Gåfotboll för damer: ”Spelet tillför en enorm energi i livet”

Det gröna konstgräset på idrottsplatsens fotbollsplan är för dagen som en blöt och kall tvättsvamp. Vattnet stänker vid häftiga rörelser. Tårna blir nästan till is av vätan efter en stund. Men ingen av de för dagen 17 damer som deltar i träningspasset i gåfotboll på Enskede Idrottsplats i Stockholm klagar. Här hejas och peppas det konstant, utan sura miner.

Efter reklamen: 3 övningar för en god morgon

– De här damerna är ett riktigt järngäng, de är duktiga, säger en av åskådarna som beskriver sig själv som en snigel i jämförelse.

Det är lätt att se hur han tänker. Damernas steg är av modell älgkliv och hastigheten som trumpinnar i ivern att vara först på bollen.

– Vi fick spela med ”gubbarna” i början, minns Eva Närfors som spelat i fem år nu och betraktar sig som veteran.

Laget har växt

De var inte så många vid starten av gåfotboll bara för damer, men nu är de cirka 40 stycken i laget, i åldern 65 till 82 år och ”Still going strong”. Lagkamraten Annika Fivel som ”bara” har varit med i drygt ett år är en rookie i sammanhanget, men njuter i fulla drag av varje träningstillfälle.

– Jag har de senaste 20 åren varit ensam kvinna på min arbetsplats, och även under idrottsaktiviteter på jobbet som innebandy, badminton och olika motionsgrupper.

– Inom gåfotbollen får jag träffa och umgås med ett gäng damer i min egen ålder i stället, något som tillför en enorm energi i mitt liv, säger hon glatt.

Även hälsofördelar ingår i konceptet för Annikas del:

– Jag lider av benskörhet. Min läkare har sagt att fotboll är bra träning för mig, då det stärker skelettet eftersom man ”studsar på hälarna” när man spelar, förklarar hon.

Har fått nya vänner

Efter träningen varvar gänget ner med en fikastund. Den vill ingen missa. Denna dag bidrar en av spelarna med hembakta muffins som sprider väldoft.

– Vi har lärt känna varandra väl i laget och gör saker tillsammans vid sidan av fotbollen också. Den har bidragit med nya bekantskaper och vänner, säger Eva.

– Jag som vanligtvis är en väldigt blyg person har öppnat upp lite grand, alla i laget är så snälla, omhändertagande och öppensinnade, flikar Annika in.

Fotboll är nu inget nytt i Evas liv. Hon har ett förflutet som fotbollsmamma. Döttrarna spelade och hon fick skjutsa till och från träningar, cuper och matcher.

– Jag är stolt över att jag klarar av att lära mig nya saker, säger hon, även sådant jag inte trodde att jag skulle kunna göra. Gåfotbollen har förutom motion och bättre kondition även gett mig bättre balans. Plus att jag blir klarare i tanken av att träna.

Annika kan bara instämma med föregående talare. Själv har hon ett förflutet som elitidrottare. Som ung var hon en del av juniorlandslaget i spjut- och diskuskastning – en karriär som fick ett sorgligt och abrupt slut. Ett felaktigt kast slet sönder en muskel i armen som inte läkte som den skulle och borde, och Annika tvingades att sluta. Hennes mål i livet är nu ”att ha hälsan” och vara så aktiv som hon kan. Utan att skada sig.

– När det är snö kan det vara lite halt ute och då kan man göra sig illa även i en annars rätt skadesäker sport som gåfotboll. I övrigt är det här en idrott där det är svårt att skada sig. Med det sagt har hon faktiskt råkat ut för en olycka under ett träningspass. Hon vände sig om för snabbt, tanken var snabbare än fötterna och hon skadade ett revben i fallet. Eva har däremot varit förskonad från skador hittills.

– Men det händer att någon i laget ramlar omkull ibland, säger hon. Och de gånger när vi tränar tillsammans med ”gubbar” kan de glömma att vi inte är ungdomar längre och skjuta ganska hårda skott som tar andan ur en om man blir träffad.

En del män har ännu inte insett att de aldrig kommer att bli någon ny Zlatan, att den tiden i livet är förbi. De flesta äldre herrar som spelar är gulliga, men det finns alltid någon liten stridis i gruppen. Det är en känsla hon trots allt förstår. Såväl hon själv som lagkamraten Annika har en vinnarskalle på sina axlar, erkänner de. Inte utan viss stolthet. Att delta kommer kanske på andra plats för den som innerst inne vill vinna ändå…

– Lite på blodigt allvar är det så klart, man vill ju inte förlora. Men när en match är över så känner man att det mest var på skoj trots allt, säger Annika.

Inte tillåtet att springa

Hon poängterar med eftertryck att det inte är någon skyddad verkstad eller lekstuga de sysslar med, utan en seriös verksamhet där alla gör sitt bästa för att bli så bra i sin idrott som de bara kan bli.

– Jag kan bli alldeles tårögd när jag ser den utveckling som kan ske på bara något år. Kvinnor som aldrig spelat fotboll i hela sitt liv skjuter plötsligt en perfekt passning. Det här är ett fenomenalt sätt att röra sig på när man blivit lite äldre. Det finns inte så mycket för oss som är 65 plus att välja på inom lagsport.

