Lästips:NYTT! Korsord Träning och motion När hjärtat sviker Psykologi Mag- och tarmproblem Sömnproblem

Cancerläkaren: Därför drabbas allt fler av bröstcancer

13 sep, 2017
author Marina Nilsson
Marina Nilsson
Bröstcancer
Risken är en på tio att du får bröstcancer innan 80-årsdagen. Med så skrämmande statistik frodas förstås myterna. Här reder vi ut vad vi faktiskt vet om orsakerna till tumörerna.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Drick rödbetsjuice. Släng din vanliga deodorant. Stressa inte! Och undvik för allt i världen socker i kosten …

Det går knappt att öppna en tidning utan att hitta en ny notis om vad som ökar eller minskar risken för cancer. Berättelser om patienter som med hjälp av särskild kost fått sin tumör att krympa till ingenting är särskilt populära.

På andra sidor stormar kritiken mot traditionell cancerbehandling och dess ofta svåra biverkningar. Med så många olika röster om saken – vem ska man tro på?

Få nyhetsbrev från Allas – helt gratis!

Få nyhetsbrev med massor av tips på rolig läsning, spännande nyheter inom hälsa och relationer, goda recept och mycket mer till din e-post varje vecka. Nyhetsbrevet är helt gratis!

Niklas Loman är onkolog, överläkare och diagnosansvarig för bröstcancer på Skånes universitetssjukhus och har med sin långa erfarenhet lite distans till nyheter som: ”Åt 2 kg morötter om dagen och blev fri från sin cancer!”

– Det är förstås roligt att det blev så, men man måste vara extremt försiktig med vilka slutsatser man drar om morötterna. I riktig cancerforskning skulle man låtit 1 000 personer med cancer äta 2 kg morötter om dagen, och 1 000 andra personer med cancer utesluta morötter. Sedan jämföra utfallet. I de här enskilda fallen vet vi ju inget om de övriga omständigheterna. Om personen samtidigt fick cytostatika eller blev opererad så spelar det förstås in, säger han.

Hormoner är en risk

Så vad vet vi om orsakerna till bröstcancer?

– De stora riskfaktorerna handlar om östrogen- och progesteronbildningen i kvinnokroppen. En kvinna som hinner med många menstruationscykler i livet har en ökad risk för att drabbas, jämfört med en kvinna som till exempel börjar menstruera sent eller kommer i klimakteriet tidigt, och som dessutom gärna får flera barn och ammar länge. Rent krasst, vill man minska risken för att drabbas av bröstcancer så ska man alltså helst få sitt första barn i 18-års- åldern, och sedan få barn vartannat år fram till 35, och därefter gärna operera bort äggstockarna, säger Niklas Loman.

Annons

De riktigt stora cancerriskerna är alltså ganska svåra att göra något åt. Därmed inte sagt att inte livsstilsfaktorerna spelar in.

– Många av hälsoområdena går hand i hand, så alla tjänar på en livsstil där man försöker minska sin risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Men att det blir fler som får bröstcancer tror jag framför allt har med det ökade hormontrycket att göra. Efter hand som kosten blivit mer näringsrik har flickor börjat menstruera tidigare än förut. Tidigare var man också väldigt frikostig med att skriva ut hormonersättning i samband med klimakteriebesvär, och det kan förklara den ökning av cancerfall vi hittar bland kvinnor i åldrarna 55 till 70, säger Niklas Loman.

Så undersöker du dina bröst efter cancerBrand logo
Så undersöker du dina bröst efter cancer

Så undersöker du själv dina bröst efter cancer

Dödsfallen minskar

Även om man hittar fler fall av bröstcancer i dag, så är behandlingarna mer effektiva och antalet som dör av sin cancer minskar faktiskt. Framför allt har införandet av medicinen Herceptin varit framgångsrikt för vissa typer av bröstcancer med tidigare allvarlig prognos.

