Blossom Tainton om sina svåra klimakteriebesvär

I fyra års tid kämpade Blossom Tainton Lindquist för att försöka klara sig igenom klimakteriet utan att ta hormoner. Men till slut gick det inte.

– Det var som en omvänd pubertet. Jag var upp och ner i humöret och hade vallningar. Först fick jag en sorts ångestkänsla och sedan kom vallningen som om man bara tryckte på en knapp. Det var faktiskt skrattretande, säger hon och ler.

Att det var klimakteriet förstod hon direkt. Mensen hade kommit och gått och när den till slut varit helt borta i ett år, så var det uppenbart. Men det värsta var ändå inte vallningarna. Både humöret och sömnen påverkades svårt.

Läs också: Nu slipper Maria vallningar, irritation och dålig sömn

– Jag blev melankolisk och drog mig undan och jag blev nostalgisk. Jag som aldrig varit sådan. Men helt plötsligt ville jag gå på klassträff och komma tillbaka till hur det var då. Det var konstigt. Jag sov dåligt och det var väldigt jobbigt. Jag är ju farmor till tre barnbarn och jag ville vara en glad och pigg farmor, inte en trött och sur.

Dåligt minne

Blossom är utbildad ayurvedisk hälsorådgivare vilket betyder att man utgår ifrån sin kroppstyp när man bestämmer vilken kost och träning man ska praktisera. Alltså provade Blossom precis det. Hon höll sig till ayurvediska regler och provade både kosttillskott och akupunktur.

– Allting fungerade ett tag, men jag föll alltid tillbaka i mina humörsvängningar och vallningar. Jag blev trött och dessutom hade jag teflonhjärna som gjorde att jag glömde saker hela tiden och det är inte likt mig, säger Blossom.

Hon började forska på klimakteriet och vad man kunde göra och insåg snabbt att det var en veritabel djungel av information. Ju mer hon läste, desto snurrigare blev det.

Läs också: Barnmorskan Mia Lundin vill öppna hormonklinik för kvinnor

– Många läkare och gynekologer säger emot varandra. De förespråkar olika behandling och har olika teorier om hur man ska göra. Jag frågade min gynekolog om jag kunde få bioidentiskt hormon, alltså hormon som vi redan har i kroppen, men det ville hon inte ens diskutera. Hon tyckte att jag skulle prova syntetiska. Då bytte jag gynekolog. Det kändes väldigt mossigt.

Vallningarna försvann

Eftersom Blossoms mormor hade drabbats av bröstcancer var hon inte intresserad av de syntetiska hormonerna som kanske kunde påverka henne negativt. Egentligen var hon inte intresserad av de bioidentiska heller, hon hade någon tanke om att det här skulle hon klara av och kunna låta kroppen ta hand om. Men i längden blev det ohållbart att inte kunna sova och vara nedstämd, så hon fick tänka om.

När det gått fyra år orkade hon inte längre. Att inte känna igen sig själv blev för svårt och hon fick plåster med bioidentiskt hormon, för det finns givetvis.

– Jag märkte skillnad fort, det var påtagligt. Mina vallningar försvann direkt. Humöret blev bättre och jag sov som vanligt igen. Jag kände igen mig själv, jag var den pigga, glada personen som jag vanligtvis är. Det var väldigt skönt!

Hon byter plåster två gånger i veckan och ett tag försökte hon sänka dosen hormon i plåstret men då kom symtomen direkt tillbaka.

– Man får ju fråga sig hur jävligt man vill ha det? Jag ifrågasätter allt, men jag insåg att jag var tvungen att ta de här hormonerna för att fungera. Jag ville inte, men jag orkade inget utan dem.

Hitta sin egen väg

Att läkare och gynekologer verkar vara så dåligt informerade kring hur man kan behandla klimakteriet tycker hon är upprörande. Det finns massor med alternativ till hormonplåster – både kosttillskott, olika behandlingar, träning och att lägga om sin kost. Men det pratas inte så mycket om det.

– Självklart ska man prova andra saker och kanske kan man hitta ett sätt att slippa både klimakteriebesvär och hormoner. Jag kunde inte det, så jag får fortsätta med plåster just nu.

Men träning och kost har en stor del i hennes liv och hon kör både periodisk fasta och olika typer av träning för att må bra.

– Just nu har jag problem med artros i ett knä så jag kan inte ge mig ut och springa, men jag hoppas kunna göra det igen.

Men alla måste hitta sin träning och sitt sätt.

Till hösten ska hon ta med sig kvinnor över femtio på träningsresa. Hon har kallat resorna för ”Fab 50 – Stay stronger longer” för att hylla kvinnan.

– Jag har träffat många som säger att när de blivit sextio så är de starkare, piggare och snabbare än någonsin. Sådan vill man ju vara! Jag tror att om vi får ordning på det här med klimakteriet och hittar vår egen väg så blir det bra och vi kan bli fantastiska sextioåringar, sjuttioåringar och åttioåringar också!

Alla får inte besvär

Någonstans mellan 47 och 52 års ålder går kvinnor in i klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas. Det innebär att ägganlagen i kroppen är slut och att kvinnor inte längre är fertila och kan få barn. I och med att ägganlagen förvinner så minskar också produktionen av hormonet östrogen i kroppen som påverkar många organ. En del får då klimakteriebesvär medan andra inte märker någonting.

Bioidentiska hormoner

Bioidentiskt östrogen och bioidentiskt progesteron tillverkas av läkemedelsföretag i laboratorier av extrakt från vissa växter som modifieras så att det ser likadant ut som kroppens egna hormoner. Därför känner kroppen igen det och det ger inga biverkningar.

I Sverige används numera bioidentiskt östrogen. Bioidentiskt progesteron i form av vagitorier kan skrivas ut av läkare och finns på apoteket (Crinone) men vill man få det i tablettform (Utrogest) krävs att gynekologen skriver till Läkemedelsverket och ber om en licens, trots att det är godkänt i flera andra länder i Europa samt USA.

Text: Jessika Devert
Foto: Solna Fotostudio, IBL/Shutterstock