Din yrsel kan bero på oro eller spänningar
Det finns flera olika yrselsjukdomar och ungefär hälften har sitt ursprung i någon störning i örat. Men runt 25 procent av all yrsel tros vara psykiskt utlöst. Det är ganska vanligt att ett fel i örats balansorgan först ger en ”riktig” yrsel, och att denna sedan läker ut men i stället övergår i ett yrseltillstånd som helt och hållet beror på rädsla. Minnet av en tidigare yrsel och skräcken för att den ska återkomma föder ny yrsel.
– Ibland blir rädslan för yrsel ett större problem än själva yrseln. Man är rädd för allvarlig sjukdom, och känslan av att förlora kontrollen kan vara så överväldigande att man tror att man ska svimma eller dö, säger Anders Lundin, specialist i neurologi och psykiatri.
Rädslan rycker undan tilliten till den egna balansen, vilket medför en känsla av ostadighet. Det uppstår lätt en ond cirkel där yrsel och ostadighet ger upphov till rädsla och spänning – vilket i sin tur ger upphov till mer yrsel och ostadighet.
Ostadigheten beskrivs på olika sätt – som sjögångskänsla, gungighet, att man behöver hålla i sig av rädsla för att ramla eller att man måste titta var man sätter fötterna. Ibland är yrseln en del av en panikattack och ibland uppträder samtidigt andra symtom på panik som hjärtklappning, tryck över bröstet, dimsyn, matthet, darrighet, svimningskänsla och illamående.
Typiska tecken på att en yrsel kan bero på oro och rädsla är ifall den uppträder tillsammans med hjärtklappning, andnöd eller plötslig matthetskänsla.
Plikttrogna drabbas oftare
Ansvarsmedvetna, ambitiösa och plikttrogna personer med stort behov av ordning och kontroll utvecklar lättare än andra fobisk yrsel, berättar Anders Lundin.
– De vill ha kontroll över tillvaron och kroppens funktioner och blir störda om de upplever problem med balansen. Dessa patienter är ofta negativa till mediciner. Tanken på att medicinera väcker, på samma sätt som yrseln, en rädsla att tappa kontrollen. Men medicinen gör att man får tillbaka kontrollen över sitt liv – den som yrseln gjorde att man förlorade.
Flera undersökningar har visat att yrsel och ostadighet försvinner helt hos två av tre personer vid läkemedelsbehandling. Man använder då SSRI-läkemedel som förstärker effekten av det egna serotoninet i hjärnan. SSRI används också vid behandling av depression eller ångest- och orostillstånd.
Behandlingen och återhämtningen från fobisk yrsel är en process som brukar ta 3–6 månader. Det kan ta ett tag att hitta rätt inställning av läkemedel och dos.
– Målet – som de flesta uppnår – är att bli fri från yrsel, att kunna lita på sin balans och hitta tillbaka till det liv man levde innan yrseln började. Efter sex månaders besvärsfrihet diskuterar vi om man ska fortsätta eller avsluta behandlingen. Om livet är stabilt i övrigt prövar man att långsamt trappa ut medicinen. I annat fall fortsätter behandlingen ytterligare en tid. Man har inte sett några negativa effekter av långtidsbehandling, berättar Anders Lundin.
Träning ger bra resultat
Hos en fysioterapeut/sjukgymnast kan du få hjälp med balansträning och rehabilitering. Du kan bland annat få synträning som innebär att du får lära dig att kontrollera ögonens rörelser i förhållande till huvudets rörelser, som att hålla blicken riktad framåt utan att bli stel i nacken. Du får också lära dig att styra blicken på ett sådant sätt att du får minsta möjliga störningar från den rörliga omgivningen med trafik, rulltrappor och mötande människor.
3 sorters yrsel med ursprung i örat
1. Virus på balansnerven
beror oftast på virusangrepp, en förkylning eller ett herpesvirus som ”vaknar”. Det drabbar oftast vår och höst. Yrseln beror på ett plötsligt bortfall i funktionen i delar av balansnerven. Ungefär hälften blir helt återställda efter ett par månader. Resten kan ha perioder av ostadighet (ibland lägesyrsel) vid trötthet och stress.
2. Ménières sjukdom
ger symtom som hörselnedsättning, lockkänsla, öronsus, tinnitus och yrsel. Yrseln kan pågå mellan en halvtimme och upp till 4-5 timmar. Man känner sig ”sjösjuk”, blir ofta illamående och kräks. Många upplever att anfallen kommer i samband med stress – även positiv sådan.
Läs också: Annika lever med Ménières sjukdom
3. Benign lägesyrsel (kristallsjuka)
kallas även karusellyrsel. Orsaken till yrseln är att små kalkstenar, kristaller, lossnar från sin ordinarie plats i balansorganet och hamnar i en av båggångarna. När man lägger sig ner eller ändrar ställning kommer kristallerna på grund av sin tyngd att förflytta sig till den lägsta punkten. Det ger en retning på sinnescellerna och övergående yrselattacker.
All yrsel kommer inte från örat…
• Om du får yrsel och ser dubbelt, får domningar i ansiktet eller förlamningar, kan man eventuellt misstänka TIA-attacker (snabbt övergående cirkulationssvikt i centrala nervsystemet). Sök läkare akut! Har du enbart yrsel är det troligen inte fråga om en TIA-attack.
• Blodtrycksfall kan göra att det snurrar till när man reser sig upp hastigt, eftersom en hel del av kroppens blod förskjuts till benen och blodtrycket sjunker. Det kan svartna för ögonen och man kan se mörka prickar och det kan börja ringa i öronen.
• Två tredjedelar av alla som lider av migrän har yrsel och balansstörningar. Yrseln kan vara ett så kallat aurasymptom, en sorts förkänning av migrän.
Var finns hjälp mot yrsel?
Patienter med akuta yrseltillstånd ska undersökas av allmänläkare, öron-näsa-hals-läkare, hörselläkare eller av en neurolog. På särskilda yrsel- och balansmottagningar finns stor erfarenhet av att tolka och behandla alla sorters lägesyrsel.
De allra flesta öronläkare kan utföra de vridbehandlingar mot kristallsjuka.
Många sjukgymnaster kan hjälpa till med manövrar som påverkar lägesyrsel, men saknar tekniken för att diagnostisera var skadan sitter.
Mer om de nyaste metoderna att bota yrsel finns på balanslaboratoriet.
Av Susanna Hauffman