Att man i dag även ger cytostatika till patienter som egentligen har en ganska bra prognos, just för att kunna fånga upp de fåtal i gruppen som kommer att ha oturen att få ett återfall, påverkar också cancerstatistiken positivt. Men samtidigt växer kritiken bland dem som får biverkningar av sin medicinering, till exempel hjärtsvikt och lymfödem.

– Det största problemet med onkologisk behandling är ju att det är väldigt svårt att säga vem som kommer att drabbas av ett allvarligt återfall, så därför behandlar man hela gruppen lika. Men vi är mycket medvetna om det här problemet och jobbar hela tiden med att försöka hitta bättre instrument för att välja ut vem som ska få cytostatika. Samtidigt är det helt odiskutabelt så att antalet patienter som blir botade blir större om man ger cytostatika till gruppen, än om man inte ger det, konstaterar Niklas Loman.

Annons

Så minskar du risken att drabbas av cancer!

● Gå på dina mammografiundersökningar. De skyddar inte mot cancer, men leder till att fler fall hittas när prognosen fortfarande är gynnsam. Var också uppmärksam på dina bröst mellan undersökningarna.

● Bli inte överviktig. Fetma gör att levern blir sämre på att bryta ner östrogen.

● Var fysiskt aktiv. Regelbunden träning har på sistone uppmärksammats som en mycket viktigare skyddande faktor än vad man tidigare förstått.

● Överanvänd inte hormoner, till exempel i övergångsåldern.

Läs också: Bodil efter bröstcancern: Hur skulle jag kunna träffa en man igen?

Vad ökar risken för bröstcancer – egentligen?

Cancerläkaren Niklas Loman besvarar några vanligt förekommande uppfattningar.

Stress?
– Frågar man vem som helst, ”hur har ditt liv sett ut de senaste åren?”, så hittar man ju svåra saker, och en del är ju övertygade om att ”jag har fått cancer för att jag har varit deprimerad”. Det pågår visserligen forskning där man försöker undersöka hur stress- hormoner kan kopplas till cancerutveckling, men detta är ett väldigt kontroversiellt område där det är viktigt att inte skuldbelägga. Ingen ska känna ”jag har fått cancer för jag har inte varit tillräckligt glad”, för så kan man absolut inte säga! Cancerutvecklingen i en cell är väldigt komplex. Det är många saker som har gått tokigt när det väl har blivit cancer.

Deodorant med aluminiumklorid?
– Vad jag vet är detta helt ofarligt och inget man ska vara rädd för alls.

Socker?
– Det finns patienter som starkt känner att de vill utesluta socker i kosten, och även om jag inte vet att det finns någon studie som visar att en sockerfri kost minskar risken för återfall, så tycker jag alltid det är positivt när patienten visar eget driv.

Annons

Hormonersättning vid klimakteriebesvär?
– Förr var man väldigt fri kostig med att skriva ut extra hormoner. I dag är rådet att bara använda det om man har besvär med vallningar, och ha siktet inställt på ”inte längre än fem år”.

P-piller?
– Det finns en liten riskökning för bröstcancer medan du äter p-piller och ett par år efter, men bröstcancerrisken i vanliga p-pilleråldrar är ju så väldigt låg från början, så om risken i stället för 1,0 % blir 1,1 % så spelar kanske det inte så stor roll? Ett kortvarigt bruk av p-piller i den åldern då det är relevant ska man inte vara rädd för.

Läs också: Eliza var gravid och fick bröstcancer: Sirid räddade mig

Lite statistik om bröstcancer

● År 2015 upptäcktes 9 382 bröstcancerfall hos kvinnor i Sverige, vilket gör det till kvinnans vanligaste cancersjukdom. Antalet fall ökar något varje år.

● Medianåldern vid insjuknande i bröstcancer är drygt 60 år. Mer än 80 procent är över 50 år när de drabbas. Bara cirka 2,5 procent av bröstcancerfallen beror på ärftliga mutationer.

Bilden visar olika tecken på bröstcancer

● Cirka 1 500 kvinnor dör årligen i bröstcancer (4 kvinnor varje dag).

Källa: Socialstyrelsen & Cancerfonden

Annons