Behandlingar och alternativa behandlingar bröstcancer
Angelica Landgraff har bröstcancer. Hon har opererats och rekommenderades sedan cytostatika, eller cellgifter som det ofta kallas. Först motsatte hon sig det
totalt.
– Jag vägrade utsätta min kropp för det, för jag hade hört och läst om biverkningar och andra risker. Men efter någon månad kom tvivlet. Jag började läsa på och gick på föreläsningar, besökte
patientföreningar och rådfrågade flera onkologer. Och jag fattade mitt beslut: Jag ska ta emot all cancerbehandling som sjukvården kan erbjuda mig – och samtidigt ska jag köra mitt eget race med kost och träning som jag tror på.
Yoga viktigt redskap i kampen mot cancer
Angelica är mitt inne i sin behandling för en bröstcancer som visade sig vara snabbväxande HER2-positiv. Den har relativt hög återfalls- och spridningsrisk, och hon kommer också att få strålning och en ny operation där bröstet opereras bort.
Denna målinriktade efterbehandling ökar Angelicas chans att slippa återfall, eftersom man inte har hittat någon spridning via lymfkörtlarna.
Det är viktigt att släppa all prestation och lyssna på sin kropp
Under behandlingen är hon sjukskriven från sitt arbete som flygvärdinna och kabinchef. Hon bor i Stockholm, liksom hennes 27-åriga son.
– Jag älskar mitt jobb, men hälsa, kost och träning är mitt stora intresse. På 90-talet utbildade jag mig inom näringslära och jobbade extra som fitnessinstruktör. Jag hittade också yoga, som blivit en livsstil och ett synsätt. Yogan stärker mig, lugnar mig och helar mig och den är nu ett mycket viktigt redskap i min egen cancerbehandling.
Tagit hjälp av näringsexperter och cancerläkare
Under sina yogaresor har Angelica besökt Bali och Indien och lärt sig mycket om alternativa mediciner och behandlingar med till exempel örter och kryddor.
För att kunna kombinera alternativa behandlingar med vårdinsatserna så har Angelica tagit hjälp av olika näringsexperter och konsulterat sin cancerläkare.
– De guidade mig i vilken kost och vilka tillskott som är rätt och fel under cytostatikabehandlingen.
I början försökte hon äta strikt vegetariskt, men när hon började med cytostatikan och kortisonet kände hon att ämnesomsättningen ändrades.
– Jag blev orkeslös. Min kropp ville något annat. Jag har inte mått så illa, utan snarare blivit jättehungrig. Nu äter jag vad min kropp kräver av mig men håller min vegetariska kurs och utesluter kött.
Ägg och fisk äter Angelica men hon undviker socker och laktos helt. Hon gör gärna juicer och smoothies med frukt, avokado, banan, blåbär, spenat, kokosmjölk, honung och nötter. Omelett med spenat eller broccoli, eller lax och en sallad med råris och rödbetor, bönor och groddar är andra rätter som kan förekomma på hennes meny.
Diagnos, medicinering och biverkningar är olika för alla
– På kvällen är jag trött, under cytostatikakurerna vilar jag och sover mycket. Ofta förbereder jag god mat och färskpressade juicer de dagar som jag är piggare, jag portionsförpackar och fryser in.
Angelica har yogat nästan varje dag under sin behandling och styrketränar cirka 3-4 gånger i veckan. Hon motionscyklar och gör konditionsträning på gym varannan dag.
– Det jag berättar om här är bra för just mig. Ingen kvinna med bröstcancer eller annan svår sjukdom ska känna dåligt samvete för att de inte orkar eller vill vara aktiva på samma sätt som jag är nu. Diagnos, medicinering och biverkningar är olika för alla, säger Angelica.
Men hon anpassar också träningen, den är inte på samma nivå som i en frisk tillvaro.
– Det är viktigt att släppa all prestation och lyssna på sin kropp. Varje dag är olika och jag måste känna in hur och vad kroppen kan och vill just idag.
Sjukgymnastik och samtalsterapi mot cancer
Angelica går också varje vecka till en sjukgymnast som hjälper henne med smärtlindring, massage och akupunktur. Och hon har tackat ja till samtalsterapi.
