Anne om sin diabetes: Jag känner mig inte begränsad
Hon förstod inte varför hon var så trött – och framför allt törstig. Anne Holmdahl, som då inte fyllt 50, var på semesterresa i Sälen när hon började märka att något inte var som det skulle.
– Jag kände mig så trött, jag kunde inte ens gå ut. Jag låg mest bara och jag var väldigt törstig.
Anne ler lite snett när hon lägger till:
– Och jag tänkte helt fel. Jag tänkte att jag skulle ta lite godis för att bli pigg.
Kunde inte släcka törsten
Men piggare blev hon inte och ett glas vatten räckte inte för att släcka törsten.
– Jag drack stora bringare, minns Anne. Jag förstod ingenting, men min man som är läkare började fatta misstankar. Som tur var så hade jag en hälsokontroll planerad via mitt jobb strax efter att vi kommit hem.
Och det var efter den kontrollen – när Anne på grund av orimligt högt socker skickades vidare till Sahlgrenska sjukhuset – som typ 2-diabetes, och dessutom högt blodtryck och förhöjda blodfetter, konstaterades. När vi ses i villan i stadsdelen Majorna i Göteborg har drygt 20 år passerat.
– Det klarnade då, varför jag varit så trött, törstig och kissat som bara den, säger Anne. Men jag blev inte rädd. Frågan var: ”Vad gör jag nu? Hur hanterar jag detta?”
Stressen påverkade
Anne berättar att även hennes mamma hade haft diabetes. Men mamman var 70 år när hon fick sin diagnos.
– På den tiden kallades det åldersdiabetes. Jag hade ju inte fyllt 50, därför fanns det inte i mitt huvud. Men min hemmasnickrade tanke är att det var stress som påverkade systemet – allt hänger ju ihop.
Någon direkt kunskap om diabetes hade inte Anne innan hon drabbades, men hon fick mycket hjälp och stöd av en dietist den första tiden.
– Hon fick mig att förstå hur allt hängde ihop – och ser man sambandet mellan mat och blodsocker blir det enklare. All mat blir till socker, det är viktigt att förstå. När mamma fick diabetes trodde man att det var rent socker man skulle undvika. Man tittade efter ordet socker på innehållsförteckningen och trodde att fruktos, som finns till exempel i juice, var okej.
Fick börja med insulinsprutor
Direkt efter att typ 2-diabetes konstaterats fick Anne börja med både insulinsprutor och annan medicin.
– Tre månader senare låg sockret så bra att jag kunde sluta med insulinet, säger Anne med ett leende. Under ett bra tag tog jag bara tabletter. Men senare fick jag återgå till att även ta sprutor.
Anne har dock haft problem med de olika mediciner hon prövat och de tabletter hon senast använde fick hon svåra biverkningar av.
– Den var som rävgift för mig. Jag fick så ont i magen och tänkte: Jag orkar inte, jag slutar med det här. Men då flög sockret i topp.
Nytt glukossänkande läkemedel
Anne råkade av en slump läsa i makens Läkartidningen om läkemedlet Forxiga, ett nytt glukossänkande läkemedel som gör att man kissar ut sockeröverskottet.
– Så jag bad att få prova, och för mig fungerar den här medicinen jättebra. Men där är vi ju olika, gällande vilka biverkningar vi får. Den medicin jag hade innan var verkligen hemsk för mig. Jag provade även några andra däremellan, men de var inte heller bra.
Förutom problemen med att hitta passande medicin tycker inte Anne att det är särskilt svårt att leva med typ 2-diabetes.
– Jag känner mig ändå ganska fri. Jag känner mig inte begränsad och jag tycker inte att det är så svårt med maten. Jag äter i stort sett allt, men inte så mycket av vissa saker. Och ett enkelt sätt att få ner sockret är att ta bort alla söta drycker. Vill man ha juice till frukosten kanske det räcker med en shot.
Anne gör ett kort uppehåll innan hon fortsätter:
– Det jag kan märka är att om jag får en virusinfektion så vet jag inte riktigt hur jag har det med sockret. Då måste jag vara lite extra noga och uppmärksam. Men jag är tacksam över att jag fick diabetes i detta århundrade, det finns mycket hjälp att få. Det gäller bara att ha en läkare som är lyhörd och ser varje patient.
Hade velat veta mer
Förutom att Anne är noga med vad hon stoppar i sig ser hon även till att motionera – hon promenerar och går på vattengympa.
– Men det jag önskat är att jag hade vetat mer om diabetes innan jag drabbades. Jag önskar att jag hade förstått vilka orsaker som kan framkalla eller påskynda debuten, som stillasittande och fel kost. Fast det jag skulle vilja säga till andra som kanske nyss fått sin diagnos är ”Var inte rädd”. Det går att leva med diabetes.
Det här kan du göra själv för att förhindra diabetes
● Öka den fysiska aktiviteten. Promenader är jättebra, helst varje dag. Lite är bättre än inget. Ha roligt. Ta med en vän – eller ett husdjur.
● Försök att balansera frustrerande stress. Skriv ner dagens tankar för att somna med lätt huvud på huvudkudden. Prata med vänner, skriv brev. Försök på så sätt få ner känslan av frustration, som kan leda till högt adrenalin och högre blodsocker.
● Är du överviktig – försök gå ner i vikt.
● Om du röker, försök sluta.
● Undvik att äta fler kalorier än vad som behövs för kroppens fysiska behov.
● Försök att få tillräckligt med, och oavbruten, sömn. Ju färre antal sovtimmar, desto mer adrenalin i kroppen, desto högre vilopuls och desto högre blodsocker.
Källa: Stig Attvall, Diabetescentrum, Sahlgrenska sjukhuset
Ny medicin minskar risken
Personer med typ 2-diabetes har en nästan fördubblad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt eller hjärtsvikt. Med hjälp av ett nytt läkemedel hoppas läkare minska den risken.
En stor studie har gjorts av bland annat Akademiska sjukhuset för att se om nya glukossänkande läkemedel har en positiv effekt hos personer med typ 2-diabetes. Och resultaten visar att så är fallet.
– De tyder på att en ny sorts läkemedel, så kallade SGLT2-hämmare, är mer effektiva än andra glukossänkande preparat på att förebygga hjärt-kärlkomplikationer som hjärtsvikt och kan dessutom minska risken att dö i förtid, även hos patienter utan känd hjärt-kärlsjukdom. Läkemedlet avlägsnar socker från kroppen genom en ökad utsöndring i urinen, säger Jan Eriksson, professor och överläkare inom diabetesvård, Akademiska sjukhuset.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes både i Sverige och i världen.
Visste du att …
… cirka 400 000 svenskar har typ 2-diabetes? Men mörkertalet är stort eftersom det ofta tar många år innan de klassiska symtomen visar sig.
… 10 till 15 procent av befolkningen har prediabetes, eller nedsatt glukostolerans, som är ett förstadium till diabetes?
… de flesta som får diagnosen är över 50 år? Risken att insjukna ökar med åldern, och man räknar med att tio procent av de som är över 75 har typ 2-diabetes.
Källa: Diabetesförbundet
Av Lina Norman
Foto: Anna Edlund