Biologiska läkemedel hjälpte mot min ledgångsreumatism

Första gången Annette Bjernevald, 56 år, hörde talas om biologiska läkemedel var i tv-stjärnan Oprah Winfreys program.

– Jag kände direkt att jag måste pröva, minns Annette.

Annette hade flera gånger bett läkarna om att få slippa de äldre långtidsverkande icke biologiska medicinerna, som hon tagit i olika kombinationer. Medicinerna höll sjukdomen i schack men biverkningarna var förödande. Bland biverkningarna fanns svår diarré – och det drabbades Annette av.

– Värken har jag kunnat leva med, men biverkningarna av medicinerna har nästan tagit död på mig, säger Annette, som bor i Hökarängen i Stockholm.

Annette fick sin diagnos våren 2009. Trots att hon uppvisade de klassiska symtomen svullna fingrar och ömmande fötter föll det henne aldrig in att hon hade ledgångsreumatism.

– Jag gick länge omkring med mina symtom i tron att de var sviter efter en blodförgiftning och snart skulle försvinna, minns Annette. Men tvärtom blev värken och svullnaden värre.

Blev sämre av medicinerna

Ett blodprov bekräftade läkarnas misstankar – Annette hade fått ledgångsreumatism och påbörjade medicinering några månader senare. Något som inte visade sig vara helt lätt…

– Jag prövade tre olika mediciner, men jag tålde inga av dem utan blev i stället allt sämre.

Annette har svårt att hålla tillbaka tårarna när hon beskriver år av laborerande med mediciner.

– Gång på gång försökte jag få läkarna att inse att medicinerna inte fungerade och att jag borde få biologiska läkemedel men de sa bara att det är biverkningar som kommer att gå över.

Men biverkningarna gick inte över och Annette, som tidigare varit en social person, började isolera sig alltmer. Och eftersom hon inte lyckades behålla någon mat rasade hon i vikt.

– Jag förstår inte att man inte lät mig få byta medicin. Allt rann igenom mig, så jag var helt slut.

Blev långtidssjukskriven

Med så tuffa biverkningar och en sjukdom som fortsatte accelerera orkade Annette till sist inte gå till jobbet som tunnelbaneförare på Storstockholms Lokaltrafik. Ett jobb hon verkligen älskade. I stället blev hon långtidssjukskriven för sin reumatism. Det var en tung tid.

– Det fanns stunder då jag allvarligt funderade på att avsluta allt. Jag var helt slut, både i kropp och själ.

I ett sista desperat rop på hjälp tog Annette kontakt med sin arbetsgivare som såg till att hon fick komma till Reumatologkliniken i Stockholm och läkaren Veronika Bushati.

Och nu fick Annette äntligen frågan hon väntat så länge på.

– Hon undrade om jag inte ville prova ett biologiskt läkemedel, förklarar Annette och ler.

Inga biverkningar

Det har nu gått drygt ett halvår sedan Annette började med det biologiska läkemedlet Roactemra och livsgnistan återvände.

– Roactemra har varit räddningen för mig. Tidigare grät jag av uppgivenhet varje gång jag gick till doktorn, i dag är det bara glädjetårar! Jag lever ett fullkomligt normalt liv.

Att hon kan arbeta som alla andra igen betyder oerhört mycket. Annette har jobbat i 14 år som tunnelbaneförare och stortrivs med jobbet. Hon är dessutom på god väg att återta sina förlorade kilon.

– När det var som värst vägde jag knappt 48 kilo, men nu har jag gått upp till drygt 52. Fast jag har en bit kvar till standardvikten 57 kilo.

Medicinen får hon via dropp en gång var fjärde vecka. Den ger inga biverkningar och, bäst av allt, magen har lugnat ner sig.

– Jag har inte varit sjukskriven en enda sekund sedan jag började med Roactemra och jag kan gå ut och träffa mina vänner utan att behöva tänka på var toaletten ligger, säger Annette och ögonen glittrar.

Specialisten: Med nya läkemedel kan vi hjälpa allt fler

Veronika Bushati, specialist i reumatiska sjukdomar på Reumatologkliniken i Stockholms city, svarar på frågor om ledgångsreumatism och dess behandlingar.

