Fästingar vaknar tidigt och blir fler efter en mild vinter
– Alla år är fästingår, säger experten.
Fästingens värsta, och nästintill enda fiende, är klimatet. En lång, snöfattig och iskall vinter kan göra livet surt för det tåliga lilla spindeldjuret, som sprider sjukdomar som borrelia och TBE.
Med andra ord har årets milda temperaturer hittills varit gynnsamma för de små gynnarna, som blir aktiva när medeltemperaturen är runt 4–5 plusgrader.
– Fästingen går i vinterdvala 1–2 decimeter ner i markskiktet, och är det gott om snö fungerar snötäcket som skyddande isolering. De kommer normalt sett fram först i mars, april, när vårsolen börjar värma, säger Kajsa Glemhorn, biolog och fästingexpert.
I år kvicknade dock fästingarna till redan i januari på vissa håll i landet.
– Den milda vintern har gett fästingen en bra start i livet, men blir det torrt och varmt under våren och sommaren går fästingen ner i aktivitet och kryper ner i marken igen och väntar på mer gynnsamma och fuktiga tider.
Fler fästingar vid tidig start
Och den milda vintern kan dessutom göra att fästingen förökar sig snabbare. I vanliga fall kan det ta flera år för en fästing att bli fullvuxen och producera ägg (se faktaruta).
Men i och med en tidig start i livet förkortas livscykeln och fästingen kan vara vuxen och parningsmogen redan i slutet av sommaren.
– För att komma vidare till varje stadie – från larv, till nymf, till vuxen – behöver fästingen suga blod. De brukar leva i varje stadie i cirka 1–2 år. Men vid milda vintrar kan de riva av alla stadier under bara ett år, säger Kajsa Glemhorn.
Då är fästingen mest aktiv
Huruvida det blir ett så kallat ”fästingår” i år är dock för tidigt att säga.
– Egentligen är varje år ett fästingår, och man ska alltid ta för vana att kolla av kroppen när man varit ute i naturen.
Generellt sett är fästingen som mest aktiv innan midsommar och därefter i augusti, september och in i oktober. De kan ha en liten dipp i juli när det är varmt och torrt, men även den torraste sommar brukar det finnas dagg om morgnarna, som fästingen får i sig via huden.
Här trivs fästingen bäst
Många kanske förknippar fästingar med öppna ängar. Och visst gillar de att sitta på ett högt grässtrå och vänta på att ett varmblodigt värddjur råkar traska förbi. Men faktum är att de trivs bättre i lite halvskugga, som till exempel i blåbärsris och där det finns tät undervegetation.
– De föredrar mer slutna miljöer, bland buskar och i skogen, säger Kajsa Glemhorn.
Och att fästingen trivs i vårt avlånga land råder det inga tvivel om. Klimatet är bra, det finns gott om mat, och utöver en och annan fågel som mumsar i sig en fästing då och då har de alltså inte många fiender.
Störst risk att få TBE
Störst risk för att få TBE, som kan leda till hjärnhinneinflammation, är det i Stockholms, Uppsalas och Södermanlands kusttrakter, där cirka 75 procent av alla fall kommer ifrån.
Men riskområdet omfattar kustområdena från Roslagen till norra Kalmar län samt de centrala och östra delarna av Mälarregionen. Nya områden är trakterna kring Vänern och Vättern, Göteborgstrakten och östra Skåne.
– Man ser en stadig ökning av fästingar, och de sprider sig även mer och mer i Norrland. Delvis på grund av det milda klimatet, men också på grund av att deras värddjur, som exempelvis rådjur, rör sig mer norrut, säger Kajsa Glemhorn.
Källor: 1177.se
Fakta om fästingar
- En fästing lever i tre stadier: larv, nymf och vuxen.
- Larven ser ut som en vanlig fästing men är bara 0,2 mm stor.
- För att komma vidare till varje livsstadie, och för att den vuxna honan ska kunna producera och lägga ägg efter parning, behöver honan suga blod.
- Honan lägger cirka 3 000 ägg.
- För att fästingpopulationen ska hålla sig stabil krävs det bara att 2 av 3 000 larver klarar sig till vuxen ålder. Ofta överlever fler än så.
- En fästing kan bli upp till 6 år gammal, förutsatt att de får i sig blod under livets gång.
Källa: Kajsa Glemhorn
