Hur pratar man om alkohol med sin tonåring?
Alla delar av ämnet som hänger ihop med alkohol och livet inom en familj, är först och främst beroende av hur den vuxnes relation till alkohol ser ut. Håller den sig inom en normal och självreglerande konsumtion, så har barnet sett att föräldrarna ibland dricker annat än det som bjuds barnen.
Gissningsvis frågar barnet då vad som finns i den vuxnes glas – där och då börjar egentligen ett samtal om vad och för vem sådan dryck kan vara, på både gott och ont.
Barn – alkohol – vuxen
Redan i dessa prövande, nyfikenhetsdrivna samtal initierade av barnet tror jag att det kan vara vettigt att försöka förklara så att barnet kan hitta greppbara jämförelsepunkter till varför en vuxen person kan tycka om ett glas vin eller en öl, liksom hur det kan bli om man dricker för mycket och för ofta.
De gånger jag serverar någon slags festdrink till närvarande vuxna och samtidigt läsk till barn har jag själv gjort en poäng av att måttlighet gäller. Man häller inte i sig, utan man njuter försiktigt det man fått i sitt glas, oavsett om det är läskeblask eller vuxenbubbel. Det kan låta banalt och fjärran från de problem som tornar upp sig när barnet så småningom blir tonåring med frigörelsebehov och stark revoltkänsla, men min poäng är att den träning i självkontroll som du ger det lilla barnet gagnar samma barn i ett senare utvecklingsskede.
För du denna typ av ”naturliga” samtal kontinuerligt hemma relaterat till händelser ni är med om eller till beteenden som barnet noterar hos andra vuxna, kommer också din hållning till alkohol och dina förväntningar vara välförankrade hos barnet när tonårslivet tar vid.
Ska jag prata med kompisarnas föräldrar?
Ja! Om du har kännedom om det kompisnät ditt barn umgås i, ska du absolut inte rädas att ringa eller på annat sätt kontakta någon i föräldragruppen. Om inte annat eftersom det är ett effektivt sätt att tysta den eviga invändningen ”men, alla andra få ju!”.
Du kommer säkerligen att upptäcka att regler, förväntningar och engagemang skiljer sig avsevärt mellan familjerna, men oaktat detta är den inblick och förståelse du får viktiga pusselbitar till att veta i vilket sammanhang ditt barn rör sig.
Det sägs till och med att vår drottning Silvia tog till detta knep när kungabarnen kom i tonåren och hade önskemål om ökat svängutrymme på fritiden.
Ska jag sitta uppe och vänta på mitt barn?
Det beror helt på hur tonåringen fungerar i övrigt och vad du vet om sammanhanget han eller hon vistas i. Är det hemma hos en kamrat i ert bostadsområde eller på en stor fest en bit hemifrån? Blir barnet hemskjutsad av en annan förälder eller ska han eller hon ta sig hem för egen maskin? Ju fler moment som du saknar insyn i, desto större anledning att kräva någons slags kontrollsignal vid hemkomst.
Återigen är detta ett sammanhang då det kan vara av värde att samverka med andra föräldrar och skapa ett system i vilket man hjälps åt med att hämta och lämna och på så vis säkrar något slags säkerhetsnät kring den som ska pröva sina vingar själv.
Hur pratar jag om alkohol med min tonåring?
Detta är inget som hastas och hasplas fram, när tonåringen står i hallen på väg till en fest och minst av allt har tid eller lust att möta en bombmatta av förmaningar. Skjut därför inte på det.
Pratet, eller snarare, regler och förväntningar etableras i den dagliga och långsiktiga samvaron mellan dig och ditt barn. Det betyder att om du visat dig konsekvent i andra frågor, det vill säga klarat av att sätta gränser och sedan vakta dessa med eventuell påföljd vid överträdelse, kommer tonåringen att veta att det gäller också i detta fall.
En viktig aspekt är att inte underskatta din betydelse för tonåringen. Det är lätt att tänka att du degraderats till förmån för kamratpåverkan eller liknande, men så är det sällan. Även om tonåringen i ord och handling ibland verkar strunta i det du säger, är du i grunden fortfarande en betydelsefull person med väsentlig inverkan på det nästan vuxna barnets liv och val.
Generellt gäller för tonåringar att de har svårt med riskkalkyl och konsekvenstänk. Det innebär att de på sin väg från barndom till vuxenliv kommer att gå på törnar och erfara prövningar. Det behöver i sig inte vara fel, utan kan vara danande. Vi har i dag en tendens att som föräldrar vilja skydda barnet så pass att vi nästan berövar barnet möjligheten att bereda sig för ett självständigt liv. Det finns ett talesätt som kan vara vägledande i sammanhanget: ”Prepare the Child for the road, not the road for the Child. ” (Förbered barnet för vägen, inte vägen för barnet)
Vilka regler kan man sätta upp för sin tonåring?
Det beror i hög grad på hur tonåringens hela sociala sammanhang ser ut och hur nära vuxenlivet han eller hon befinner sig. Ju närmre den livsfas då tonåringen de facto klarar sig själv och därför kommer att lämna hemmet för nästa fas i livet, desto svårare är det att motivera att du detaljreglerar vad fritiden fylls med.
