Är du i riskzon för tandlossning?
Under pandemin har många av oss varit tvungna, eller själva valt, att skjuta upp undersökningen hos tandläkaren eller tandhygienisten.
– Det är framför allt våra äldre patienter som av förståeliga skäl inte vågat komma, säger Maria Lindvall, som är tandhygienist vid kliniken Tandborsten i Luleå.
Kanske känner du en viss oro för att det gått långt tid mellan besöken, men Maria sänder ett par lugnande ord:
– Om du har en god munhälsa, och rengör dina tänder ordentligt, så är det inte så att du utvecklar en tandlossningssjukdom bara för att du skjuter upp tandläkarbesöket under ett eller två år.
När framför allt personer över 70 valde att skjuta upp tandläkarbesöket, passade Maria och hennes kollegor på att i stället ta emot yngre patienter.
Köerna har i många år varit långa till tandvården
– Köerna har i många år varit långa till tandvården, men de som går hos oss kallas även fortsättningsvis med samma intervall som tidigare och nu har även äldre patienter kommit tillbaka.
Risk för tandköttsinflammation
Något som är vanligare än tandlossning är tandköttsinflammation, så kallad gingivit. Och om en tandköttsinflammation inte behandlas kan den med tiden övergå till tandlossning.
När Maria undersöker en patient så mäter hon tandköttsfickorna, just för att ta reda på om risken för tandlossning finns.
– Ett friskt tandkött har fickor på upp till 3 millimeter, mellan 4 och 5 millimeter tyder på tandköttsinflammation och djupare fickor än så kan betyda en begynnande tandlossning.
– Då kan själva tandbenet börjat dra sig tillbaka på grund av att bakterierna krupit långt ner i tandköttet och det är då det kan bli svårt att rädda en lös tand. Vid behandlad tandköttsinflammation återgår tandköttsfickorna till normal storlek när svullnad och inflammation gått ner.
Ökad risk för hjärtsjukdom
Patienter med tand-lossning löper en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Det visade bland annat en stor koreansk studie där man följde 4,4 miljoner personer i sju och ett halvt år för att se hur deras tandstatus relaterade till risken att utveckla olika hjärt-kärlsjukdomar.
Forskarna fann ett samband mellan tandförlust och hjärtrelaterade sjukdomar som hjärt-infarkt, hjärtsvikt, stroke och död. Även en mindre svensk studie har visat samma sak. Studierna har däremot inte visat vad orsakssambandet beror på.
Tandlossning/parodontit är vanligare hos diabetiker och kan påverka blodsockret negativt. Att behandla parodontit sänker blodsockret hos diabetiker på sikt, men behandlingen måste upprepas varje halvår. Därför är regelbundna tandläkarbesök extra viktiga.
Riskfaktorerna för parodontit och hjärtkärlsjukdom är i stort sett de samma, det vill säga rökning, övervikt och diabetes.
Källa: tandläkartidningen.se och hjart-lungfonden.se
Hur vanligt är tandlossning?
– Det är vanligare i högre åldrar eftersom benet, liksom hela skelettet blir kompaktare när vi åldras. Man brukar säga att cirka 40 procent av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad. Tar man hand om sin tandhälsa i tid så går förloppet, som börjar med tandköttsinflammation, att bromsa.
– Det är viktigt att gå regelbundet till tandhygienisten för att ta bort tandsten och rengöra tandfickorna på djupet från bakteriebeläggningar. Däremellan gäller det att man själv sköter sina tänder för att hålla dem och tandköttet friska. Men det tar alltså många år att utveckla tandlossning.
Vem riskerar att drabbas av tandlossning?
– Alla har bakterier i munnen men vissa är mer känsliga mot dem. Det är olika hur känsliga vi är och hur våra slemhinnor och tandkött reagerar på de egna bakterierna. Den som vet att mamma och mormor drabbats av tandlossning bör vara extra uppmärksam eftersom det är ärftligt. Även den som har lätt att få tandsten bör vara noga med tandläkarbesök för att ta bort tandsten och bakteriebeläggningar. Tandsten är en riskfaktor för tandlossning.
Kan man själv upptäcka tandlossning?
– Om du kan vicka på tanden har sjukdomen gått långt. Oftast upptäcker patienten inte sjukdomen själv. Den har ett långsamt förlopp och gör inte ont, som karies. Ändå är det samma bakterie som orsakar såväl karies som tandlossning och dålig andedräkt.
Går det att rädda en lös tand?
– Det kan vara svårt, eftersom tandbenet som tanden fäster i tagit skada. Tänder kan också gå att vicka på av andra anledningar är parodontit. Den som pressar tänder och belastar tänderna på ett olämpligt sätt kan också drabbas av lösa tänder. Det går att avhjälpa exempelvis med en bettskena under natten.
När bör man gå till tandläkaren?
– Jag rekommenderar alla att ha en regelbunden kontakt med tandvården. En undersökning med 18 till 24 månaders intervall är ett bra riktmärke för de flesta.
– Den som har upprepade problem med tandköttsinflammation och tandsten behöver gå på tätare kontroller, jag rekommenderar 6 till 12 månaders intervall för dessa. Efter 70 års ålder är en årlig kontroll ett minimum.