– Just nu känner jag mig stark.Visst har jag biverkningar, torra slemhinnor, trötthet ibland, ont i huvudet och lite annat. Jag har fortfarande en lång och delvis okänd resa framför mig, men jag gör allt för att den ska bli så bra som möjligt. Behandlingen görs för att hjälpa mig och jag gör det jag kan och tror på för att jag och min kropp skall ta oss igenom starkare på andra sidan.
Skräddarsydd behandling vid bröstcancer
I en studie på Akademiska sjukhuset testas hur känsliga olika bröstcancertumörer är för olika läkemedel. Målet är att kunna erbjuda den mest träffsäkra behandlingen. Metoden som används, FMCA, gör det möjligt att svara på om tumören är känslig eller okänslig för en viss behandling.
Förhoppningen är att kunna skräddarsy behandlingarna på ett bättre sätt.
Många kvinnor med bröstcancer skulle kunna slippa cellgiftsbehandling efter operation. Med hjälp av gentester kan man ringa in vilken risk kvinnorna har för återfall, och vilka som skulle kunna klara sig lika bra utan cytostatika. I stället skulle de kunna få hormonbehandling, som har mindre biverkningar.
Gentester används redan en hel del i USA och det kommer framöver att användas i Sverige.
Behandling vid bröstcancer
Operation
Små tumörer opereras bort. Man gör också en lymfkörteloperation i armhålan för att se om någon spridning skett till lymfkörtlarna. Man kompletterar operationen med strålbehandling och i många fall behandling med en ”antiöstrogen” medicin. Vid större tumörer med spridning till lymfkörtlar gör man en större operation där hela bröstet och en del av lymfkörtlarna i armhålan opereras bort.
Strålbehandling
Dödar de cancerceller som kan finnas kvar i området efter operationen.
Cytostatika
Cytostatikabehandling, eller cellgifter, är vanligen kortare och effektivare än förr. Behandlingen ger biverkningar, men inte i den utsträckning som många tror. Illamåendet går att motverka och lindra. Vanligen ger man sex till åtta behandlingar med tre veckors mellanrum. Många upplever trötthet under behandlingarna och en hel del kvinnor får ett temporärt håravfall.
Antiöstrogener
Många former av bröstcancer är beroende av kvinnliga könshormoner, främst östrogen, för att växa. Därför använder man läkemedel som stoppar östrogenets effekt och hämmar tumörens tillväxt. Biverkningarna är relativt milda. För kvinnor med högre risk för återfall rekommenderas hormonbehandlingen i tio år.
Varför får just jag cancer?
Varför får jag cancer? Vad skulle jag ha gjort annorlunda? De frågorna får Mia Fahlén, överläkare och specialist inom bröstcancerkirurg, ofta.
– Svaret på de frågorna är: ingenting. Det är inte ditt fel att du drabbas av cancer. När det gäller den enskilda kvinnan går det inte att säga vad cancern beror på.
Orsaker till cancer
Hormoner
Den största riskfaktorn är hormonerna östrogen/gestagen. Man har sett en viss ökad risk hos kvinnor som får tidig mens, sen menopaus, få barn som de får sent i livet, har kort amningstid och många menscykler. Långvarig hormonbehandling vid klimakteriet anses också kunna påverka.
Alkohol
Nya studier visar att måttlig till hög alkoholkonsumtion kan öka risken för återfall hos kvinnor med tidigt upptäckt bröstcancer. En del forskare hävdar att vissa kvinnor kan ha medfödda defekter när det gäller att bryta ner skadliga ämnen. Då kan troligen de giftiga ämnena i tobaksröken påskynda utvecklingen av cancertumörer.
Övervikt
Man vet att övervikt hos kvinnor efter menopaus ökar risken något. Förklaringen kan vara att östrogen hos kvinnor som slutat menstruera främst bildas i fettvävnad. Fett runt magen verkar innebära större risk än fett runt höfter och lår.
Motion
Brist på fysisk aktivitet är en riskfaktor. WHO:s rekommendationer säger att 150 minuter fysisk aktivitet per vecka minskar risken för cancer, även bröstcancer. 4-7 timmar måttlig till intensiv träning per vecka kan minska risken för bröstcancer med upp till 30 procent.