Annika vill även lyfta fram att spelet tarvar precision och perfekt slagna passningar – det går inte att hinna ifatt en boll som inte hamnar perfekt vid ens fötter eftersom det inte är tillåtet att springa. När Eva får lite feeling och vill få lite extra fart på fötterna härmar hon komikern Groucho Marx för att snabba på stegen, via en överdrivet böjd hållning i syfte att ta sig framåt lite fortare. Coolt, tycker Evas barnbarn som är stolta över att just deras mormor spelar gåfotboll.

nöjeAllt du vill veta om Lasse Melander från Hotell Romantik

– Mina döttrar är inte så impade av min ”idrottskarriär”. Men de är glada över att jag är aktiv och har kul på fritiden. De säger att de inte behöver oroa sig för att jag ska sitta ensam hemma och ha tråkigt.

Annikas partner och vuxna barn tycker att det är roligt att hon har hittat en ny idrott som hon gillar, men har ännu inte kommit för att titta när hon tränar. När de i framtiden kommer att stå vid sidan av planen för att heja fram sin Annika kommer de att upptäcka att stämningen på planen är både skojfrisk och hjärtlig.

Här skrattas det gott åt både egna och andras misstag: Bollar som snöpligt rullar mellan benen på någon eller någon som helt missar bollen. Atmosfären är generös och tillåtande. Det peppas och uppmuntras hela tiden. Slås det felpassningar eller skjuts bredvid målet, gör det inget, det är bara på det igen, beskriver Annika.

– Det är det som gör att man blir glad i hela kroppen av att få vara med det här gänget. Det finns ännu ingen serie i Sverige att spela i för årsrika damer som sysslar med gåfotboll, berättar Eva.

– Men vi är så många i vårt lag numera att vi kan dela in oss i grupper och spela mot varandra när vi tränar. Det händer även att vi deltar i turneringar för mixade lag. Både damer och herrar i samma lag alltså.

Gåfotboll har blivit populärt i Europa

Eva tror att det kommer att bli seriespel för damer så småningom. Hon säger att det poppar upp nya lag hela tiden i Stockholm och övriga Sverige. Gåfotboll är även en växande trend i flera andra länder i Europa, berättar hon. Såväl Annika som Eva beskriver sporten som en utmärkt motionsform: Skonsam för kroppen men som ändå bidrar med ett gott resultat konditionsmässigt.

nöjeLandslagsstjärnan Hedvig Lindahl: ”Jag behöver hitta en försörjning”

– Gåfotboll är jobbigt, vi är inte bara ett gäng tanter som promenerar runt lite vilset på planen. Vi rör oss mycket under ett träningspass och går fort, slår Annika fast.

Under den gemensamma fikastunden efteråt pratar de om allt mellan himmel och jord, berättar Eva.

– Det kan vara samtal om allt från vad som händer i världen till idrott och husdjur. I övrigt ägnar Eva mycket tid åt sin familj. Hon är fyrabarnsmamma och har nu även tolv barnbarn. Hon försöker och vill vara en del av alla deras liv också. Övrig fritid träffar Eva vänner, åker in till stan, umgås med sina grannar i flerfamiljshuset där hon bor, och hon besöker ofta bibblan för att låna böcker.

Även Annika tycker om att hålla sig aktiv, hon umgås med sin familj, lagar mat, tränar och besöker gärna museer. Allt för att hålla sig aktiv i både kropp och knopp, med så god hälsa som möjligt som främsta mål.

De tillhör båda femtiotalisterna. En årgång som ibland kallas för ”Generationen som försvann”.

– Min generation vill inte sticka ut för mycket, vi har en liten djävul på axeln som säger att man inte ska förhäva sig, funderar Eva.

Gåfotboll – en trend som kommer starkt

”Jag kommer kanske dö på fotbollsplanen, men då är jag lycklig.” Så heter en ny forskningsrapport om gåfotboll för äldre, 65+, av Inger Eliasson.

I studien lyfter hon fram flera fördelar med lagsporten. Några nackdelar kunde spelarna knappast se, förutom att de skulle vilja spela fler matcher mot andra lag och tävla i någon serie.

– I min forskning lyfter jag främst fram de sociala aspekterna och dess betydelse för välmåendet. Spelarna beskriver att gåfotboll blir något att längta till, något som skapar mening i vardagen och bidrar till delaktighet i ett socialt sammanhang när man inte längre är yrkesverksam. Men det finns påtagliga fysiska effekter också:

– Spelarna upplever att de blir starkare, får bättre kondis och balans och blir prestationsmässigt duktigare, vilket motiverar dem till att fortsätta träna två, tre gånger i veckan.

– Spelarna berättar att sporten ger en känsla av delaktighet i samhället igen. De upplever inte längre att de ”har gjort sitt”, eller inte är till någon nytta. Gåfotbollen har i stället lett till att någon bryr sig om ifall de inte kommer till träningen och ringer och frågar varför – och de får själva möjligheten att bry sig om andra. Ett annat viktigt inslag i träningsrutinen är de gemensamma fikastunderna.

Enligt Inger Eliasson är gåfotboll en starkt kommande trend. Hon beskriver att allt fler fotbollsklubbar tycker att gåfotboll för äldre är ett värdefullt tillskott i utbudet som bidrar till välmåendet i samhället, plus att sponsorer har börjat intressera sig för idrotten som erbjuds av såväl bredd- som elitföreningar.

– Det kan bli en boom av lagidrotter för äldre i framtiden, spår hon. Nästa steg för Inger Eliasson är att studera innebandy för äldre.

– Att motionera på egen hand är inte samma som att göra det med andra. Motivation till träning stärks av gemenskapen i ett lag som i sin tur bidrar till livskvalitet och framtidstro. Plus att självförtroendet ökar ju duktigare man blir inom sin lagsport, vilket studien visar.