Därför förlänger ett gott skratt livet
Visste du att humor har hälsobringande effekter? Forskning visar att det kan vara oerhört välgörande att skratta då det ger en stunds avlastning från den stress och press som det innebär att vara människa.
– På något sätt gör humorn så att man inte ser så mycket bekymmer, och det i sig är stressförlösande. Hjärnan producerar också olika slags biomarkörer när vi skrattar som gör att vi mår bra och till och med stärker immunförsvaret. Man har också börjat se humor som en viktig medicin i åldrandeprocessen och upptäckt att den faktiskt löser upp en del ensamhetskänslor som annars är så vanliga, förklarar Henny Olsson, snart 95 år och en av Sveriges mycket få humorforskare.
Hon säger att hon nog har hört alla vitsar som finns och menar att de ofta bottnar i en oväntad vändning.
– Men det är inte på modet med vitsar nu, vilket jag kan tycka är synd. Det är inte så ofta man kan läsa dem i tidningarna längre. I stället har vi ståupparna, som ju har en mer provocerande humor, och så pratar de så hastigt att man inte hör vad de säger.
6 saker som händer när du skrattar
1. Relationer stärks
Vi skämtar med dem vi känner och tycker om. (Mot dem vi ogillar är vi ofta oerhört humorlösa.) Ett visst kärleksfullt retande bekräftar förhållandet och i en grupp skapar det gemensamma skrattet en känsla av samförstånd och solidaritet.
2. Minnet förbättras
En studie gjord på friska, äldre personer visade att de som fick titta en stund på roliga videos innan en minnesuppgift klarade testet bättre än de som fick sitta stilla och bara vänta innan testet.
3. Smärta lindras
Skratt frigör visserligen endorfiner, som är kroppens eget morfin, men den smärtlindrande effekten verkar snarare bestå av att din syn på livet vidgas, så att du blir mindre fokuserad på din smärta.
4. Du blir mindre deppig
Åtminstone ett kort tag påverkas du på samma sätt som om du tagit ett SSRI-preparat, en antidepressiv medicin. Det finns vissa tecken på att humoristiska personer inte drabbas lika lätt av depression, eftersom de kan använda sitt mer lättsinniga tänkande till att bryta negativa tankespiraler och ältande.
5. Det är bra för hjärtat
En av de mest dokumenterade effekterna av humor på hälsan är att våra blodkärl verkar påverkas positivt. När vi har roligt så slappnar kärlen av, vilket får blodet att flöda friare, och det är bra för hela kroppen, men inte minst för viktiga organ som hjärta och hjärna. Det finns amerikanska hjärtforskare som rekommenderar 15 minuters skratt om dagen av just dessa skäl!
6. Det kan förlänga livet
En stor holländsk studie visar på en en förlängd livstid på hela tio år för den som lever ett liv i glädje och positivitet.
Men det är vänlig humor som ger de mest hälsosamma effekterna, visar forskning. Absolut inte elak mobbinghumor, när plågarna gör sig roliga över sina offer.
– Elak humor, satir och sarkasm har inga goda hälsoeffekter, så det är faktiskt bara ungefär 20 procent av all humor som räknas som ”god”, det vill säga där både sändare och mottagare har roligt. Annars är det mest sändaren som har roligt, som driver spektakel. Men sedan är det förstås olika vad man tycker är roligt. Man kan ha liknande humor som någon annan, men inte precis samma. Humorn är lika individuell som fingerblomman, berättar Henny, som personligen tycker att ordlekar är det roligaste som finns. Det är humor av typen ”katt åt gitarr, blev stämd”. Hon rekommenderar även Gunilla Dahlgrens roliga bilder och texter som ett slags humorkur att prova.
Norska skrattkliniker
Som professor emeritus i omvårdnadsforskning menar hon att man har sett så goda hälsoeffekter av humor att hon tycker att man på sjukhus inte bara borde fråga nyintagna patienter om deras matvanor och eventuella allergier, utan även ta upp frågan ”har du humor och i så fall vilken sort?”
– Vi i Sverige ligger långt efter i den här frågan. Men i Norge, där har de till och med vissa kliniker som kallas för ”skrattkliniker”. Där möts man redan i väntrummet av skämtteckningar på väggen. Det tror jag inte hade varit tänkbart i Sverige, förklarar hon.
Se också: Aprilskämten vi aldrig glömmer
Norska humorforskaren Sven Svebak och hans team följde 55 000 norrmän under 15 år. Man identifierade olika slags markörer för humor, till exempel förmågan att kunna uppfatta en komisk poäng och att kunna tänka på ett sätt som leder till munterhet. Sen undersökte man om det gick att se några samband mellan dessa humoristiska drag och hälsa.
– Det visade sig att den som hade fått höga poäng på den kognitiva komponenten, alltså förmågan att kunna tänka på ett lekfullt vis som inte nödvändigtvis innebär att man ler eller skrattar, hade minskad risk att dö i hjärtsjukdom, särskilt om man var kvinna. Och både män och kvinnor med vänlig humor hade också en minskad risk för att dö i förtid av infektionssjukdomar, förklarar han.