Om däremot barnet ännu har flera år av tonåren kvar och står i beroende till dig, är det också rimligt att ditt grepp är hårdare.
En aspekt av detta handlar om vad du som förälder vet om vilka kontaktytor tonåringen har: vet du i vilka kretsar barnet rör sig? Finns det en öppenhet här eller vaktar tonåringen så att din kännedom om vem han eller hon umgås med begränsas? Om det senare stämmer, skulle det göra mig mer restriktiv och mindre benägen att släppa iväg tonåringen på fria äventyr.
Vad gör jag om tonåringen kommer hem berusad?
För det första är det inte läge att börja någon diskussion, förmana eller skälla om skicket är sådant att den unga inte är kommunicerbar. Då kommer allt det du säger att vara som bortblåst nästa dag.
Jag föreslår att man vidtar de åtgärder som behövs: ge vatten, sätt fram en hink och sitt bredvid vid behov. Det senare kan vara en väl så viktig signal. Markera att detta är något du kommer att vilja tala om nästa dag, men var lika tydlig med att du finns där som hjälp när det behövs.
När du sedan pratar om det inträffade kan det fylla en psykologisk och avväpnande funktion att faktiskt berätta om något du själv varit med om som ung, då du tappade greppet eller hamnade i klammeri.
Hur vet jag om min tonåring dricker för mycket?
Om beteendemönster och grundhumör hos ditt barn ändras eller om det som vanligen är typiska uttryck för tonårsuppförande – som känsloutspel – förstärks kraftigt är detta tecken på att något har skiftat dramatiskt.
Det kan sedan ha med väldigt många olika saker att göra, men en möjlig förklaring är vad som föregår i umgänge på kvällar och helger.
Försök hålla koll på sovmönster, matvanor, kontaktytor, utseende och vad som sker i studierna. Noterat du skiftningar här bör du ställa frågor och ta ett fastare grepp om det som sker utanför din vanliga kontroll.
Ska tonåringen få smaka alkohol hemma?
Detta måste vara ett beslut som du som förälder är mogen att fatta själv utifrån den bedömning du gör av hur din tonåring fungerar socialt, var hon eller han befinner sig mognadsmässigt och hur ni rent allmänt har det hemma. Det faller också tillbaka på hur din egen alkoholkonsumtion ser ut och i vilken mån du har ett stadigt grepp om denna.
Det finns inget lagligt förbud mot ett sådant skick. Det finns heller inget stöd för att den som får smaka hemma klarar av att bemästra frestelser till dryckesexcesser bättre, när tonåringen bjuds på alkohol utanför hemmet. Likväl kan det vara så att det är i linje med hur ni som föräldrar introducerat barnet/tonåringen till andra domäner och då är det ert mogna beslut att göra så.
Personligen kan jag tycka att ett absolut förbud till smakprov, riskerar att skjuta barnet i en riktning där den första kontakten definitivt kommer
ske helt utan min närvaro och överblick.
Alkoholdebut och ålder
Det finns ett uttalat mål i folkhälsoarbetet att antalet unga individer som gör en tidig alkoholdebut ska bli färre. Och man rör sig åt rätt håll: andelen elever i nian som varit berusade före 13 års ålder har minskat, från cirka 20 procent (år 2000) till 5 procent.
Källa: Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning
Statistik om barn och alkohol
Nej, det är faktiskt så att andelen tonåringar som dricker alkohol har minskat de senaste åren. I den undersökning som Centralförbundet för alkohol och narkotika- upplysning, CAN, gör årligen bland elever i årskurs 9 och åk 2 på gymnasiet, uppmättes förra året de lägsta siffrorna sedan starten 1971. Det är nu färre elever i nian som dricker (39 procent), än som inte dricker.
Och även för gymnasieelever (åk 2) går trenden neråt. Från 2004 till 2018 har siffrorna minskat från 90 procent till 72 procent.
Läs mer på www.iq.se
Konsekvenser av alkohol
Att dricka alkohol kan ju medföra andra bekymmer än att man mår dåligt dagen efter. När elever i nian förra året fick svara på vilka problem som uppstått när de druckit hamnade detta överst på listan: att kläder eller saker blivit förstörda, att man hamnat i gräl och att man blivit fotograferad eller filmad i en pinsam
och/eller kränkande situation.
Råd och stöd kring barn och alkohol
Känns ämnet helt övermäktigt, eller vill du bara ha fler goda råd? Här är några organisationer dit du som förälder kan vända dig för att prata:
- BRIS vuxentelefon: 077-150 50 50, www.bris.se.
- Föräldralinjen: 020-85 20 00, www.mind.se.
- Alkohollinjen ger även råd till oroliga anhöriga: 020-84 44 48, www.alkohollinjen.se.
Vem är Anna-Karin Wyndhamn?
Ålder: 42
Familj: Man och två barn, Alicia, 9 år, och Eli, 5 år.
Bor: Olofstorp, utanför Göteborg.
Yrke och bakgrund: Uppvuxen på landsbygden mellan Helsingborg och Landskrona. Utbildad gymnasielärare och filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet. Har medverkat i Supernanny Sverige på TV3.
Av Anna-Karin Wyndhamn och Charlotte Silfverberg
Foto: Shutterstock/TT