Experten reder ut: Vem riskerer näringsbrist?
Har somliga en högre risk att drabbas av näringsbrist?
– Bland allmänheten finns det framför allt fem målgrupper som ligger i riskgruppen för näringsbrist. Den första kategorin är personer som äter strikta dieter som exempelvis vegankost, som rekommenderas att ta extra tillskott av vitamin B 12 och D-vitamin. Även bland äldre, både kvinnor och män, finns en ökad risk för låga nivåer i blodet av vitamin B12 och D-vitamin.
Se också: Är du trött? Här är 5 vitaminer du kan ha brist på
– En annan grupp är personer med absorptionsstörningar i tarmen, vilket innebär att man inte kan ta upp näringen från maten lika bra. Det kan man få om man har drabbats av en tarmsjukdom som till exempel Crohns sjukdom, eller en kostintolerans som celiaki, glutenintolerans. Den fjärde riskgruppen är personer som har genomgått viktminskningskirurgi, exempelvis gastric bypass. De måste ta dagligt multivitamin-mineraltillskott livet ut, det är mycket viktigt.
– Den sista gruppen är personer som är inomhus mycket och/eller har heltäckande kläder på sommaren. Dessa löper högre risk att drabbas av D-vitaminbrist, då de inte får tillräckligt med solljus på sig eftersom kroppen bildar D-vitamin i solen. Äter de inte heller fisk eller berikade mjölkprodukter ökar risken för brist betydligt mer, och de kan behöva extra tillskott av D-vitamin.
"Äter de inte heller fisk eller berikade mjölkprodukter ökar risken för brist betydligt mer."
Järnbrist kan leda till blodbrist
Kan det vara farligt att gå med brister i kroppen länge?
– Ja, det kan det vara. Om man går med en obehandlad järnbrist leder det till järnbristanemi, det vill säga blodbrist som beror på järnbrist. D-vitaminbrist leder till rakitis,eller engelska sjukan, som idag är mycket ovanlig. Brist på vitamin B1 (tiamin) kan leda till neurologiska skador så att man får svårt att gå och hålla balansen. B12-brist utan behandling kan leda till en typ av blodbrist som kallas perniciös anemi. Men det är inte vanligt att det går så långt.
Järnbrist är vanligt bland kvinnor i fertil ålder som menstruerar. Men vissa drabbas trots trots att de har passerat klimakteriet. Hur vanligt är detta?
– Det är mer ovanligt men det förekommer. Stora blodförluster varje månad genom mens är den vanligaste orsaken till järnbrist, men det kan finnas andra orsaker som ligger till grund, och då måste man utreda det hos sin läkare.
– Minskad absorptionsförmåga i tarmen är en vanlig orsak, men det kan också vara andra sjukdomar som leder till järnbrist, exempelvis obehandlad glutenintolerans eller sår i tarmen.
Kan psykisk ohälsa påverka näringsbrist?
– Nej det finns inget direkt samband mellan näringsupptag och psykisk ohälsa. Däremot kan det mycket väl vara så att man äter sämre och mer ensidigt om man inte mår bra psykiskt. Då finns risken att få i sig för lite av vissa näringsämnen, särskilt sådana som endast finns i få livsmedel, som D-vitamin och järn.
Noggrann utredning vid misstanke om näringsbrist
Om man misstänker näringsbrist, ska man då uppsöka vården eller först prova om man mår bättre av tillskott?
– Det är mycket viktigt att man gör en noggrann utredning inom vården om man misstänker brist, och inte mixtrar hemma själva med preparat och tillskott. Om man själv börjar ta tillskott kan detta maskera eventuell brist, om man sedan uppsöker vården och tar blodprov. Det kan ligga en allvarlig sjukdom bakom som orsakar bristtillståndet, därför är det viktigt att alltid uppsöka vården först.
Kan det vara bra att ta kosttillskott, även om man inte har någon brist? Kan man bygga upp depåerna i kroppen och boosta immunförsvaret med extra tillskott?
– Nej, om man inte har brist bör man inte ta extra tillskott. Dels kostar det mycket pengar, och har man ingen brist måste kroppen ta hand om överskottet. Ett sätt är att det utsöndras via njurarna med urinen. I kapslar är näringsämnena ofta mycket koncentrerade och det kan leda till belastning på vissa organ. Mycket stora mängder D-vitamin under en längre tid kan till exempel påverka njurfunktionen hos vissa personer.
Vilket är ditt bästa tips för att undvika att drabbas av näringsbrist?
– Ät så varierat som möjligt. Om du följer de nationella råden om hälsosamma matvanor behöver du inte tänka så mycket på enskilda näringsämnen. Du får i dig det du behöver.
Då kan du behöva tillskott
B12
Veganer och vegetarianer som inte äter animaliska produkter eller berikade produkter måste kompensera detta med tillskott av vitamin B12, annars kan de få brist. Äldre som har lågt intag av vitamin B12 och låga nivåer i blodet kan ordineras tabletter eller regelbundna injektioner av vitamin B12.
B12 finns i: Animaliska livsmedel som fisk, kött, skaldjur, ägg, lever, mjölk och ost.
D-vitamin
Den som enbart äter vegankost behöver ta extra D-vitamin, framför allt på vinterhalvåret. Mellan april till september när solen står högt på himlen bildar vi D-vitamin i huden och då behövs generellt inget tillskott. Undantaget är äldre och personer som inte kommer ut i dagsljus, och som har heltäckande klädsel. De kan behöva D-vitamintillskott året om.
D-vitamin finns i: Fet fisk, äggula, berikade mejeriprodukter eller växtbaserade drycker.
Järn
Kvinnor som menstruerar och har rikliga blödningar ligger i riskzonen. Man ska ta extra järntillskott om man har brist, och har fått det ordinerat av sin läkare. Men att ta järntillskott för säkerhets skull under en längre tid utan att ha brist rekommenderas inte.
Järn finns i: Kött, ägg, skaldjur, fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt och baljväxter är alla järnrika livsmedel. Animaliskt järn har dock bäst upptag i tarmen.
Omega 3
Veganer och vegetarianer som inte äter fisk kan behöva ta tillskott av omega-3, för att inte riskera att få låga nivåer. Men om man äter tillräckligt med vegetabiliska oljor kan det räcka.
Omega 3 finns i: Feta fiskar, vissa alger, valnötter och vanliga matoljor som raps- linfrö och olivolja. En portion lax på 125 gram eller en till två matskedar rapsolja ger dagsbehovet av omega 3.