Åsa: Nu kan jag joggga igen
Hon har ridit, simtränat, dansat klassisk balett, tränat ju jutsu och gått på friskisgympa. Ändå svarar Åsa Lindholm nej på frågan om hon alltid har tränat.
– Jag har väl aldrig sett på det som träning, jag har ju bara gjort sådant som är kul!
Hon är gift och mamma till tre utflugna barn, varav hon fött ett, två är adopterade. När hon för 23 år sedan födde sitt yngsta barn gick både graviditet, förlossning och läkning enligt skolboken. Den kan Åsa för övrigt utan och innan – hon jobbar nämligen som gynekolog i Luleå. Men när hon själv fick problem med en läckande urinblåsa drog hon sig ändå för att söka hjälp.
– Problemen började när min yngste son var i sexårsåldern och jag bestämde mig för att börja jogga, medan barnen var på sina kvällsträningar med idrottslagen. Det gick bra i en kilometer, men sedan upptäckte jag att mina byxor var genomblöta av kiss!
Gav upp löpningen
Åsa körde igång med knipövningar och fortsatte att springa, nu med ett inkontinensskydd i trosan. Det där skulle nog fixa sig, tänkte hon. Men hon fortsatte att väta ner byxorna, varje gång hon gav sig ut på ett löppass.
– Till slut struntade jag i att jogga och började gå på gymmet istället. Det gick bra att träna korta intervaller, det vill säga ungefär 45 sekunder. Men när jag deltog i ett danspass på 45 minuter läckte jag kiss, precis som under joggingturerna, säger Åsa och berättar att hon prövade en kontinensbåge, som man för in i slidan och som kan hjälpa den som har lindriga besvär.
”Mina byxor var genomblöta”
– Mig hjälpte den tyvärr inte. Ändå upptog jag löpningen igen efter några år. Jag, en kompis, syrran och hennes dotter skulle springa Tjejmilen. Jag preparerade mig med ett inkontinensskydd, men det räckte inte och i hissen, på väg till hotellrummet, undrade kompisen vem av oss det var som luktade kiss. Jag räckte upp handen och det var då jag bestämde mig för att det fick vara nog. Nu skulle jag se till att få hjälp! Efter en undersökning, som bekräftade att Åsa led av ansträngningsinkontinens, gav gynekologen klartecken för operation. Operationen gjordes över dagen. Åsa sövdes, opererades under 20 minuter, och fick åka hem efter att hon fikat och kissat.
– Det kändes ingenting efteråt och den enda förhållningsordern var att inte träna under de första veckorna, säger Åsa som efter läkningen äntligen kunde njuta av sin favoritmotion – dans – utan oro för läckage och utan inkontinensskydd i trosan.
”Efter tjejmilen fick jag nog”
Hon rekommenderar den som har problem med urinläckage att söka hjälp. Det finns såväl mediciner som mekaniska hjälpmedel och operation. Ingen ska behöva gå runt med en läckande blåsa.
– Annat var det när min mamma i 50-årsåldern sökte hjälp för att hon led av inkontinens. På hennes gynekologmottagning fick hon höra att det var något hon fick räkna med när hon fött fyra barn!
Åsa skakar på huvudet och säger att hon redan då jobbade som gynekolog och slussade mamman rätt så att hon fick hjälp för sina besvär.Själv har Åsa varit besvärsfri ända sedan hon opererades för sju år sedan. Hon har även sprungit Tjejmilen igen – denna gång utan att läcka en droppe.Slipp inkontinens – ta kontrollen över blåsan!Läs mer
Av Birgitta Lindvall Wiik
Foto: Birgitta Lindvall Wiik
Vanliga former av inkontinens
- Ansträngningsinkontinens beror på det ökade tryck som uppstår i bukhålan exempelvis när man hoppar, nyser och lyfter tungt. När urinrörets slutmuskel och bäckenbotten inte orkar hålla emot blir följden att man läcker urin.
- Trängningsinkontinens ger täta urinträngningar som orsakas av ofrivillig sammandragning av muskulaturen kring urinblåsan.
- Blandinkontinens är urinläckage som ibland utlöses vid ansträngning och ibland efter urinträngning.
- Överrinningsinkontinens beror på att slutningsmuskulaturen i urinröret inte förmår hålla emot för att blåsan är utspänd av stora mängder så kallad resturin. Detta problem är vanligast hos män.
