Här är kroppsdelen som 6 av 10 kvinnor är missnöjda med
Sneda, missfärgade, nedslitna eller trasiga. Det finns flera anledningar till varför vissa personer är missnöjda med sina tänder. Tandskammen kan dessutom leda till ångest.
– Skäms man över sitt leende påverkas hela ens liv, säger övertandläkaren Nicole Winitsky.
En undersökning på allas.se visar att 6 av 10 är missnöjda med sina tänder. På frågan ”är du nöjd med dina tänder” svarar nämligen 28 procent ”nej, jag tycker de ser hemska ut” och 33 procent ”nja sådär, det hade kunnat vara bättre”.
– I dag söker en mycket större andel av patienterna behandling av utseendemässiga skäl. Och den estetiska medvetenheten kring tänder, som inte var lika vanlig förr, finns bland alla åldrar. Särskilt som man nu pratar om att 50 är det nya 40 och så vidare, alla vill se unga ut.
Det säger Nicole Winitsky, övertandläkare och specialist på avdelningen för protetik vid Folktandvården Eastmaninstitutet i Stockholm, samt doktorand vid Karolinska Institutet.
– Tidigare låg fokus mer på att hjälpa patienterna med att till exempel kunna tugga eller slippa smärta, men i dag har det glidit över mer till att patienterna både vill kunna tugga och ha snygga tänder.
Fanny skyr stranden: "De säger att jag äcklar dem"
Nicole ser en tydlig trend i att ju bättre tandstatus vi får i samhället, desto mer kan man fokusera på sitt utseende.
– Unga vuxna i dag har färre hål i tänderna än förr, vilket brukar hålla i sig under resten av livet. Då finns mer utrymme för tankar som: ”Hur står mina tänder, hur ser mitt tandköttt ut?” Man förändrar behovet av tandvård utefter vilken tandstatus man har, säger hon.
Samhället påverkar synen på tänder
Ett fåtal av de svarande i undersökningen bryr sig inte alls om sina tänder, medan 33 procent är nöjda – 8 procent av dessa har dock blekt sina tänder eller gjort andra ingrepp.
Nicole tror att de samhällsideal som finns påverkar synen på tänderna, med manipulerade bilder på modeller i tidningar och på tv.
– Jag tycker synd om dagens tonåringar som växer upp med det estetiska fokus som finns i samhället. Jag träffar många 18–25-åringar som tror att ett spikrakt, kritvitt leende är det normala som folk föds med. Men i många fall har ju modellerna reglerat, blekt och satt tandfasader på sina tänder.
Skönhetsidealet ställer även högre krav på tandläkare i dag.
– Ska jag göra en krona på en framtand är det ingen i dag som accepterar att den inte blir jättesnygg också, säger Nicole.
Önskan om att få så kallade ”fina tänder” är något som även Jessica Lucic stöter på i sitt arbete. Hon är psykolog på Centrum för medicinsk tandvård vid Folktandvården i Uppsala, och jobbar med patienter som lider av svår tandvårdsfobi.
– Jag har mött patienter som efter en behandling hos oss – som innebär att bli av med sin rädsla och få ordning på sina dåliga tänder – även vill bleka sina tänder. De är väldigt fixerade vid andras tänder, och de tänker mycket på hur de själva såg ut innan de fick problem, säger hon.
Undviker att le
Jessica jobbar parallellt med mottagningens tandläkare, och i sitt arbete stöter hon på mer extrema former av tandskam, där patienterna i stort känner sig misslyckade.
– Bland våra patienter har många undvikit att söka tandvård på grund av sin rädsla, vilket har lett till att de fått stora problem. De undviker att le för att dölja sina tänder och känner en enorm skam, säger hon.
När Jessica frågat patienterna om deras tidigare erfarenheter av tandvård har hon märkt att för vissa har skammen börjat tidigt.
– De har fått pekpinnar och negativa omdömen från tandvården som sagt att de måste borsta tänderna bättre. Och vissa har varit mobbade på grund av gula tänder, eller vuxit upp med föräldrar som inte hjälpt dem med den dagliga tandvården.
Just det här med att inte våga le tror Nicole Winitsky har stor effekt på en människas generella mående.
– Ett leende betyder så mycket. Dels smittar det av sig till andra, och dels sprids hormoner i kroppen när du ler som gör att du blir glad. Om man skäms över sitt leende och sätter upp handen för munnen varje gång man skrattar påverkas hela ens liv tror jag.
Får extrem ångest
Tändernas roll har alltid haft stor betydelse för utseende och status, menar Nicole.
– Till och med mayafolket gjorde konstgjorda tänder av snäckskal och man satte stenar på tänderna för att se vacker ut. Jag tror personligen att det har med leendet att göra, att vi kommunicerar så mycket med munnen, säger hon.
För många av Jessicas Lucics patienter har skammen över dåliga tänder gått så långt att de blir hämmade i vardagen.
– Vissa slutar följa med sina barn på aktiviteter, eftersom det innebär att man måste prata med andra föräldrar och därmed visa sina tänder, berättar hon.
De flesta av psykologen Jessicas Lucics patienter har tidigare varit nöjda med sina tänder, men på grund av olika omständigheter har deras tandstatus försämrats. Vissa har inte haft råd att söka tandvård, medan det för andra kan bero på bland annat fysiska sjukdomar och biverkningar av mediciner. I kombination med en rädsla för tandvård kan munhälsan då snabbt försämras och leda till stora och synliga problem, vilket kan sätta sig på psyket.
– Många har en extremt ångest. Men det varierar hur förstörda tänder patienterna har, det finns personer som faktiskt har ganska bra tandstatus. De kanske har missfärgningar och ändå tycker att de ser fruktansvärda ut och undviker att se sig i spegeln.
Ett djupare problem
Även Nicole Winitsky har mött patienter som egentligen till synes inte har så stora problem, men ändå känner skam.
– Det finns de som inte vågar le på grund av en fläck på en tand, eller patienter som reagerar på en liten, liten skavank på en tand, och är så olyckliga att de inte kan gå till skolan.
Hon upplever att även om dessa patienter får sina tänder fixade har de svårt att bli nöjda. I vissa fall tror Nicole att det kan handla om ett djupare problem än bara tandskam.
– Vissa av de här patienterna skönhetsopererar sig, fixar sina läppar och så vidare. Och ju mer de förändrar sina utseenden, desto fler fel hittar de på sig själva. Men att fixa tänderna kommer inte att förändra deras liv, säger hon.
Men det finns patienter vars liv faktiskt blir förändrade, främst de som har stora problem, som till exempel före detta missbrukare. Att ha en väldigt dålig tandstatus är inte socialt accepterat, menar Nicole, och hur man ser ut i munnen påverkar hur man blir bemött.
– Även när de blivit av med sitt beroende finns stigmat fortfarande kvar på grund av den dåliga tandstatusen. När de till sist fått sina tänder i bra skick säger de ”nu börjar mitt liv, nu kan jag söka jobb igen och gå ut bland folk utan att bli klassad som missbrukare, bara för att jag ser ut som en”, berättar Nicole.
Jessica Lucic, vars patienter ofta har gått länge med sina problem, gläds åt att i sitt yrke få följa dessa människor som efter en behandling mår bättre både fysiskt och psykiskt.
– De som blir av med sina problem blir så lyckliga, de ser fram emot att slippa dölja sina tänder och slutar att skämmas. Tänderna betyder jättemycket för hur man mår och hur man ser på sig själv, säger hon.
Fotnot: Undersökningen besvarades av sammanlagt 586 personer i maj 2020 på allas.se.
