Detta är autism - 7 vanliga symtom hos barn som får diagnosen
Autism är något man föds med och ofta märks inte symtomen på allvar förrän i skolåldern när vår sociala förmåga sätts på prov. Här är vad forskningen säger om diagnosen autism.
Den som följt med i nyhetsflödet de senaste åren har kanske fått intrycket att allt fler får diagnosen autism.
Enkla svaret är ja. Men det finns en förklaring till det. Utvecklingen beror på förändrade diagnoskriterier.
Det berättar Sebastian Lundström, psykolog och forskare vid Gillbergcentrum i Göteborg , för sajten autism.se.
– Det behövs mindre tydlig autism för diagnos. Då blir det en ökning av antalet diagnoser, säger han.
Se också: Anna-Maria Olofsgård diagnostiserades med autism vid 43 år
Vad är autism?
Autism är ingen sjukdom utan en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
I korthet betyder diagnosen att ens hjärna fungerar på ett annat sätt än hos andra människor. Det är något man föds med eller som framträder vid en ung ålder. Ibland märks inte symtomen på allvar förrän i skolåldern när vår sociala förmåga sätts på prov.
Vanligt är att ha svårt att kommunicera och interagera med andra. Det kan också vara utmanande att förstå vad andra tänker eller känner. Vid autism har man ofta en nedsatt förmåga att förstå sammanhang och skapa en helhet av detaljer.
Att få diagnosen autism behöver inte hindra någon från att ha ett bra liv. Det betyder inte att man aldrig kan få vänner, ha relationer eller få ett jobb. Men det kan betyda att man behöver extra hjälp på olika sätt.
Man kan ofta ha andra svårigheter samtidigt med autism. Till exempel dyslexi, add, adhd, ångest, fobier, tvångssyndrom eller en intellektuell funktionsnedsättning.
Autismspektrumtillstånd – AST
Det har hänt väldigt mycket inom autism-forskningen på relativt kort tid. Förr i tiden fanns inte ens diagnosen, utan läkarna skrev barndomspsykos i journalen. Som tur är ändrades detta med tiden i takt med att forskningen tog kliv framåt.
Autism har nu funnits som diagnostiskt begrepp sedan 1940-talet.
I dag talar man om autism som ett spektrum. Med ordet menar man att alla med diagnosen är olika. Vissa autister behöver lite eller inget stöd. Andra kan behöva hjälp från en förälder eller vårdare varje dag.
Autismspektrumtillstånd, som ibland förkortas AST, är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Till exempel autism, autismliknande tillstånd och aspergers syndrom. Det gemensamma för dessa diagnoser är att de påverkar ens förmåga att tänka och klara av det sociala spelet i vardagen.
Det ska också sägas att det är vanligt att personer med autism utvecklar särskilda styrkor, till exempel en enorm kunskap inom ett specialområde. Andra har en stark koncentrationsförmåga eller kan uppvisa en stor uthållighet.
Flickors autism missas
Ingen vet vad som orsakar autism eller om det ens finns en orsak. Helt klart är i alla fall att det inte utlöses av dåligt föräldraskap, vaccin eller dieter. Mest troligt är att flera orsaker ligger bakom, där både gener och miljö sannolikt har betydelse.
Vården har svårare att upptäcka autism hos flickor. Till exempel kan autistiska flickor vara tystare, dölja sina känslor och även klara sig bättre i mötet med andra. En anledning tros vara att flickor är duktigare på att kamouflera sociala svårigheter. Till exempel visar en studie att flickor ofta ser ut att delta i lekar på skolgården, men blir ofta avvisade. Ändå fortsatte flickorna med sina ansträngningar.
I Sverige har mellan en till två procent av befolkningen en AST-diagnos. Det är flera gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Att diagnoskriterierna fortfarande är anpassade efter pojkar är ett skäl till att färre flickor får diagnosen.
Om du är orolig
Upplever du att ditt barn visar drag av autism kan du vända dig till din barnavårdscentral (barn under sex år). Går barnet i skolan kan du vända dig till skolhälsovården eller en barnläkarmottagning.
Många kan uppleva en diagnos som en lättnad. Det innebär att det fanns en förklaring till ett beteende. Genom en diagnos avgränsas också problematiken och man får en förståelse och en möjlighet till att klara av livet på ett bättre sätt.
Tecken som kan tyda på autism
7 symtom som är vanliga bland små barn med autism
1. Svarar inte på sitt namn.
2. Undviker ögonkontakt.
3. Let inte när du ler mot dem
4. Blir väldigt upprörd om de inte gillar en viss smak, lukt eller ljud.
5. Utför upprepade rörelser som att klappa med händerna, knäpper med fingrarna eller gungat kroppen.
6. Pratar inte lika mycket som andra barn.
7. Upprepar samma fraser.
7 symtom som är vanliga bland lite äldre barn
1. Verkar inte förstå vad andra tänker eller känner.
2. Har svårt att säga hur de känner.
3. Gillar en strikt daglig rutin och blir väldigt upprörd om den ändras.
4. Har ett stort intresse för vissa ämnen eller aktiviteter.
5. Blir väldigt upprörd om du ber dem göra något.
6. Har svårt att få vänner eller föredrar att vara ensam.
7. Tar saker väldigt bokstavligt, förstår inte fraser som ”nära skjuter ingen hare”.
Källa: nhs.uk.
Källor: autism.se, 1177.se, nhs.uk, lakartidningen.se, hjarnfonden.se, modernpsykologi.se