Har du fått gumsnuva? Så förebygger du en rinnande näsa
Som med många andra åldersrelaterade fenomen så kan vi skylla på gravitationen. Detta förklarar de långa brösten, men även att öronen och näsan ökar i volym. Dels blir de mer utdragna och dels består de till stora delar av brosk som faktiskt kan fortsätta att växa hela livet.
Se också: Så gör du din egen vitaminshot med ingefära
I en lite större näsa blir sedan kondenseffekten större. Det finns helt enkelt mer yta för luften att fastna på när näsan värmer upp den, så det blir för mycket kondens att ta hand om. Vanligtvis har näsan ett ganska effektivt system att transportera sekret bakåt mot svalget. Men när näsan blivit större, och man dessutom med åldern har fått mer känsliga slemhinnor som också bidrar till att det produceras tunn vätska, så får det till slut inte plats i näsan. Då droppar den, förklarar Pär Stjärne, professor på Karolinska Institutet.
Som rhinolog och ”näsexpert” är han förstås väldigt imponerad av vår snoks många olika funktioner.
– Den fungerar som en värmeväxlare, så den värmer upp den luft man andas in och kyler ned den luft man andas ut. Näsan är väldigt bra på detta! Om man andas in minus 30-gradig luft så kan den vara plus 30 grader efter att ha passerat näsan. De fuktiga slemhinnorna i näsan ska ju också ta hand om och fånga upp små partiklar i luften så att dessa inte kommer ner i lungorna och ställer till med skada där. Och samtidigt är ju näsan ett luktsinne för oss, förklarar han.
Oftast beror detta droppande alltså på normala, fysikaliska förändringar, men eftersom fenomenet faktiskt också kan vara ett symtom på några väldigt allvarliga sjukdomar så är det viktigt att utesluta dessa. Det första varningstecknet upptäcker man lätt själv. Droppar det från båda näsborrarna eller bara den ena?
Då ska du söka vård för rinnande näsa
– Ensidig snuva och nästäppa ska man alltid söka för. Droppar det vattentunn vätska utan någon trådighet alls från bara ena näsborren kan det nämligen vara hjärnvätska. Det är väldigt tunt där, så har det blivit någon skada i väggen går det lätt hål och problemet kan också uppstå spontant. Detta tillstånd kan man bli väldigt sjuk av och vanligast är att det drabbar kvinnor i övre medelåldern som är lite överviktiga, berättar näsexperten.
En annan varningsflagg hissas vid ensidig snuva där det som kommer ut är lite blodblandat. Det kan i sin tur bero på cancer i näsan eller näsans bihålor. Båda dessa diagnoser är förstås mycket ovanliga, men ska alltså uteslutas för säkerhets skull!
Se också: Därför blir du förkyld
Finns ingen bra behandling
Du kan också få en vattentunn snuva under pollensäsongen. Men då är droppandet ofta kombinerat med ögon-kli, och det typiska är att båda näsborrarna är involverade. I de fallen kan anti-histaminer hjälpa. Men vid ”vanlig” gumsnuva, eller icke-allergisk rhinit som det heter, finns ingen riktigt bra behandling, mer än att snyta sig ofta och vara medveten om vad som utlöser besvären.
– Många gånger är det den kalla utomhusluften som drar igång det. Det man kan göra är att försöka förvärma luften man andas in genom att till exempel ha en halsduk som går upp över ansiktet. Man kan också prova att skölja näsan med koksalt-lösning, tipsar Pär Stjärne.
3 andra näsproblem…
… som också kan bli värre med åldern
Försämrat luktsinne
En forskningsstudie vid Karolinska Institutet visade att luktsinnet försämrades dramatiskt i de äldre åldersgrupperna. I gruppen 60-70 år hade 11 procent luktnedsättning, och efter 90 fyllda hade hela 70 procent det. Hjärnans sjukdomar, som demens, kan vara en orsak, men det är vanligare att luktsinnet försvagas på grund av att luktslemhinnan blir sämre på att bilda nya celler och så småningom skadas av livets många förkylningar.
Förstorad näsa
Rhinophyma visar sig som en deformerad näsa med rödlila missfärgning, och kallades förr ”fyllenäsa” eftersom man trodde att den orsakades av överdriven alkoholkonsumtion. Detta är alltså inte sant. Rhinophyma är i själva verket slutstadiet av kronisk rosacea, en inflammatorisk hudsjukdom som oftast debuterar i medelåldern och sedan kan försämras gradvis. Kan dock behandlas med såväl antibiotika som kräm (finns både receptbelagda och receptfria alternativ), men också kirurgiskt eller med laser.
Nästorrhet
Slemhinnans förmåga att bilda sekret minskar med åldern. Vid klimakteriet minskar också den viktiga produktionen av kollagen. Men torr inomhusluft bidrar också till besvären, precis som vanliga allergimediciner av typen antihistaminer som har en uttorkande effekt på näsans sekret-produktion. Ordentligt med vätska som dryck, luftfuktare och nässköljningar med kanna kan hjälpa. På Apoteket finns också smörjande nässpray med sesamolja.