Katarina Gunséus är uroterapeut vid Sunderby sjukhus i Luleå.
Hur vanligt är urininkontinens?
– Var fjärde kvinna har besvär i vissa sammanhang. För en del kanske det bara läcker urin när de hoppar studsmatta, för andra läcker det så fort de nyser, hostar eller lyfter tungt. En del har droppläckage, för andra tömmer sig blåsan helt. Problem med urininkontinens ökar med åldern.
Vilka är det som drabbas av problemet?
– Ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens är vanligare hos kvinnor än hos män. En förklaring är att graviditeter och förlossningar ofta gör vävnaden i området kring urinröret svagare. Riskfaktorer för ansträngningsinkontinens, det vill säga urinläckage vid exempelvis träning, är övervikt, graviditet, långvarig förstoppning – kort sagt allt som pressar på bäckenbotten. Trängningsinkontinens beror på en överaktiv blåsa. Patienten måste kissa ofta och hinner kanske inte till toaletten i tid. Det är viktigt att klargöra vilken typ av inkontinens det handlar om, graden av läckaget och bakomliggande orsaker. Man kan också lida av blandinkontinens, det vill säga att man både läcker vid ansträngning och att man har täta trängningar.
Hur ofta är det normalt att kissa på ett dygn?
– Det beror på hur mycket du dricker och hur stor mängd urin du kissar. 6-8 gånger per dygn är kanske ett genomsnitt, men dricker du fem liter per dag är kan 15 gånger vara helt normalt. Jag utgår alltid ifrån en urinmätningslista. Patienten får klocka sina toabesök och mäta urinmängden.
Vad kan man själv göra för att minska problemen?
– Sluta röka, så att du slipper rökhostan, gå ner i vikt, undvik förstoppning, ät hälsosamt och motionera. Om du äter medicin som är vätskedrivande kan du behöva byta läkemedel. Dessutom är knipövningar mycket effektiva och där kan en fysioterapeut hjälpa dig om du har svårt att hitta rätt muskler.
Vilka behandlingsmetoder och hjälpmedel finns?
– Om man har passerat menopaus kan en lokalt verkande östrogenkräm stärka sköra slemhinnor och därmed verka lindrande även för sköra slemhinnor i urinröret och minska känslan av trängningar. För att kunna motionera utan läckage finns kontinensbågar som kan användas för detta ändamål. För ansträngningsinkontinens gäller framför allt att stärka bäckenbottenmuskulaturen genom knipövningar. Den som inte blivit bättre efter sex månaders bäckenbottenträning kan undersökas för operation. Det är bara den som lider av ansträngningsinkontinens som beror på svaga vävnader, som blir hjälpt av en operation.
Finns det några risker med operationen?
– Operationer innebär alltid risker, även om de är små. De flesta upplever en förbättring efter ingreppet.
Hjälp mot urininkontinens
- Mobilappen Tät är framtagen vid Umeå universitet för självbehandling av urininkontinens och har visat sig vara en effektiv hjälp mot urinläckage
som beror på svag bäckenbotten. I appen, som kan laddas ner gratis, finns tre olika behandlingsprogram, en statistikfunktion och möjlighet att ställa in
påminnelser. Den kan också ge användaranpassade råd och feedback vid träning. Appen innehåller dessutom information om urinblåsan, bäckenbotten, psykologi och livsstilsfaktorer. Mer info på sajten tät.nu.
- Blåsträning kan hjälpa den som ofta känner sig kissnödig men bara kissar små mängder, det vill säga den som lider av trängningsinkontinens. Små mängder räknas som mindre än två deciliter. Blåsträningen går ut på att hålla sig lite extra och inte kissa ”för säkerhets skull”. Träningen utgår ifrån ett schema där man försöker hålla sig 10–15 minuter extra. Tiden förlängs allt eftersom.
- Vid operation mot ansträngningsinkontinens läggs ett band in som ett stöd under övre delen av urinröret. Bandet kommer att ligga som en hängmatta under urinröret och stödja vid ansträngning. Operationen görs via slidan i lokalbedövning. För den som lider av blandinkontinens kommer problemen som orsakas av trängningsinkontinens att kvarstå. Inför en operation bör livsstilsförändringar som viktminskningen, bäckenbottenträning och rökavvänjning ha gjorts.