Experten: Alla läkemedel har risk för biverkningar
Många tar smärtstillande läkemedel ibland. Hur ofta är ok?
– Grundregeln är att man aldrig ska ta smärtstillande läkemedel för länge. För den som har tillfällig smärta kan det vara en god hjälp, men man ska vara medveten om att alla läkemedel har risk för biverkningar, beroende på styrka och beredning.
Se också: Alva fick livshotande skador av vanliga värktabletter
– Om man tar smärtstillande läkemedel en kortare period i några dagar eller veckor är det ingen fara för de flesta, men om man tar det en längre tid kan organ i kroppen påverkas negativt – framför allt levern.
Vad beror det på att vi reagerar olika på värktabeller?
– Det är individuellt hur vi reagerar. Känsligheten ökar med åldern, eftersom kroppens förmåga att bryta ner läkemedlen förändras. Personer som tar fler läkemedel kan också få värre biverkningar, då kombinationen kan ge en negativ effekt. Man ska alltid rådgöra med sin läkare om man tar flera läkemedel samtidigt och inte mixtra hemma på egen hand.
Hur vanligt är det att man får svåra leverskador?
– Det är väldigt ovanligt med svåra leverskador. Men vi vet att NSAID-preparat kan ge skador på levern om man tar det länge, och det kan även utlösa till exempel njursvikt. Paracetamol har också effekter på levern vid bruk under en lång tid, framför allt i samband med alkohol. Därför ska man aldrig blanda värktabletter och alkohol.
Olika slags smärtstillare
• Smärtstillande läkemedel delas in i tre stora grupper. Den första gruppen innehåller det aktiva ämnet paracetamol, som finns i till exempel Alvedon. Dessa kan köpas receptfritt, biverkningarna är få och kan användas av de flesta vid behandling av tillfällig smärta som exempelvis huvudvärk.
• Den andra gruppen smärtstillande är NSAID-preparat, även kallat cox-hämmare. Dessa är både inflammationshämmande och smärtlindrande. Ipren, Voltaren och Naproxen är några exempel. De kan ge en kraftfull effekt, men risken för biverkningar finns i något högre grad. Framför allt för den som har en känslig mage, då de kan irritera magslemhinnan och ge ökad risk för magsår och blödningar. Förstoppning, illamående och kräkningar är vanliga biverkningar. Man bör undvika NSAID-preparat om man har astma, hjärt-kärlsjukdom, njursvikt eller har en ökad risk för blödningar.
• Den tredje gruppen smärtstillande kallas för opioider. Läkemedlen Kodein, som finns i Citodon, och Tramadol, är exempel på opioider, som kan användas en period vid smärttillstånd som diskbråck, eller efter en operation. Opioider lindrar smärta kraftfullt och kan endast fås receptbelagt. Biverkningar som yrsel och illamående är relativt vanligt. Det är viktigt att endast ta dessa läkemedel under en begränsad period då de är beroendeframkallande.
Källa: Professor Fred Nyberg
När ska man ifrågasätta sin läkare om man är rädd för att drabbas av biverkningar?
– Alla läkare är måna om att medicinerna ska fungera bra för patienten, och att man etablerar säkra kontakter mellan patienten och sjukvården. Om man är osäker så ska man kontakta läkaren och få en tid för konsultation eller råd via vårdcentralen.
– I en del fall kan medicinen behöva bytas ut mot en annan, och i vissa fall kan man behöva en second opinion av en annan läkare. Jag rekommenderar att man alltid läser på själv om sidoeffekter. Nu kan man få god hjälp via säkra källor på nätet, Vårdguiden 1177 till exempel har bra vederhäftig information.
Vad kan man göra på egen hand för att minska smärta?
– Fysisk aktivitet är jättebra. När vi tränar och rör på oss kickar våra endorfiner, må bra-hormonerna i kroppen, igång. Det bidrar till att minska smärta och att vi känner oss mer positiva. Men man ska förstås träna på rätt sätt, så att man inte förvärrar smärtan. Har man ont i knät kan man röra på armarna eller simma till exempel, och om man har hälsporre ska man inte ut och springa.
– Medicinsk yoga har vi också sett kunna hjälpa många med smärtproblematik. Rörelserna frisätter substanser i kroppen som gör att man upplever att man mår bättre.
Finns det andra ”naturliga” metoder som kan hjälpa, exempelvis akupunktur?
– Man kan definitivt bli hjälpt av nålakupunktur, men det varierar från person till person. Jag har själv varit med i projekt som forskat på detta, och vad som händer i kroppen. Nålakupunktur frisätter endorfiner, vilket lindrar smärta. I experiment har vi sett att många blir hjälpta av nålarnas inverkan, men placeboeffekten kan också hjälpa en del. När man får något som man tror kan hjälpa ökar endorfinerna i kroppen och bidrar till smärtlindring.