D-vitaminbrist – allt du behöver veta om tillskott och symtom
Brist på D-vitamin ger ofta diffusa symtom och kan ibland förväxlas med till exempel fibromyalgi och kronisk trötthet. Därför är det bra om du själv håller koll och kontaktar läkare om du misstänker att du har symtom på D-vitaminbrist. Om dina nivåer av D-vitamin är för låga kan du behöva behandling för D-vitaminbrist.
Mat med D-vitamin
• Ägg
• Kött
• Berikade mejeriprodukter
•Fisk som lax, abborre, gös, sill och makrill.
•Svamp som kantarell, trattkantarell och karljohanssvamp.
Ät D-vitamin som tillskott – men överdosera inte
Det kan vara bra att ta D-vitamin som tillskott. Läs noga på förpackningen och överdosera aldrig. Det kan leda till hyperkalcemi, vilket innebär att blodet tar upp för mycket kalcium vilket i sin tur kan leda till njursvikt. Men risken att drabbas är minimal.
Så får du i dig tillräckligt D-vitamin
Den viktigaste källan till D-vitamin är solen. Under sommarhalvåret rekommenderas vi vara ute i solen en kvart om dagen, utan solskydd och med bar hud. Men ju mörkare hud du har, desto mer sol behöver du för att komma upp i tillräckliga nivåer av D-vitamin. Under vinterhalvåret räcker solen inte till för att ge oss tillräckligt av det viktiga vitaminet.
Symtomen är ofta diffusa
Symtomen på D-vitamin- brist är ofta diffusa, men vanliga tecken är trötthet, retlighet, koncentrationssvårigheter och smärtor i muskler, leder och skelett. Man kan även få muskelkramper, domningar i händer och fötter och på sikt benskörhet.
Alla kan drabbas av D-vitaminbrist
Alla kan drabbas av D-vitaminbrist, men vissa grupper löper större risk än andra. Gravida som inte äter D-vitaminberikad kost eller bär heltäckande kläder riskerar att få brist. En annan riskgrupp är äldre, särskilt de som tillbringar lite tid utomhus. Överviktiga har också ofta brist på D-vitamin. Det finns flera teorier bakom detta.
En teori är att D-vitamin, som är ett fettlösligt vitamin, kan bindas upp i fettväven hos de överviktiga och därmed bli otillgängligt för kroppen. Bristen kan också bero på för lite solljus, eftersom D-vitamin produceras i huden vid solbestrålning och överviktiga tenderar vara ute mindre än normalviktiga. En annan grupp som har lättare att drabbas är veganer eftersom de inte äter D-vitaminrika livsmedel som fet fisk och ägg.
Hur mycket D-vitamin behöver vi?
Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag får i oss tio mikrogram D-vitamin. För personer över 75 år och de som inte exponeras så mycket för solen ligger nivån på 20 mikrogram om dagen. Som jämförelse innehåller 100 gram abborre 20–30 mikrogram D-vitamin, 100 gram ägg innehåller två mikrogram.
Brist hos barn kan leda till engelska sjukan
• D-vitamin tas upp via tunntarmen och görs i levern och njurarna om till den form av D-vitamin som vår kropp kan använda sig av. Det färdiga vitaminet kan lagras både i skelettmuskulatur och i fettvävnaderna.
• D-vitamin behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium i tarmen och bygga upp och upprätthålla ett starkt skelett. Långvarig och svår brist kan hos barn leda till rakit, engelska sjukan. Symtomen är ett mjukt och missformat skelett. Även hos vuxna kan långvarig D-vitaminbrist leda till ett svagare skelett.
• Svår D-vitaminbrist är ovanlig i vår del av världen men måttlig brist, som inte ger några symtom, är förmodligen ganska vanligt under vinterhalvåret. Speciellt i länder som Sverige där vi har mörka och kalla vintrar.
• Det går att testa med blodprov ifall man har D-vitaminbrist, men det kan hända att du får stå på dig och själv be din läkare att få ta ett test.
• Förmågan att bilda D-vitamin minskar med ökande ålder.