Blödande tandkött kan leda till tandlossning

Om du skulle ha ett sår stort som en handflata på kroppen, skulle du inte göra något åt det då? Tandhygienisten Sofie Cronholm, även universitetsadjunkt på Tandvårdshögskolan i Malmö, har precis mycket pedagogiskt förklarat vad ett vanligt fall av tandköttsinflammation egentligen betyder för kroppen.

För om tandköttet blöder när man petar på det, och tandläkaren kan mäta att du har tandfickor som är fem millimeter djupa, och det finns 28 tänder i munnen plus eventuella visdomständer. Ja, då blir det sammanlagt en inflammerad såryta som är nästan lika stor som en handflata. Inte så konstigt att dålig munhälsa är kopplat till en mängd andra sjukdomar, som både diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Hela kroppen drabbas nämligen när bakterierna från tandköttsfickorna vandrar vidare ut i blodet. En svensk studie visade till exempel att risken för att få en hjärtinfarkt ökade med hela 30 procent för patienter med en tandlossningssjukdom.

– Det börjar med plack, som är den vitgula beläggning som fastnar vid tandköttskanten. Det består av bland annat matrester men även av bakterier från saliven som helt normalt cirkulerar hos alla människor. Fenomenet är alltså helt naturligt, men problemet uppstår när placken får ligga kvar. Då kommer kroppen att försvara sig genom en inflammation, förklarar Sofie.

Fluor hjälper inte mot tandköttsinflammation

Vanliga tandproblem – så förebygger och behandlar du dem

Läs mer

Som alltid när man pratar om tandvård är det lite ”grekiska” inblandat. Det vet alla som suttit bakåtlutad i stolen och konstaterat att det är inte mycket man förstår av samtalet. Men vår tandhygienist betonar att det är viktigt att hålla isär begreppen. Karies, hål i tänderna, är en sak. Det uppstår när bakterierna på tänderna bildar syror som gradvis löser upp emaljen. Mot det hjälper fluor, till exempel i form av tandkräm eller munskölj med 0,2 procent fluorhalt.

Gingivit, tandköttsinflammation, är något helt annat. Då har bakterierna hamnat på tandköttskanten i stället och börjat angripa mjukvävnaderna som ger stöd åt tanden. Inflammationen går att häva, men fluor gör inte alls något mot den här sjukdomen, utan det är bara mekanisk rengöring som gäller mot detta oerhört vanliga tillstånd.

– Runt 60 procent av befolkningen har en pågående tandköttsinflammation som bland annat märks genom att tandköttet blir mer lättblödande, är rödare till färgen och man kan ibland också ha dålig andedräkt, berättar Sofie.

Obehandlad gingivit kan leda till tandlossning

Och att bara tandborsta hjälper inte, inte ens om du äger en mycket exklusiv eltandborste som i sin marknadsföring verkar kunna komma åt överallt. I stället är det tandtråd, tandstickor och mellanrumsborstar som gäller, och gärna en mer professionell rengöring hos tandhygienisten. Obehandlat kan gingivit annars på sikt leda till parodontit, tandlossning. Alltså att man tappar tanden.

Sluta gnissla tänder – sov bättre och slipp huvudvärken

Läs mer

– Vi vet att 40 procent av befolkningen är extra känsliga för plack vid tandköttskanten så dessa kommer att utveckla parodontit, med enstaka djupa fickor. Och av dessa 40 procent så är det i sin tur 10 procent som utvecklar så kallad grav parodontit, med hög risk att tappa tänderna.

Men även om det har börjat gå åt det hållet, och även om en tand till och med börjat kännas lite lös, så går det att vända utvecklingen och till och med få en lös tand att bli stabil igen.

– Under förutsättning att man först går till tandläkaren och därefter sköter sin egenvård. På samma sätt som man kan leva ett bra liv med diabetes typ 2 om man sköter sig, så kan man ha ett friskt liv fast att man lever med en tandlossningssjukdom, summerar Sofie Cronholm.

Så sköter du dina tänder på bästa sätt

Borsta två gånger om dagen

Borsta tänderna två gånger om dagen. Använd två centimeter fluortandkräm, och skölj INTE munnen med vatten efteråt. Då förlorar du den skyddande effekten mot karies som tandkrämen har gett dig. Lär dig också den borstteknik som gäller för just din borste. Man borstar till exempel inte på samma sätt med en eltandborste som med en manuell tandborse.

Rengör mellan tänderna

Ny studie visar att många borstar tänderna på fel sätt

Läs mer

Rengör sedan mellan tänderna en gång per dag, med det verktyg som din tandhygienist rekommenderar. Är du lite yngre, och har lite mer trångt mellan tänderna, så kanske tandtråd är bästa alternativet. Är du äldre och har upplevt att tandköttet dragit sig tillbaka lite och lämnat ett större mellanrum, så kan en tandsticka eller mellanrumsborste vara bättre. Din tandhygienist vet!

Munskölj med flour

Munskölj? Om du har problem med karies så kan fluorskölj med 0,2 procent fluorhalt vara bra, men inte i samband med tandborstningen. Då sköljer du bara bort det skydd du redan har fått från tandkrämen, så skölj efter lunchen i stället! Mot tandköttsinflammation finns det däremot inga bevis på att munskölj hjälper. Mekanisk rengöring är vad som gäller.

Samband mellan munhygien och demens

• En amerikansk studie följde 5 468 äldre personer under 18 års tid. När studien startade var alla demensfria, men när den avslutades hade 1 145 fått en demensdiagnos. Utifrån resultatet kunde man se intressanta samband mellan munhygien och risk för demens, särskilt bland kvinnorna. Bland dem som borstade tänderna mer sällan än en gång per dag blev 27 procent dementa och bland dem som borstade tänderna minst en gång per dag blev 22 procent dementa.
• I andra studier har man också hittat samma bakterie som ger tandlossning i hjärnan hos människor med Alzheimer. När man obducerade patienter med sjukdomen kunde man se att tandlossningsbakterien porphyromonas gingivalis fanns i 51 av de 53 hjärnor som undersöktes.

Av Marina Nilsson

Foto: TT