Coronapandemins slut: 4 möjliga scenarier
När kommer coronapandemin att vara över? Det är frågan många av oss ställer oss nu, och frågan många experter får. Men ingen vet säkert, även om kvalificerade gissningar dyker upp här och var.
– Det värsta borde vara över till sommaren, tror jag, säger till exempel Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys och professor på Karolinska Institutet, i tv-programmet Efter fem.
Ett som är säkert är i alla fall att det kommer att få ett slut – något som är positivt i sig. Men hur det kommer att gå till, vad som händer med viruset, finns det flera olika teorier om.
Här listar vi fyra möjliga framtida scenarier för hur coronavirusets framfart får ett slut.
1. Flockimmunitet
De som redan har haft covid-19 eller blivit vaccinerade (då ett vaccin tagits fram), skyddar alla andra som inte varit sjuka eller kan vaccineras. Det här är en av de mest troliga scenarierna, tror Matti Sällberg.
– Vi vet inte säkert ännu, men bara det att behandlingarna blir bättre, och att vi har en väldigt, väldigt lugn spridning, och att vi försöker skydda riskgrupperna, det gör att vi kan uppnå en flockimmunitet på ett så säkert sätt som möjligt, säger han.
Enligt honom skulle det räcka om 50-60 procent av Sveriges befolkning hade haft covid-19 för att vi skulle kunna anse oss ha en flockimmunitet, något han tror vi kan ha nått vid sommarens början. Det kan jämföras med mässling, där det behövs omkring 80 procent, då mässlingsviruset är betydligt mer smittsamt.
2. Blir ett säsongsvirus
På längre sikt skulle det kunna bli så att coronaviruset anpassar sig mer efter människan och blir ett klassiskt förkylningsvirus. Troligtvis i en mycket mildare form än dagens coronasmitta, eftersom många av oss kommer att ha antikroppar som hjälper till att bekämpa den.
Det här är vad som hände med både Spanska sjukan och svininfluensan – de gick från att vara pandemivirus till att bli säsongsinfluensor.
Därför fungerar tvål så bra mot virus:
Enligt Gunnveig Grødeland, som forskar på immunologi vid norska Rikshospitalet, är det en fördel för viruset att inte vara så farligt för människor.
– Generellt kan man säger att det från virusets synpunkt aldrig är någon fördel att orsaka en allvarlig sjukdom som eventuellt tar livet av värden, säger Grødeland till norska Verdens Gang.
Men Matti Sällberg tror inte att det blir slutet på den här pandemin:
– Ett sånt scenario är kanske tio år bort skulle jag gissa.
3. Utrotas med vaccin
Ett mindre sannolikt, men ändå hoppfullt scenario, är att vi lyckas utrota viruset med hjälpa av vaccin, läkemedel och isolering. Det stora problemet här är att smittan spridit sig så brett globalt, och vissa länder har mer resurser till virusbekämpning än andra. Att bara utrota viruset i enstaka länder räcker tyvärr inte för att knäcka viruset.
Här är vaccin det stora hoppet, när vi väl lyckas få fram ett som är bevisat effektivt och utan farliga biverkningar.
Smittkoppor är ett exempel på en sjukdom vi lyckats utrota med hjälp av vaccin. Med polio har vi varit väldigt nära, men på grund av krig och konflikter i världen har antalet poliodrabbade ökat igen de senaste åren, bland annat i Syrien. Detta på grund av att det är svårt att få fram vaccinsprutorna till de som behöver det mest.
4. Dör ut av sig självt
Det här är vad som hände i den förra coronaepidemin, med viruset SARS-CoV-1, som bröt ut i Kina 2002. SARS muterade och blev mer dödligt – men samtidigt blev det mindre smittsamt. Det utrotade på så sätt sig självt.
SARS-CoV-1 och SARS-CoV-2 (det nuvarande coronaviruset) är till 85 procent lika i sitt DNA, men det finns ändå stora skillnader.
Med SARS kunde man se att nästan alla som var smittsamma uppvisade symtom, men med covid-19 rapporteras att många smittade bara får milda symtom eller i princip inga symtom alls. Hur smittsam man är som symtomfri eller innan symtom brutit ut är oklart, men det är inte säkert att det räcker att isolera personer som är uppenbart sjuka för att stoppa smittan.
– För att viruset skulle dö ut innan vi får ett vaccin skulle folk i hela världen behöva genomföra ytterst strikt isolering över lång tid, Och det kommer enligt min mening inte att vara genomförbart, säger Christine Hanssen Rinaldo, professor i virologi till Verdens Gang.
Inte heller Matti Sällberg tror att det här är en trolig utgång av coronapandemin som råder nu, utan i så fall skulle det vara på en väldigt lång horisont, menar han.
Även influensaviruset Asiaten som härjade 1957–1958 muterade, men till en mildare variant, och försvann sedan. Forskare vet ännu inte hur det gick till.
Källor: Efter Fem, Verdens Gang
Foto: Unsplash
