På väg in i klimakteriet, eller redan förbi? Här är bästa råden!
De individuella skillnaderna är enorma. Vissa kvinnor passerar klimakteriet utan symtom alls, medan runt 70 procent får mer eller mindre allvarliga problem. Cirka 30 procent har så svåra besvär att de behöver hjälp.
Så nej, hur vi mår under klimakteriet är varken lika eller rättvist och varför vissa har svåra symtom medan andra inte har det, vet ingen. Men det har inte med att göra om vi tidigare haft besvär av till exempel premenstruella syndrom, PMS, eller den svårare former PMDS (premenstruell dysforisk störning).
– Nej, det finns ingen sådan koppling, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi med särskild inriktning på reproduktionsmedicin och överläkare med medicinskt ansvar vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon är dessutom livmedikus åt kungahuset och aktuell som expert i SVT-produktionen Från savannen till Tinder.
Svettningar, vallningar och sömnproblem är de absolut vanligaste besvären i klimakteriet, men det finns mycket vi kan göra själva för att må bättre, menar Angelica. Här delar hon med sig av sina bästa råd för dig som är på väg in klimakteriet, mitt uppe i det, eller redan tagit dig igenom övergången.
FÖRKLIMAKTERIET:
”Humöret och mensen påverkas”
Men, vad är det mensen? Har den blivit knäpp?
Men lugn, allt är som det ska. Det första som händer i förstadiet till klimakteriet brukar nämligen vara att menscykeln påverkas, eftersom östrogenproduktionen börjar avta och ägglossningen störs. Typiskt är blödningstrassel med oregelbundna menstruationer och, oväntat nog, rikligare blödningar.
– Men det finns också de som har regelbunden mens och sedan aldrig mer, det finns alla varianter för de som närmar sig klimakteriet, säger Angelica och tillägger att det naturligtvis inte gäller de kvinnor som inte har mens på grund av p-piller eller hormonspiral.
Tecknen på menopaus
De första tecknen på en kommande menopaus kan visa sig redan fem år före, en tid då många inte tror att symtomen beror på klimakteriet.
– Ett väldigt vanligt symtom är att sämre sömn smyger sig på. Typiskt är en ytligare sömn, man blir mer lättväckt och får kanske någon vallning – oftast utan att man förstår vad det är. Det kan hända en gång och sedan dröja länge innan man känner något liknande igen.
Framför allt uppstår vallningarna vid stora temperaturförändringar, som efter en dusch.
– Svettningen kan komma så intensivt att man blir alldeles kladdig igen och får göra om hela duschprocessen, säger hon.
Se också: Det här händer i klimakteriet
Blir mer känslig i förklimakteriet
Och har du blivit känsligare, tar åt dig mer av kritik? Det kan ytterligare vara ett tecken på att du känner av det kommande klimakteriet.
– Klimakteriet påverkar humöret och man blir mer labil, faller lättare i gråt och är lite skörare generellt. Men det är jättestor individuell skillnad. En del märker inte alls av detta.
I den här fasen är det många kvinnor som känner sig mer stresskänsliga, en upplevelse som det är lätt att tillskriva jobbet, tillvaron, maken, svärmor eller något annat. Men det är ett typiskt symtom på denna stora, ostoppbara omställningen i kroppen. Som också kan innebära att du lättare går upp i vikt. Så att träna kondition och styrka regelbundet och äta bra är viktigt.
– Att ta hand om sig är ett sätt att få färre och lindrigare symtom, säger Angelica.
Träning kan motverka vallningar
Att träning gör stor skillnad är faktiskt bevisat vetenskapligt.
– Det kan motverka vallningarna och svettningarna. Under klimakteriet är temperaturregleringen i olag och den kan stabiliseras av fysisk aktivitet. Och det är bra att hålla normal vikt, eftersom övervikt ger mer symtom.
Ett oväntat symtom på den begynnande omställningen i kroppen kan vara hjärtklappning.
– Det beror på att östrogen stabiliserar vissa områden i hjärnan som styr blodtrycksregleringen och det är kopplat till temperaturreglering-en. Termostaten sätts i obalans. Då kan det bli både blodtrycksfall och emellanåt hjärtklappning. Enstaka episoder av hjärtklappning vid ex. oro är inte farligt, men återkommande besvär ska förstås kollas upp.
UNDER KLIMAKTERIET:
”Du märker snabbt om hormonbehandling hjälper”
När du når menopaus, då är du i klimakteriet. Men när det sker går bara att veta i efterhand. Definitionen är nämligen att du inte haft mens på ett år. Efter menopaus brukar klimakteriet fortsätta i ungefär fem år till.
– Men man behöver inte ha symtom hela den tiden, det kan variera under årens lopp, säger Angelica.
Torr hud och torra slemhinnor
Vissa kvinnor har stora besvär av humörsvängningar – vilket också kan påverka familjerelationerna – sömnstörningar, vallningar och symtom som torr hud och torra slemhinnor. Det sista kan också vara ett stort besvär vid samlag.
– Allt kommer successivt. Torra slemhinnor kan börja tidigt och det blir tyvärr sämre med tiden. Men det behöver inte betyda att man lider av det eller har besvär av det.
