Anita: Tack vare sprayen kan jag mysa med mina katter
Elsa är busigast. Hon gillar att jaga Felicia och då blir det full fart. Men lika gärna ligger de två katterna och myser och spinner i mattes knä.
– Jag kan inte tänka mig ett liv utan katterna. De är min familj, säger Anita Sandström, 57 år, som bor i Enskede utanför Stockholm.
Hon fick sin första katt när hon var 13 år och har nästan alltid haft flera katter i sitt hem. Nu är det Elsa som gillar klösträd och fångar fladdermöss och Felicia som sover uppe på en garderob och tycker om ostbågar som är Anitas sällskapsdjur.
I 25-årsåldern blev Anita allergisk mot damm och kvalster och utvecklade sedan också en lindrig form av astma.
– Näsan var alltid täppt och jag snorade och nös. Ibland kunde jag inte sluta nysa.
1996 fick hon diagnosen pälsdjursallergi och därefter blev hon även allergisk mot pollen.
– Egentligen spelade det inte så stor roll för mig att fler allergier tillkom. Jag var ju ändå alltid täppt i näsan, säger Anita.
Av sin läkare fick hon rådet att inte låta katterna sova i sängen och att bada dem en gång i veckan. Men det tyckte både Anita och katterna var svårt.
– Katterna sover hos mig i sängen. Elsa väcker mig varje morgon genom att stångas med huvudet.
Snabb effekt av ny nässpray
Anita har tidigare fått behandling med laser och akupunktur mot sina allergier och använt nässprayer som Nasonex och Rhinocort. Även om de till viss del minskade hennes besvär har nästäppa och nysningar tillhört vardagen och det har hon accepterat för att kunna behålla sina älskade katter.
Förra året frågade Anitas läkare om hon ville prova den nya nässprayen Dymista, som innehåller både antihistaminer och kortison. Antihistaminerna verkar mot de histaminer som frigörs vid en allergisk reaktion. Kortisonet motverkar inflammationen som är en följd av den allergiska reaktionen.
Och Dymista visade sig ha en mycket kraftfullare effekt än de nässprayer hon använt tidigare.
– Efter en vecka var alla besvär borta! Det kändes helt underbart! Nu tål jag mina katter mycket bättre.
Dymista har bara en nackdel tycker Anita.
– Den smakar fruktansvärt illa om man råkar svälja den. Beskt och äckligt!
Professorn: Vår miljö kan vara för ren
Olle Zetterström, professor i allergisjukdomar vid Linköpings universitet, svarar på frågor om allergier.
Vad är allergi?
– Det är när immunförsvaret reagerar överdrivet mot vanligen oskyldiga ämnen. Det som ger den allergiska reaktionen kallas allergen. Symtomen kan vara allt från snuva och nysningar till rinnande ögon och klåda.
Hur många är allergiska?
– Det är stor skillnad på allergiska besvär. Om man räknar även dem som har lindriga besvär så har 30–40 procent av befolkningen någon form av allergi. Runt 10 procent har svår allergi.
Ökar antalet?– Ja, det har det gjort de senaste 50 åren. Vad det beror på vet forskarna inte riktigt, men en hypotes är att vårt immunförsvar inte utsätts för tillräckligt mycket bakterier. Maten vi äter och miljön vi vistas i är för ren.Nytt vaccin gör det möjligt för allergiker att ha kattLäs mer
Kan man drabbas hela livet?
– Det är vanligast att allergin debuterar i barn- eller ungdomen, men visst kan du bli allergisk även som vuxen och äldre. Om du redan är allergisk mot en sak ökar risken att du utvecklar fler allergier.
Vilka är de vanligaste allergierna i Sverige?
– Vanligast är pollenallergi. 10–15 procent av befolkningen är allergisk mot pollen från gräs och lövträd. Andelen är högre bland barn och unga än bland äldre. På andra plats kommer pälsdjursallergi. Runt 10 procent har den allergin. På tredje plats kommer allergi mot kvalster, som är vanligast i södra Sverige och på Västkusten. I Norrland är det för kallt och torrt för att kvalster ska trivas.
