Hur solar jag säkert i sommar? Här är svaren!
Hur mycket solskydd behöver jag använda för att komma upp i det skydd som står på flaskan?
Ungefär en näve är lagom mängd för hela kroppen. För ansiktet gäller cirka en tesked. Använder du en transparent sprej kan det vara knepigare att veta att man har tagit tillräckligt. Därför rekommenderas att man tar två lager sprej, för att vara på den säkra sidan.
Ju högre spf, desto bättre eller?
Nej, inte nödvändigtvis. Många experter menar att mängden crème är viktigare än en hög spf. Skillnaden mellan spf 15 och 50 är överraskande liten: spf 15 blockerar 93 procent av solens strålning, spf 30 blockerar 97 procent medan spf 50 blockerar 98 procent av strålningen.
Om du smörjer in dig rejält utan att snåla räcker spf 15, när du solar hemma i Sverige. Köper du däremot en dyr crème med hög spf (ja, hög spf är ofta lite dyrare) är risken större att du snålar. Och då kommer du ändå inte upp i den spf som står på flaskan.
Vad står UVB och UVA för, och vad gör de med huden?
UVA-strålar tränger djupare ner i huden och är förknippade med rynkor, pigmentfläckar och för tidigt åldrande. Det är UVA som ger oss den bruna färgen. UVB gör oss däremot röda och brända. Men både UVA och UVB är kopplade till en ökad risk för hudcancer. Din solcrème bör därför skydda mot båda två.
Vad står spf för egentligen?
Spf står för Sun Protection Factor och anger hur väl den skyddar mot UVB-strålar, alltså de strålar som gör dig röd. Spf 15 innebär att huden klarar 15 gånger mer UVB-strålar innan den blir röd jämfört med om man inte har något skydd alls. Tänk på att spf inte säger något om den tid du kan vistas i solen! Många tror att om du normalt kan vara ute i solen utan att bränna dig i 10 minuter och sedan applicerar en spf 15 så gör det att du kan vistas i solen i 150 minuter. Det skulle innebära att du med spf 50 kan vara i solen 500 minuter, alltså drygt 8 timmar, innan du blir bränd … och det stämmer inte.
Spf säger inte heller något om hur väl den skyddar mot UVA. UVA-skydd anges med en symbol i form av en ring runt förkortningen UVA.
Hur ofta ska jag smörja in mig?
Helst ska solskydd återappliceras varannan timme. Särskilt viktigt är det om du badar eller svettas mycket. Låt den första insmörjningen på morgonen sjunka in i huden i cirka 20 minuter innan du beger dig ut i solen.
Vad är senaste nytt om nanopartiklar i solcrème?
Vissa så kallade fysikaliska solcrèmer använder UV-filtren titandioxid och zinkoxid. De finns i nano-formerna titanium dioxide och zinc oxide. Båda är utvärderade som säkra av EU:s oberoende vetenskapliga kommitté.
Ett flertal studier har gjorts och de visar inga tecken på att titan- och zinkoxid går genom oskadad hud och tas upp av kroppen.
Hur länge törs jag sola?
Det beror på många olika faktorer, till exempel UV-index, var i världen du befinner dig, vilken tid på dagen det är och hur känslig din hud är. För att vara på den säkra sidan kan du använda Strålsäkerhetsmyndighetens app Min soltid. Soltiden som räknas fram i solappen är rekommendationer som visar hur länge du kan vara ute utan skyddande kläder och solskyddscrème.
Blockerar solskydd D-vitaminet?
Ja, delvis. Är man väldigt nitisk med solcrème bildas det mindre D-vitamin i huden när du är i solen. Men en svensk sommardag räcker det att en ljushyad person får sol på armar och ansikte i drygt en kvart mitt på dagen för att täcka dagsbehovet. Närmare ekvatorn, där UV-strålningen är starkare, räcker ännu kortare soltid.
Hur mycket skyddar kläder mot solen?
Kläder anses inte för inte som ett pålitligt skydd. Textilier absorberar nämligen både UVA- och UVB-strålning. Så här mycket skyddar olika plagg:
- Skjorta, 100 procent bomull: cirka spf 50
- T-shirt, 100 procent bomull: cirka spf 10
- Blus, 100 procent viskos: cirka spf 15
Vad innebär egentligen siffran i spf?
Användandet av solcrème ökar men det gör även antalet fall av hudcancer. Så skyddar crèmen verkligen – och i så fall hur? Vi reder ut några vanliga missuppfattningar!
Bara för att du smort in dig enligt konstens alla regler betyder det inte att du kan vara hur länge som helst i solen – ens om du valt en crème med högsta möjliga solskyddsfaktor (spf).
Tyvärr invaggas vi ofta i en falsk trygghet av solcrèmen. För handen på hjärtat – vet du vad spf-siffran står för?
Så här ligger det till:
Siffran anger hur mycket av UVB-strålningen som släpps igenom, inte hur mycket längre tid du kan vara i solen. Spf 10 släpper igenom 1/10 av UVB-strålarna och ger 90 procents skydd. Spf 30 släpper igenom 1/30 och ger 97 procents skydd. Det är alltså en missuppfattning att spf 20 är dubbelt så bra som spf 10 och det är en missuppfattning att du kan vara 50 gånger längre tid i solen med spf 50.