Kosten
När det gäller kost är råden desamma som för all cancer: Ät mer baljväxter, frukt och grönt. Begränsa charkuterier och rött kött, fett och socker. Det finns inga vetenskapliga bevis för att socker i sig påverkar risk eller överlevnad vid cancer, men socker bidrar till övervikt, som ju ökar risken för flera cancerformer.
Överläkaren: Egenvård som komplement kan öka välmåendet
Vågar man som bröstcancerpatient föreslå alternativ behandling? Ja, men det bör bara användas som komplement till den vanliga vården. Och läkare ska respektfullt guida patienter som vill ta hjälp av egenvårdsmetoder.
Mia Fahlén är överläkare på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm, och specialist inom bröstcancerkirurg. Hon och flera andra cancerläkare varnar för att en del av deras patienter väljer en alternativ behandling i stället för den som erbjuds av sjukvården.
– Vi har sett tragiska fall där deras sjukdom hunnit sprida sig. De har gått från att ha en sjukdom som är botbar till en som är dödlig. Det är frustrerande för oss som läkare, när det finns effektiv och vetenskapligt beprövad behandling som ger kvinnan mycket större chans att överleva om hon väljer den.
Vilka argument har kvinnor för att vilja välja bort vanlig cancerbehandling, rädsla för biverkningar?
– Jag kan bara tala för mig själv och min klinik, men jag tror överlag att kvinnorna får nödvändig information. Det är ju så med biverkningar att man aldrig kan förutsäga vem som upplever dem kraftigt, och vem som knappast känner något alls. Generellt kan jag säga att en stor del av kvinnorna som behandlas med cytostatika tolererar det ganska bra, många kan arbeta i viss mån, säger Elisabet Lidbrink, överläkare på bröstmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Läkare ska vara pålästa
Elisabet Lidbrink menar att det också finns en mindre kategori kvinnor som misstror behandlingen.
– De har svårt att förstå att det är för deras skull vi erbjuder en kraftfull behandling, att det i många fall är för att rädda deras liv.
Behövs bättre bemötande?
– Det allra viktigaste budskapet är förstås att ingen av oss läkare eller sköterskor ska ha den djupt föraktfulla attityd till komplementär medicin som var vanlig förr. Vi måste acceptera patientens val men aldrig överge patienten.
– Vi ska lära oss fråga vänligt om våra patienter använder komplementär medicin, vi ska vara så pålästa att vi kan säga: det här är farligt för dig, det ska du inte ta för det kan interagera med din cancermedicin och försämra din prognos. För rent ut sagt så finns det en hel massa skräp på internet.
Alternativ behandling inte samma som kompletterande
Det är viktigt att skilja mellan alternativ och kompletterande behandling enligt Elisabeth Lidbrink. Att lägga till egenvård kan rent av vara en fördel.
– Det finns många så kallade komplementära behandlingsmetoder som ofta kan hjälpa kvinnorna att klara den onkologiska behandlingen bättre. Till exempel fysisk aktivitet och träning – jag brukar säga till kvinnorna att det sämsta du kan göra är att bara sitta still.
En studie vid Karolinska institutet har visat att dagliga promenader gjorde att kvinnor som behandlades för cancer upplevde minskad känslomässig stress, och en fysiskt starkare kropp.
Kombinerad styrke- och konditionsträning minskade tydligt symtom som trötthet.
Kostråd, massage, akupunktur, yoga, psykologisk behandling är andra komplementära metoder.
Vissa av dessa metoder erbjuds inom sjukvården.
– Detta ser vi bara positivt på under förutsättning att det inte påverkar den aktuella cancerbehandlingen negativt, säger Elisabet Lidbrink.
Fotnot: Vissa naturmedel/naturläkemedel kan försvaga, men ibland till och med förstärka effekten av en cancerbehandling så att fler biverkningar uppstår. Mer om detta kan du läsa i broschyren Om du funderar på alternativ och komplementär medicin, som går att ladda ner på internet, www.cancercentrum.se.
Många använder komplementär medicin
Minst vart fjärde cancerpatient använder komplementära metoder. Det visar en enkätstudie gjord av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland. De metoder som framför allt används är kosttillskott, växtbaserade läkemedel, avslappningsövningar, yoga och förändrade matvanor.
Av Susanna Hauffman
Foto: Birgitta Rydbeck, TT/Shutterstock