Sexlusten har dock inget tydligt samband med menopaus utan är lika individuell som i livet i övrigt, påpekar hon.
I den här fasen är också kosten och träningen viktigare än någonsin.
– I klimakteriet lägger du på dig vikt lättare och risken är att man plötsligt har tappat kontrollen och lagt på sig tio kilo, som sedan är svåra att gå ner igen.
Men varför sover vi då så dåligt i klimakteriet?
– Man vet inte varför. Men inte minst drabbar det dem som har vallningar och svettningar, som dessvärre kan vara mer uttalade nattetid. Men sömnproblemen kan vara direkta effekter av den ytligare sömnen. Många av de basala funktionerna i kroppen som styrs av hjärnan kan påverkas av östrogen.
Så egentligen är allt uppochnedvänt och många viktiga funktioner i kroppen är påverkade under klimakteriet. Men det finns lindring att få: hormonbehandling är extremt effektiv. Och det oavsett när man börjar, påpekar Angelica:
De allra största hälsovinsterna sker om du börjar i nära anslutning till menopaus
– Men de allra största hälsovinsterna sker om du börjar i nära anslutning till menopaus, så vänta inte för länge. Och du märker ganska snabbt om det hjälper. Efter ungefär tre månader har du uppnått maxeffekten. Men – börja inte eller nystarta medicineringen efter 60 år ålder. Då kan det uppstå hjärt- och kärlrisker.
"Släpp rädslan för hormoner"
Så kallat ”bioidentiskt östrogen” är det som skrivs ut i Sverige, tillsammans med gulkroppshormonet gestagen.
– Generellt tycker jag att det är dags att släppa rädslan för hormonerna. De är inte farliga, utom för en liten grupp av kvinnor. Då kan man prata med sin läkare om alternativa behandlingsmetoder.
Se också: Så vet du om du är på väg in i klimakteriet för tidigt
När ska jag söka hjälp?
– Är symtomen uttalade och påverkar livskvaliteten på ett avgörande negativt sätt bör du söka hjälp.
Är det något symtom jag ska vara extra uppmärksam på?
– Om sömnen påverkas mycket har det en otroligt starkt negativ inverkan på funktionsnivån. Och graden av vallningar har samband med andra medicinska risker som hjärt-kärlsjukdom och olika metabola tillstånd. Det är helt enkelt inte hälsosamt att ha för mycket symtom.
Om du får en blödning efter menopausen ska du söka dig till vården
– Och om du får en blödning efter menopausen ska du söka dig till vården. Det kan tyda på att det finns något i underlivet som inte ska vara där, som en förändring i livmodern.
Men för de allra flesta lägger sig klimakteriebesvären efter fem år, tillägger hon:
– Då är östrogenproduktionen på en stabil, låg nivå. Men det finns alltid undantag, med kvinnor som har symtom betydligt längre.
EFTER KLIMAKTERIET:
”En lugn och harmonisk tid”
Efter klimakteriet ökar risken för högt blodtryck rejält, vilket hänger ihop med de låga nivåerna av östrogen. Men det finns många riktigt goda nyheter att vänta på andra sidan övergångsåldern:
– De flesta brukar må mycket bättre. Det är en ny, stabil fas i livet.
Angelica jämför utvecklingen under klimakteriet med en omvänd pubertet.
– Precis som i puberteten händer det mycket med kroppen och hormonerna under klimakterieåren. Det har också en psykologisk påverkan, kroppen ändras och man förändras mentalt på väldigt kort tid. Det kan vara jobbigt att gå igenom. Men sedan är det stabilt och lättare att anpassa sig till sitt nya jag.
Lättare hålla vikten
För många som tidigare haft besvär av PMS och PMDS, upplevs den här tiden som lugn och harmonisk. Humörsvängningarna från förr är som bortblåsta.
I den här fasen kan det också vara dags att försöka sluta med hormonbehandlingen.
– Man ska inte äta östrogen hur länge som helst för då ökar det bröstcancerrisken. Det ska vara en symtombehandling så länge du har symtom.
Och i den stabila post-klimakteriefasen blir det lättare igen att hålla vikten.
– Men allmänt ska träningen vara varierad, med både kondition och styrka, och senare när du blir äldre blir det viktigare med även balans-träning.
Vad ska jag vara uppmärksam på?
– Låg östrogennivå påverkar slemhinnorna generellt. Man blir även torrare i munnen, så tandstatusen kan påverkas negativt. Ögonen blir också torrare, vilket kan resultera i att de rinner när man går ut. Så ta hand om dig och sök hjälp om besvären blir för svåra.
De torra slemhinnorna gör också att urinbesvär och smärta vid samlag är vanligt. Även då finns det läkemedel som underlättar:
– Jag rekommenderar lokalt östrogen, det ökar inte risken för bröstcancer. Det finns som krämer, vagitorier, slidpiller och en ring som man för upp i slidan som man sedan byter var tredje månad. Alla dessa fungerar väldigt bra. Tidigare har man inte velat ge det till dem som haft bröstcancer, men nu finns det även för dem om hormonfria produkter inte har hjälpt.