Detta är dystymi – känslan av höst året runt
Dystymi kan bäst beskrivas som en mild men kronisk depression. I mångas fall är symtomen så förknippade med personen att de ofta misstas för personlighetsdrag.
Se också: Så söker du hjälp om du drabbats av depression
Dystymi är som att känna höst året runt. Inte den där härligt friska höstvinden, utan den trista, mörka, regniga snålblåsten.
Man har alltså en känsla som är värre än sporadisk nedstämdhet, men lättare en vanlig depression. Det kan liknas vid ett filter som man ser på tillvaron med. Ingenting är riktigt roligt och det negativa överskuggar det positiva.
Alltid lite deprimerad
Dystymi grundläggs många gånger i barndomsåren och har tyvärr en benägenhet att bli värre med åren om den inte behandlas.
Bland andra lider Nour El Refai av sjukdomen. Och väldigt många andra som inte vet om det. Många drabbade säger till själva "jag är väl bara sån" och söker därför inte vård. Det är också vanligt att självmedicinera och hitta egna knep för att hantera sjukdomen vilket ökar risken för att den bara blir värre.
Alkohol och andra droger är inte ovanliga att ta till för att döva tristessen och de tunga tankarna.
Ingen känd orsak
Vetenskapen kan inte säga varför vissa drabbas av dystymi. Det verkar dock vara en kombination av arv och miljö.
Med andra ord kan vissa ha en något gråare inställning till livet redan vid födseln vilket kan göra dem till extra benägna att utveckla dystymi.
Andra kan utveckla sjukdomen i uppväxten på grund av yttre faktorer. En tuff skolgång, mycket kritik i kombination med brist på stöd från omgivningen kan fälla avgörandet.
Som det inte vore nog att drabbas av dystymi, kan man också drabbas av egentlig depression eller förlossningsdepression. Då har man dubbel depression vilket inte är ovanligt.
9 tecken på dystymi
Du ska känna minst tre av följande nio symtom. Och du ska ha känt en ihållande nedstämdhet i minst två år.
1. Minskad energi eller aktivitet
2. Sömnsvårigheter
3. Minskat självförtroende eller känslor av otillräcklighet
4. Koncentrationssvårigheter
5. Frekvent gråtmildhet
6. Minskat intresse eller glädje av aktiviteter som vanligtvis bringar glädje
7. Känsla av hopplöshet eller uppgivenhet
8. En upplevd oförmåga att hantera de vanliga ansvarsområdena i vardagslivet
9. Pessimism kring framtiden eller grubblerier kring tidigare händelser
Behandlingar mot dystymi
Vanlig behandling är samtalsterapi i kombination med antidepressiva. Personer som lider av dystymi kan bli bättre med yttre stimulans som exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykodynamisk terapi (PDT).
Målet är att bryta de negativa tankarna, vilket många gånger kan ta tid.
Att hitta en givande och lustfylld fritidssysselsättning kan också motverka sjukdomen.
Du ska alltid kontakta vården om du tror att du lider av sjukdomen.
Källor: Internetmedicin, 177.se, halsoliv.se, depression.se.