Hur vanligt är det med allergi mot födoämnen?
– Det är inte så vanligt. Barn kan vara allergiska mot mjölk, ägg och spannmål men det växer ofta bort. Det är sällsynt att som vuxen drabbas av allergi mot något födoämne som man tidigare tålt.
Vad är Dymista som Anita blev hjälpt av?
– I nässprayen Dymista kombineras för första gången antihistaminer och kortison. Det är ett stort steg framåt för allergibehandlingen då man får dubbel effekt. Studier visar att Dymista verkar snabbt, redan efter 30 minuter märker man av den. Dessutom minskar allergibesvären mer, det gäller både nästäppa och rinnande ögon. Kortisonmolekylen som finns i nässpray verkar bara lokalt och bryts ner lätt. Därför slipper man de biverkningar man kan få av kortisontabletter.
Vad är korsallergi?
– Om du är allergisk mot björkpollen är det vanligt att du inte heller tål äpplen, päron och körsbär. Det kallas korsreaktion eller korsallergi.
– Allergenerna som finns i björkpollen och äpplen liknar varandra. Om du är allergisk mot björkpollen och äter ett äpple får du en allergisk reaktion eftersom kroppen tror att den utsätts för björkpollen. Korsreaktionen får du året runt, även på vintern när det inte finns pollen, förklarar Olle Zetterström.
Allergenerna som finns i frukt, bär och grönsaker påverkas av värme och därför kan den som är allergisk mot äpplen äta dem i tillagad form, som äppelkaka eller äppelmos.
– Det räcker att sätta in ett äpple i mikrovågsugnen i en minut så förändras allergenerna, tipsar Olle Zetterström.
Vanliga korsreaktioner
Björkpollen – nötter, äpple, päron, stenfrukter, rotfrukter
Gråbopollen – morot, selleri, persilja, solrosfrö, honung
Gräspollen – säd, tomat, lök, ärter
Medicin för pälsdjursallergiker?
Även allergiker längtar efter sällskapsdjur. Men att vissa hund- och kattraser sägs passa för dem som har pälsdjursallergi motsätter sig Olle Zetterström.
– Det finns inga allergifria hundar och katter. Allergenet sitter i huden och saliven, så det spelar ingen roll vilken sorts päls djuret har.
För dem som trots allergi vill ha djur kan det fungera att öka medicineringen.
– Men det hjälper inte alla och man får vara beredd på att man mår lite sämre än om man hade avstått från att ha djur.
Vad är ett allergen?
Ett allergen är ett ämne som ger en allergisk reaktion. De flesta allergener är proteiner. De finns hos djur, växter, kvalster och mögel. Allergener finns även i kemikalier och läkemedel.
Vaccin på gång mot jordnötsallergi?
Allergi mot jordnötter blir allt vanligare och hittills har det inte funnits någon botande behandling. Men nu visar en brittisk forskningsstudie, med målet att utveckla ett vaccin, lovande resultat.I studien som omfattade 85 barn, 7–16 år med olika grad av jordnötsallergi, fick barnen under sex månader allt högre doser av jordnötsmjöl. 62 procent av dem kunde sedan äta tio jordnötter utan att få en allergisk reaktion!Även en svensk studie har inletts vid Södersjukhuset i Stockholm. Fem tonåringar får äta en liten mängd jordnötter i kombination med ett läkemedel mot svår allergisk astma. Målet är att de på sikt ska tåla jordnötter och då inte behöva läkemedlet. Antalet deltagare utökas till 20 i höst och om cirka två år kan ett första resultat av studien vara klart.Symtom på histaminallergi – detta händerLäs mer
Av Anette Bülow
Foto: Thereisa Köhlin, Shutterstock