Anders har Crohns: Den nya medicinen gav mig livet åter
Anders Lövkvist var 29 år 1999 när han oförklarligt fick kraftiga buksmärtor och diarréer som inte gick över.
– Tänk dig att ha magsjuka 365 dagar om året. Så var det för mig i början, innan jag fick behandling för min sjukdom. Jag förlorade mitt jobb och en stor del av min livskvalitet eftersom jag aldrig kunde vara mer än tio meter ifrån en toalett.
40 toabesök per dag
När det var som värst fick han springa på toaletten 40 till 70 gånger per dygn! Även på natten, så sömnen var det inte mycket bevänt med.
– Min mamma är läkarsekreterare och hon trodde att jag fått Crohns eller ulcerös kolit. Jag förstod också att det inte var en vanlig magsjuka. När jag kom till läkaren efter en vecka så sa jag vad jag misstänkte att det var.
Men Anders utreddes och testades för allt annat än Crohns eller ulcerös kolit. En underfungerande sköldkörtel var en av teorierna, men när han tog medicinen han ordinerades blev han fruktansvärt sjuk och fick blåsor i matstrupen.
– Det dröjde nästan två år innan jag fick diagnosen Crohns.
Crohns var rätt diagnos
Under tiden fram till att Anders fick rätt diagnos hann han tappa 24 kilo och var sjukskriven från jobbet. Han berättar att han kunde lida av fruktansvärda magsmärtor flera timmar på morgonen samtidigt som det bara rann ur honom.
– Problemen bara fortsatte eftersom jag inte fick någon stoppande behandling.
Men när diagnosen väl var ställd fick Anders olika mediciner som höll sjukdomen hyggligt i schack, bland annat kortison som fick magen att lugna ner sig ganska snabbt.
– Fast jag fick fortfarande skov som gjorde mig dålig.
Fick testa ny behandling
Skoven kommer olika ofta för olika personer – för Anders del tre, fyra gånger per år. Han har också opererats en gång och fått göra en ballongvidgning av tarmen när läkta inflammationer gjort tarmen för trång och orsakat stopp.
Till slut upphörde hans dåvarande medicin, Humira, att fungera. Kroppen utvecklade resistens mot den.
– Då fanns det inte mycket kvar på medicinfronten att ge mig så jag blev tillfrågad om jag ville testa ett forskningsläkemedel. Det var för fyra och ett halvt år sedan. Jag var faktiskt den första i världen som fick Vedolizumab, som medicinen heter.
Medicin via dropp
Medicinen ges via dropp och han åker in till sjukhuset en gång per månad. Själva behandlingen tar en halvtimme ungefär. Redan efter två behandlingar blev han bättre och sedan dess har han sluppit skov.
– Min mage fungerar som vanligt igen, jag tänker inte ens på den längre. Jag har fått tillbaka mitt liv!
Något som hans fru Anna också kan intyga.
– Det märks på Anders humör att han mår bra. Har man ont 24 timmar om dygnet blir man inte precis uppåt. Men nu mår han bra igen och ingen är gladare än jag för det, säger hon.
Anders tips till andra som drabbas av en svår sjukdom är att gå med i en patientförening.
– Det var en stor hjälp i början av min sjukdom. Att helt enkelt få träffa andra, så man insåg att man inte var ensam. Att det faktiskt går att leva med detta också. Medicin är en del, men gemenskapen är också en stor del i läkningsprocessen.
Vad är IBD?
IBD står för inflammatory bowel disease och är en grupp av olika inflammatoriska tarmsjukdomar.
* IBD innebär att du har en kronisk inflammation i tarmens slemhinna.
* Exempel på sjukdomar är ulcerös kolit, som innebär att tjocktarmen eller enbart ändtarmen är inflammerad. Vid Crohns sjukdom kan hela mag- och tarmkanalen vara drabbad.
* Mikroskopisk kolit är samlingsnamn för en grupp med andra kroniska diarrésjukdomar.
* Tillstånd som kan förväxlas med IBD är hemorrojder, polyper eller cancer men även gluten- och laktosintolerans samt IBS.
* 100 000 svenskar eller omkring 1 procent av befolkningen har IBD.
Få stöd av andra
För Anders Lövkvist var det en stor hjälp att träffa andra i samma situation. Alla som har problem med magen – oavsett diagnos eller om du inte fått någon diagnos – kan bli medlemmar i Mag- och tarmförbundet. På hemsidan finns en mängd matnyttig information, www.magotarm.se. Du kan även ringa på tel 08-642 42 00.
Överläkaren om den nya medicinen
Per Karlén, överläkare och ansvarig för gastroenterologi vid medicinkliniken på Danderyds sjukhus berättar om den nya medicinen Vedolizumab.
Vad skiljer den nya medicinen Vedolizumab från tidigare mediciner?
– Den har ett annat verkningssätt och ska förhoppningsvis hjälpa dem som inte blivit bättre av andra behandlingar. Den här medicinen är mer specifik för just tarminflammation och den ska ge lika stor eller större effekt än de mediciner som används i dag men med mindre komplikationer.
Hur fungerar den?
– Den blockerar den vita blodkroppens transport till inflammationen i tarmen. Den vita blodkroppen medför nämligen nytt bränsle till ”inflammationsbrasan” och i brist på mer bränsle kommer brasan att slockna.
Vilka andra typer av immunpåverkande mediciner finns det?
– 5-aminosalicylsyra-mediciner, 5-ASA, är i många fall en väl fungerande grundbehandling, som t ex Asacol, Colazid, Dipentum, Mezavant och Pentasa. En annan typ, Azatioprin och Imurel, minskar produktionen av vita blodkroppar i benmärgen. Och så finns det en typ, Remicade, Humira samt Simponi, som gör att äggviteämnena som kan skada tarmen tas om hand av antikroppar. Den sistnämnda enbart vid ulcerös kolit.
Vilka biverkningar kan man få av medicinerna?
– Liten ökad risk för infektioner, viss tumörutveckling och vissa neurologiska störningar är de biverkningar man fruktar mest, men samtliga är ovanliga.
Hur snabbt blir man bättre vid behandling?
– Inom några veckor. För att stoppa den akuta inflammationen används kortison. För att undvika återfall krävs i de flesta fall dock underhållsbehandling.
Av Anna Björe Foto: Gugge Zelander, Felice Hapetzeder