Experten: Därför är det bra att gråta

En del gör det högljutt och hulkande. Andra lyckas med konststycket att ”gråta snyggt”, vilket är näst intill omöjligt eftersom kanalerna i inre ögonvrån faktiskt också mynnar ut i näsan…

Hur som helst lipar de allra flesta människor ibland, men när en del bara sätter på kranen vid tillfällen med hög emotionell laddning, som vid begravningar, så låter andra det smådroppa nästan dagligen. Många upplever också att de blir mer lättrörda med åren.

Mer lättrörda med åren

– Som små barn gråter vi oftast flera gånger om dagen, men i takt med att vi mognar så får vi större självkontroll och tårarna kommer mera sällan. Sedan upplever vi en ny känslighet när vi själva blir mammor. Då växer empatin och vår förmåga att sätta sig in i andra människors känslor. Och när vi så småningom blir gamla så verkar det som att vår självkontroll också klingar av något. Precis som det lilla barnet har vi inte lika mycket psykiskt skydd längre, så därför går det mer på djupet i oss när vi till exempel tittar på tv och ser världens ondska, berättar Lisa Pousette, psykoterapeut med inriktning mot KBT-terapi.

På sin mottagning i Stockholm har hon självklart en ask med näsdukar stående på bordet. När vi pratar om känsliga saker i vårt liv är det inte ovanligt att känslocentrat i det limbiska systemet i framhjärnan stimulerar tårkörtlarna och vi börjar gråta.

Gråten hjälper

– Många klienter brukar ursäkta sig när det händer, men det är ju inget konstigt alls att man gör det. Som terapeut vet jag ju också att de som gråter är de som ”bara” har milda depressioner, och där vet vi att gråten faktiskt hjälper. Vid djupa depressioner, däremot, så har man förlorat gråtens tröst, slutat känna så mycket och blivit mer apatisk, säger hon.

Att gråta är alltså i viss mån ett friskhetstecken. Det är så vi tar oss igenom svåra saker, och det är också så vi skickar signaler till omgivningen om att vi står inför något som känns övermäktigt, så att vi kan få deras hjälp. Men Lisa Pousette har också uppmärksammat att framför allt kvinnor ibland gråter när de egentligen är arga.

– Många kvinnliga klienter kan ha svårt för att visa negativa känslor, som ilska, och i stället kommer tårarna. Man ska komma ihåg att alla känslor har ett budskap. När man är arg så är känslans budskap: ”Här behövs en förändring, nu är det nog!” När man är ledsen så är budskapet: ”Hjälp mig, jag går igenom något väldigt svårt.” Det blir förstås komplicerat för oss när de signaler vi sänder ut inte matchar vad vi känner inombords, säger hon.

Visar sårbarhet

På samma sätt kan man misstänka att personer som ofta är arga i själva verket är ledsna. Åtminstone finns det en tysk studie på icke-gråtare (människor som aldrig gråter) som visar att de är mer benägna att uppleva aggressiva känslor som vrede och ilska, och de tenderar också att vara mer socialt tillbakadragna än vad ”gråtare” är.

För att gråta är en del av vårt sociala flockbeteende, ett sätt att visa sårbarhet på, vilket i sin tur sätter igång känslor som empati och medkänsla hos andra människor, och just det har varit en väldigt viktig komponent i vår mänsklighet.

Eller handlar det kanske också i viss mån om kvinnlighet? För visst är det en könsfråga.

En några år gammal studie visar att kvinnor gråter i genomsnitt 5,3 gånger i månaden, och män gråter i snitt 1,3 gånger i månaden. Fram till tonåren ser man däremot ingen skillnad på kvinnors och mäns gråt, vilket antyder att gråtandet är kopplat till könsrollen.

– Män som inte gråter går ju framför allt miste om den här lugn-och-ro-stunden som man får med tårarna, och jag kan tänka mig att det kräver enorm självbehärskning att inte gråta när kroppen vill göra det. Kanske lugnar man sig med en whisky eller ett glas vin i stället, och då är det ju sundare att gråta, menar psykoterapeuten.

Alla är olika

Om man är en sådan som aldrig gråter menar Lisa Pousette att man ska reflektera över om det har funnits tillfällen, troligen tidigt i livet, då man har fått lära sig att det har varit fel att gråta, kanske till och med blivit bestraffad för det?

– Visst är vi alla olika. Vissa har lätt för att känna empati och andra är mer stängda. Men det här grundbiologiska, att gråta när det händer tillräckligt svåra saker, är ändå något som alla människor har i sig, så om man inte gråter alls längre tycker jag att man ska titta på varför det har blivit så.

Och på samma sätt kan livet bli problematiskt om man gråter alltför lätt …

– Handlar det bara om att man är lättrörd, så tycker jag att man ska försöka acceptera det som ett drag i sin personlighet. Att man är en sådan person som exempelvis lätt gråter till filmer är också något som andra människor har lättare för att hantera. Men om man till exempel gråter så fort det blir mycket på jobbet, så kan det förstås få negativa konsekvenser. För det går inte att säga till kollegorna: ”Bry er inte om att jag gråter nu, jag kan jobba på som vanligt, ge mig bara en näsduk.” Vad tårarna signalerar är ju ”nu kan jag inte ta mer”. Här får man titta mer på vad det är för svårt som ligger bakom att man gråter, och ta hand om det, tycker Lisa Pousette.

Fakta om gråt och tårar

1. Att gråta till en sorglig film sätter oss i kontakt med våra djupa värderingar. När vi gråter till filmen som handlar om exempelvis barn på flykt, så aktualiseras våra känslor kring världens orättvisor, och på det sättet fungerar tårarna som en moralisk kompass för oss, menar den holländske gråtforskaren Ad Vingerhoets.

2. Gråten lugnar oss själva, undersökningar visar till exempel att 85 % av alla kvinnor och 73 % av alla män mår bättre efter att ha gråtit, men den verkar också kunna dämpa aggressioner hos andra.

3. Känslomässiga tårar innehåller mer protein än de som till exempel kommer när vi har fått skräp i ögat. En hypotes är att detta beror på att dessa tårar ska rulla mer långsamt nerför kinden, för att på så sätt hinna synas mer och väcka andras medlidande.

4. När vi upplever mycket starka känslor kan det hända att kroppen blir fysiologiskt överväldigad. För att uppnå en känslomässig jämvikt utlöses oväntade känslor – som glädjetårar. Forskarna tror nämligen att vi människor har känslomässiga gränser.

Det här händer i kroppen när vi gråter

1. Känslomässiga tårar börjar med att någonting, en händelse, tanke eller känsla, triggar vårt nervsystem att utsöndra neurotransmittorn acetylkolin.

2. Tårkörtelcellen tar emot signalen och på olika ställen i ögat utsöndras då de ingredienser av vatten, salter, fett, slem, proteiner och hormoner som tillsammans bildar själva tårvätskan.

3. Emotionella tårar innehåller också mycket av den smärtstillande neurotransmittorn Leuenkefalin, som har en lugnande effekt på oss, och är en av orsakerna till att det ofta brukar kännas bättre efter en stunds gråt.

4. Andra skäl till att vi efteråt brukar känna oss trötta och avslappnade är för att det faktiskt är en väldigt energikrävande aktivitet för kroppen att gråta, med många muskelgrupper involverade och ändrad hjärt- och lungrytm. Forskning visar att det faktiskt är hela fyra gånger så energiförbrukande som att bara ligga stilla och vara nöjd.

Foto: IBL, privat

Läs också: Varför är jag ledsen – jag som har det så bra?