För att komma upp i den spf som står på flaskan gäller det att du har använt rejält med crème, minst en handflata full till hela kroppen, att du smörjer in dig en halvtimme innan du går ut i solen och sedan fyller på med mer crème varannan timme.
Tänk också på att spf bara säger hur mycket skydd du får mot UVB-strålarna. I dag rekommenderas solskydd som även skyddar mot UVA. För att få det måste du välja ett solskydd som är ett så kallat ”broad spectrum sunscreen” – bredspektrumsolskydd.
Det märks ofta ut med en ring med ett A i på flaskan. Då har produkten ett UVA-skydd som motsvarar minst en tredjedel av spf.
Så mycket skyddar solcrème:
- Spf 15 skyddar mot 93 % av UVB-strålarna
- Spf 30 skyddar mot 97 % av UVB-strålarna
- Spf 50 skyddar mot 98 % av UVB-strålarna
Så solar du lite hälsosammare
Hur du reagerar på solens strålar handlar inte bara om din hudtyp. Även det du äter och dricker, vilka mediciner du tar och valet av solcrème kan antingen skydda mot – eller bidra till – farliga solskador. Här är de senaste rönen om hur du kan sola lite hälsosammare.
Ta hänsyn till sjukdomar
Autoimmuna sjukdomar, exempelvis reumatoid artrit, Crohns sjukdom, MS och systemisk lupus, gör att immunförsvaret är påverkat och att kroppen felaktigt anfaller sig själv. Sjukdomarna behandlas ofta med läkemedel som dämpar immunförsvaret så att det inte reagerar så kraftigt. Men ett dämpat immunförsvar innebär också att det inte kan skydda sig lika effektivt mot eventuella solskador. Medicinerar man mot en autoimmun sjukdom bör man vara extra varsam i solen och även hålla utkik efter födelsemärken och andra fläckar som beter sig misstänkt.
Pressa inte
Intensiva perioder av mycket solande är i regel mer riskfyllt än att sola lite grann varje dag. Särskilt skadligt är det att åka utomlands och sola intensivt på vintern, när huden är helt oförberedd. Men även lite och lagom-solandet har sina sidor: det kan också leda till hudcancer, men oftast handlar det då om de mer ofarliga formerna av sjukdomen medan intensivt solfrossande oftare resulterar i den farligaste formen malignt melanom.
Håll igen på alkoholen
Alkohol kan öka risken för malignt melanom, visar en genomgång av 16 olika studier. Dricker man mer än en drink eller motsvarande per dag ökar risken att drabbas med 20 procent. Forskare tror att någonting i alkohol ökar hudens känslighet för UV-strålning. Dessutom ökar risken för att man vistas längre i solen och slarvar med skyddet, om man är påverkad.
Skydda inifrån
Ämnet lykopen i tomater kan skydda oss mot solskador och kanske även mot hudcancer. Lykopenet tas lättast upp om vi äter det uppvärmt, till exempel som tomatsås. Ketchup är också en bra källa till lykopen.
Kaffe är ett annat solskydd inifrån. En amerikansk studie visar att de som dricker flera koppar kaffe om dagen har lägre risk att drabbas av malignt melanom. Även morötter, som är rika på betakaroten, skyddar och reparerar huden. Men då behövs motsvarande sex morötter per dag! Har man svårt att få i sig så mycket kan man köpa betakaroten som kosttillskott i stället.
Eller byta ut en del av morötterna mot andra frukter och grönsaker med betakaroten, som vattenmelon, grönkål och papaya, till exempel.
Överdosera inte citrus
Grapefrukt, apelsin och andra citrusfrukter ökar risken för fotosensibilitet, alltså en överreaktion på solljus. Det kan leda till klåda, svullnad – eller i värsta fall brännskador. I en studie såg man att personer som åt citrusfrukt eller drack citrusjuice varje dag hade en högre risk att drabbas av hudcancer än personer som bara konsumerade citrus två gånger i veckan. Forskare rekommenderar att man väntar några timmar med att sola efter konsumtion av citrusfrukt samt att man tänker extra på att skydda sig.
Kolla dina mediciner
Många läkemedel kan orsaka hudreaktioner i kombination med sol. Man brukar skilja på två typer av reaktion – fotoallergisk och fototoxisk. Vid fotoallergi får man klåda och kontakteksem och det räcker med små mängder sol för att det ska blossa upp.
Fototoxisk reaktion är vanligast. Symtomen är kraftig rodnad, svullnad och blåsor.
Läkemedelsgrupper som reagerar med sol
- Doxycyklin, Ciprofloxacin, Levofloxacin (antibiotika) Ketoprofen, Celecoxib, Naproxen (används vid reumatiska sjukdomar och artros)
- Ranitidin (mot halsbränna)
- Furosemid (vätskedrivande)
- Sulfonureider (mot diabetes typ 2)
- Retinoider (aknemedel med A-vitamin)
- Kalciumflödeshämmare (mot högt blodtryck)
- Johannesört (lugnande och stämningshöjande naturmedel)
Källor: Journal of Clinical Oncology, Janusifo, Prevention m fl
Av Vivvi Alström
Foto: TT