Har du koll på dina knutor och knölar? Vi guidar dig rätt
Har du någon gång fått en knöl på kroppen är du långt ifrån ensam. En del är farliga, men de allra flesta knölar och knutor vi får under livet är godartade.
– En generell regel är att hudförändringar som inte växer nämnvärt, inte ändrar utseende och inte gör ont oftast är godartade, berättar Eva Johansson Backman, överläkare vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Knutor som däremot fortsätter att växa, ändrar färg eller form, eller som börjar göra ont ska undersökas av läkare för att utesluta att det finns en farlig bakomliggande orsak.
Vårdcentraler och specialistkliniker har blivit mer restriktiva med att ta bort ofarliga knölar, varför det?
– Det är rimligt att skattemedel inte används för att avlägsna godartade förändringar – såvida de inte orsakar komplikationer som medför smärta eller annat lidande. Ett annat skäl att ta bort en förändring är om läkaren inte kan utesluta cancer, då behöver förändringen avlägsnas för att undersökas mikroskopiskt.
– En godartad förändring som du besväras av kan du söka privat vård för. Det är då viktigt att förändringen bedöms och åtgärdas av en läkare som är väl förtrogen med diagnostik av både godartade och elakartade förändringar. Hudläkare är tränade för detta och använder ett särskilt instrument, ett så kallat dermatoskop som förstorar upp och tydliggör olika strukturer i förändringen, vilket gör att bedömningen blir säkrare.
Se också: 3 hudvårdstips för dig med mogen hy
När är det är läge att söka hjälp hos läkare för en knöl?
– En oöm, mjuk, icke symtom- givande förändring som inte ändrar utseende eller storlek över tid brukar inte vara farlig. Men en knöl eller knuta som växer, ändrar utseende eller ger symtom i form av blödning eller smärta bör du få bedömd av läkare.
Våra 6 vanligaste knölar
Fettknöl
- Uppstår oftast i 40-60-årsåldern
Vad: Kallas också lipom och består av fettvävnad. Känns som en mjuk och oöm knuta under huden och kan ibland bli flera centimeter stor. Lipom kan uppstå var som helst på kroppen och är en av de vanligaste ofarliga knölar man kan få.
Orsak: Det är oklart varför de uppstår, men lipom kan vara ärftligt och man kan drabbas av återkommande knölar. Kan uppstå i alla åldrar, men är vanligast i 40-60 årsåldern.
Åtgärd: Om knölen inte stör så låt den vara. Förändras den eller gör ont behöver du ta prov på den på vårdcentral. Vill du ta bort den görs det på kirurgisk väg, handlar det om kosmetiska skäl sker det på privat klinik.
Talgcysta
- Kan göra ont när du kammar dig
Vad: Kallas också epidermoidcysta eller aterom, en liten knuta precis under huden. Är vanligast på överkroppen och uppstår ofta i hårbotten och kan göra ont när du kammar håret.
Orsak: Öppningen från en talgkörtel täpps till och då bildas en liten inkapslad cysta.
Åtgärd: Cystan är ofarlig och ger oftast inga symtom, men kan ibland inflammera. Är du besvärad av den kan en hudläkare göra ett litet snitt och avlägsna den kirurgiskt. Så länge kapseln är kvar kan den fylla på sig igen, så det är viktigt att få bort hela cystan.
Pilonidalcysta
- Stjärtsmärta som är vanligast hos män
Vad: Ömmande böld baktill, precis ovanför stjärtskåran.
Orsak: Ett avbrutet hårstrå kapslas in och bildar en cysta som kan bli inflammerad. Tillståndet är nästan fyra gånger vanligare hos män än hos kvinnor och allra vanligast i åldern 15-30 år. Stillasittande arbete verkar ökar risken att drabbas.
Åtgärd: Har du en akut infektion kan läkare öppna och tömma bölden. Symtomen kan komma tillbaka och då behöver cystan opereras bort för att problemet ska försvinna permanent.
Ganglion
- Ärtstor knöl på handryggen
Vad: En vätskefylld utbuktning, oftast i anslutning till en led, men kan även uppstå längs en sena. Kallas också senknuta. Ofta stor som en ärta men kan bli upp till några centimeter i diameter. Kan ömma och ge smärta vid tryck och belastning. Ganglion är vanligast på handryggen eller längs en sena på fingret, men de kan också förekomma kring leder på andra delar av kroppen.
Orsak: Bråckbildning inuti ledkapseln eller en senskida. Kan bero på överansträngning eller skada. Ganglion som uppkommer intill yttersta finger- leden kallas mukös cysta. De är mindre och har oftast samband med artros i leden. Handledsganglion är vanligast hos yngre kvinnor, mukös cysta hos äldre personer.
Åtgärd: Avvakta och se om ganglionet försvinner av sig själv. Om det inte förbättras och ger besvär kan det ofta punkteras sterilt på mottagning. Om ganglionet återkommer och ger besvär kan det tas bort kirurgiskt.
Dermatofibrom
- Brunt ärr som väcker oro
Vad: Mindre och ytlig förändring i huden, som en liten fast ärrknuta. Kan ibland klia lite och har inte sällan en brunaktig färg och kan då väcka oro för att det rör sig om hudcancer. Allra vanligast på benen.
Orsak: En godartad bindvävsknuta, en typ av överdriven ärr- reaktion som kan uppstå efter ett insektsbett eller av ett inåtväxande hårstrå.
Åtgärd: Knutan är helt ofarlig, men sök läkare om du är osäker. Ger den besvär kan den opereras bort.
Seborroisk keratos
- Utväxt som kan skava
Vad: Upphöjda, fetglänsande eller mjälliga hudförändringar som kan ligga på huden, som ett platt russin. Kan uppstå på många ställen men är vanligast i ansiktet och på överkroppen. Färgen kan variera men de är oftast ljus- eller mörkbruna. De kan växa sig stora och upplevas missprydande eller skava i till exempel bh-kanten. Kallas också mjällvårta eller åldersvårta.
Orsak: En helt ofarlig hudförändring vars orsak är okänd. Blir vanligare med stigande ålder. Kan ibland förväxlas med födelsemärke eller hudcancer, så sök läkare om du är osäker.
Åtgärd: Om de stör kan läkare i privat vård skrapa eller frysa bort dem.
Källor: Eva Johansson Backman, 1177.se, distriktsläkare.com