Experten: Så slipper du sura fisar
Tänk dig livet för 15 000 år sedan. Du har krupit in bakom en buske och spanar på en mumsig gasell, redo att anfalla. Just när stunden kommit att sula iväg spjutet släpper du en brakare – kabrash! Resultat: Ingen gasell till stammen i dag (heller).
Vår generation fiser allra mest
Har våra förfäder verkligen släppt väder lika ofta som vi? Mycket tyder på att det inte var så, och vi är kanske generationen som fiser allra mest. Det menar Elisabeth Norin, docent i mikrobiell ekologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska institutet i Stockholm.
Att fisa är aldrig kul, ändå gör vi det regelbundet. Varför?
– Tarmens bakterier producerar en massa gaser – en del illaluktande. Mycket andas vi ut, men en del går ut genom ändtarmen som fisar. Människor kan grovt indelas i två grupper – de som producerar metangas i tarmen och de som inte gör det. Metangasen luktar illa, men även andra produkter kan lukta mycket illa.
Vad är det som händer i magen?
– Maten bryts ner i olika beståndsdelar i olika delar av tarmen och mycket sker med hjälp av bakterier. En del av kosten kan inte vår egen kropp bryta ner helt, så då har vi nytta av bakterierna i magen och samtidigt ger vi dem näring när vi äter. Vi lever alltså i ett symbiotiskt förhållande med bakterierna där vi både ger och tar.
Se också: 7 saker du kanske inte visste om bajs
Är det dåligt för kroppen att fisa?
– Nej, det är helt naturligt. Gaserna ska ut på något sätt. Genom vår andning, genom huden och genom att fisa.
Fiser vi genom huden?
– På sätt och vis gör vi det. Gaserna absorberas av blodet, och blodet har vi överallt, även i huden där gaserna diffunderar ut.
Kan jag äta mindre av viss mat för att fisa mindre?
– Ja, det finns vissa livsmedel som ger mer gaser än andra. Kål, lök och vissa baljväxter, exempelvis.
Ska jag äta efter hur mina gener ser ut?
– Det diskuteras väldigt mycket inom forskningen och det finns säkert en anknytning till det genetiska systemet. Men vid det här laget är epigenetik i sin linda. Än så länge är vi inte redo att säga ”så här är det”.
Kan jag motionera på något sätt som hjälper tarmarna?
– Motion överlag hjälper säkert – och om du är ute kan du ju dessutom släppa väder. Du kan också äta fiberrik mat. Då går tarminnehållet genom tarmarna lite snabbare och bakterierna har mindre tid på sig att producera gaser.
Blir det mer fisande med åren?
– Troligen blir tarmproblemen mer handikappande ju äldre vi blir. Med åldern blir alla muskler, även den i ändtarmen, slappare och vi har då svårare att ”knipa” om gaserna – de som tidigare har gått ut andra vägar. Vi får också sämre tarmfunktion generellt.
Varför blir vi sämre i magen med åldern?
– När vi blir äldre har vi genom livet ätit en hel del saker som stört harmonin i tarmen, som exempelvis antibiotika. Dessutom äter vi helt annan mat nu än tidigare generationer. Vi får i oss konserveringsmedel, färgämnen, mikroplaster och mjukgörare och andra kemiska substanser som tillsatser i maten, och det stör balansen. Mycket kommer ner i tarmarna i dag som inte alls fanns i våra livsmedel förr. Och ju äldre du blir, desto mer har du stört din tarmflora. Resultatet av det här är att det kan bli mer och mer besvärligt med magen.
Finns det någon bra, receptfri medicin mot gaserna?
– Det finns en hel del receptfritt på apoteken men man får pröva sig fram. Varje människa är unik och det finns inga hundraprocentiga regler. Vi är olika var och en så det som funkar för en människa kanske inte stämmer lika bra för en annan.
Äta som på stenåldern?
Många experter menar att det är rena, oprocessade livsmedel vi ska äta, som vi gjorde på stenåldern. Oavsett om det var vilt, fisk eller frukt och grönt som stenåldersmänniskan åt så fanns det inget socker och inga tillsatser i maten. Processad mat kan t ex vara manipulerade produkter som fått epitetet ”lätt” och där fettet bytts ut mot ”modifierad stärkelse”.
Skippa det här
Kål, lök, bönor, svamp, socker och tillsatser som sötningsmedel. Sparris och lök kan göra att fisarna luktar mer. Undvik kolsyrade drycker – då sväljer du luft.
Bra saker för tarmen
● Prebiotika/fibrer – ökar volymen i tarmen och kan dessutom vara ”sittplats” för bakterier.
● Probiotika/mjölksyre-bakterier – levande mikroorganismer som finns i t ex fermenterade livsmedelsprodukter, dessa anses hjälpa magen.
● Antioxidanter – hjälper matsmältningen och finns i till exempel gurkmeja, broccoli, paprika och blåbär.
Antibiotika gör oss pruttiga
All antibiotika som når mag-tarm-kanalen påverkar tarmfloran. Därför får patienter som behandlats med antibiotika ofta orolig mage. Studier vid Karolinska institutet visar att det kan ta upp till ett par år innan bakteriefloran i tarmen återställts efter en behandling.
Text: Petra Olander
Foto: Shutterstock, privat