning.
Källor: KK.no, webmed.com, Mayo Clinic.
Text: Vivvi Ahlström Foto: Shutterstock/IBL