Hur många lider av ledgångsreumatism? 

– Cirka 0,5–1 procent av svenskarna.

Vilka är symtomen?

– Svullna ömmande leder, framförallt i fingrar och fötter, stelhet och trötthet.

Bakomliggande orsaker?

– Det är en kombination av arv och miljö där det enda vi säkert kan säga är att det finns ett samband med rökning och att det är vanligare hos kvinnor och bryter ut kring 50-årsåldern.

Hur ställs diagnosen?

– Genom blodprovstagning undersöks den ärftliga benägenheten, men det är också viktigt att väga ihop symtom, ledinflammationer och sänka samt specifika antikroppar. Har patienten antikroppar mot reumatism är sannolikheten 97 procent att utveckla sjukdomen. Även röntgen kan bidra till diagnos.

Vilka behandlingar finns det? 

– Behandlingen skräddarsys för varje enskild patient eftersom varje patient har sitt eget immunsystem. Äldre läkemedel har lika god effekt hos en del av patienterna, men när sjukdomen är högaktiv brukar vi ordinera metotrexat, antingen som enda behandling eller så kan det kombineras med ett biologiskt läkemedel för att bromsa inflammationen tidigt i förloppet.

Vad kan man säga om biologiska läkemedel?

– Biologiska läkemedel har förändrat behandlingen av ledgångsreumatism så att patienterna i dag kan bli symtomfria. Det finns en stor grupp där Roactemra är det senaste medlet. Det är också det enda medlet som har lika bra effekt i monoterapi, dvs utan metotrexat, och är därför ett väldigt bra alternativ för patienter som t ex Annette som inte tål det. Roactemra har få biverkningar.

Vad händer inom forskningen?

– Det kommer ytterligare medel inom gruppen anti-TNF och även preparat som kallas biosimilars och som liknar de biologiska läkemedlen men som kan bli lite billigare.

Hur ser framtiden ut?

– Eftersom det kommer allt fler mediciner kommer vi också att kunna hjälpa de allra flesta patienter ganska bra. Några botemedel har vi dock ännu inte, inte som jag känner till i alla fall.

Andra sätt att lindra? 

– Undvik rökning! Rörelse och träning anpassad efter hur du mår är alltid bra. Många förbättras av värme och en liten grupp blir faktiskt bättre av kyla.

Så fungerar biologiska läkemedel

Vid ledgångsreumatism angrips och inflammeras lederna av celler och olika molekyler från immunsystemet, där cytokiner är de mest kända. De biologiska läkemedlen verkar genom att blockera olika delar av inflammationen. Mabthera och Orencia hämmar celler. Enbrel, Humira, Remicade, Simponi och Cimzia blockerar cytokinen TNF och Roactemra blockerar cytokinen IL-6.

Mer grönt på tallriken

Hur stor betydelse har kosten för våra leder? Vid den senaste läkarstämman, där bland annat de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) presenterades, lyftes medelhavskosten fram, tillsammans med andra viktiga punkter:

*Fasta kan ge en kortvarig positiv effekt medan den pågår, men är inte bra på sikt vid ledgångsreumatism.

*Undvik extremdieter, t ex glutenfri vegankost eller LCHF. Kroppen behöver en allsidig kost när du är sjuk.

Ät mer av:

*Omättat fett (byt ut hårda fetter till mjuka).

*Grönsaker, frukt, bär, rotfrukter, ärter, bönor och baljväxter.

*Fisk, skaldjur, fullkorn, nötter och mandel.

Och mindre av:

*Rött kött, dvs nötkött och processade produkter.

*Det söta i maten, det ger bara tomma kalorier och övervikt.

Tänk på att…

…det är viktigt med en tidig diagnos! Ju tidigare du sätter in behandling vid ledgångsreumatism, desto bättre är förutsättningarna för att kunna behandla och lindra sjukdomen!

Av Katarina Arnstad Elmblad, Christina Mellberg
Foto: Stefan Nilsson

Läs också: Sjukgymnasten visar: 4 olika rörlighetsövningar